Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sammanlagt 100 000 nyfödda barn har nu screenats för typ 1-diabetes inom ramen för GPPAD (The Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes), en stor europeisk satsning för att finna barn med hög ärftlig risk att utveckla sjukdomen. Nummer 100 000 blev Arthur från Dresden i Tyskland som föddes den 15 jul

https://www.lu.se/artikel/100-000-bebisar-screenade-hog-risk-typ-1-diabetes - 2026-06-25

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-26

Egentid, partid och mer fritid i vardagen. Många bär på en önskan om mer tid – men finns det ett hållbart förhållningssätt till tid? Historikern David Larsson Heidenblad söker svaret. I många svenska hem finns ett vältummat exemplar av Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid, en bok som för 20 år sedan såldes i över 600 000 exemplar. I boken diskuterade författaren klocktid, upplevd tid liksom värdet

https://www.lu.se/artikel/ett-hallbart-forhallande-till-tid-gar-det - 2026-06-26

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-27

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-27

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2026-06-25

Under de senaste åren har såväl forskare vid Lunds universitet som flera andra internationella forskargrupper framgångsrikt publicerat nya rön kring tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar. Men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik. Nu har lundaforskarna utvecklat en prognostisk algoritm som väger samman enklare blodprov med snabba minnestester för att med

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva - 2026-06-26

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2026-06-25

Enäggstvillingar delar samma DNA, men är inte identiskt lika. En tvilling kan vara sjuk i typ-2 diabetes, medan den andra tvillingen inte utvecklar sjukdomen. En studie som har letts av Lunds universitet har nu upptäckt att det finns skillnader i genernas aktivitet hos tvillingar med och utan typ 2-diabetes. Forskarnas upptäckt kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder. – Enäggstvillin

https://www.lu.se/artikel/tvillingstudie-ger-nya-ledtradar-om-mekanismerna-bakom-typ-2-diabetes - 2026-06-26

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-var-aderforfettningsplack-brister - 2026-06-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Under de senaste åren har såväl forskare vid Lunds universitet som flera andra internationella forskargrupper framgångsrikt publicerat nya rön kring tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar. Men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik. Nu har lundaforskarna utvecklat en prognost

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva - 2026-06-27

Enäggstvillingar delar samma DNA, men är inte identiskt lika. En tvilling kan vara sjuk i typ-2 diabetes, medan den andra tvillingen inte utvecklar sjukdomen. En studie som har letts av Lunds universitet har nu upptäckt att det finns skillnader i genernas aktivitet hos tvillingar med och utan typ 2-diabetes. Forskarnas upptäckt kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder. – Enäggstvillin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tvillingstudie-ger-nya-ledtradar-om-mekanismerna-bakom-typ-2-diabetes - 2026-06-27

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat – men inte mot alla. Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsliknande-tumorcell-kan-forklara-tillvaxt-och-spridning-av-glioblastom - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska mi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2026-06-25

Erika har både en kandidatexamen och en magisterexamen från Institutionen för informatik vid Lunds universitet. Hon blev klar med sin magisterexamen i informationssystem våren 2021. Reds. anm: denna intervju gjordes 2024.Berätta om vad du arbetar med idag!Idag arbetar jag som Senior Analyst inom cybersäkerhet på Accenture i Malmö. Sedan jag började på företaget för två år sedan har jag arbetat i f

https://www.ehl.lu.se/artikel/erika-hultman-alumn-fran-magisterprogrammet-i-information-systems-2021 - 2026-06-25

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat – men inte mot alla. Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva

https://www.lu.se/artikel/stamcellsliknande-tumorcell-kan-forklara-tillvaxt-och-spridning-av-glioblastom - 2026-06-26

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Kommer ni ihåg ”snygghets­studien”? Den fick mycket uppmärksamhet under hösten 2022, anmäldes för brister i forskningsmetoden, men konstaterades senare inte ha avvikit från god forskningssed. Nationalekonomen Adrian Mehic hade inte ens disputerat ännu, men hade fått en artikel från den kommande avhandlingen publicerad i en vetenskaplig tidskrift. – Jag kunde tänka

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/snygghetsstudien-en-perfekt-storm - 2026-06-26

Universitetet har på många sätt ett imponerande globalt engagemang vilket vi under året kunnat konstatera i arbetet kring Globalt Dynamiskt Engagemang (GDE). Samtidigt har vi ett sviktande internationellt genomslag, särskilt när det mäts som antalet citeringar av publikationer i topprankade tidskrifter. Denna utveckling, som vi delar med många andra lärosäten, är bekymmersam eftersom utvecklingen

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/insatser-okat-internationellt-genomslag - 2026-06-25

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-06-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Rausingpristagare 2020 är arkeologen Maria Nilsson, vars forskningsinsatser i Egypten blivit såväl nationellt som internationellt uppmärksammade. Hon och John Ward leder ett svensk-egyptiskt utgrävningsteam som gjort flera unika fynd i stenbrottet Gebel el-Silsila. Maria Nilsson mottar priset i samband med sin Rausi

https://www.lu.se/artikel/egyptenarkeologen-maria-nilsson-arets-rausingpristagare - 2026-06-25