Claudia Tocco undersöker hur ljusföroreningar påverkar dyngbaggarnas förmåga att orientera sig. Experimentet görs på taket till the University of Witwatersrand i Johannesburg. Foto: Marcus Byrne För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta

https://www.biologi.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-09-05

Det finns tre genetiska färgformer hos honorna av den större kustflicksländan. På bilden syns den hanfärgade, blå varianten (underst). Foto: Erik Svensson. I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-09-05

Se bildspel och lyssna på språket: Ett tidigare okänt språk har hittats på Malackahalvön av lingvister vid Lunds universitet. Språket har fått namnet jedek. – Att dokumentera utrotningshotade minoritetsspråk som jedek är viktigt då det ger nya insikter om mänsklig kognition och kultur, säger Joanne Yager, doktorand i allmän språkvetenskap. Se bildspel och hör språket i klippet– Jedek är inte ett s

https://www.lu.se/artikel/okant-sprak-har-upptackts-i-sydostasien - 2025-09-05

Bildkälla: GPPAD Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunsystemet vid insulin och därmed fördröja - eller förhindra - typ 1-diabetes? I POInT, en studie som startar i Skåne i höst, hoppas forskarna finna svaret. Nyfödda barn i Skåne med hög risk att drabbas av autoimmun diabetes (typ 1-diabetes) kan delta i studien. De skånska barnen är tillsammans med barn

https://www.lu.se/artikel/skanska-bebisar-i-ny-studie-att-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-09-05

Det finns tre genetiska färgformer hos honorna av den större kustflicksländan. På bilden syns den hanfärgade, blå varianten (underst). Foto: Erik Svensson. I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-09-05

Barnen i Sint1a är bara sex veckor när de går med i studien. Foto: Global platform for the prevention of autoimmune diabetes Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-09-05

Bild: Mostphotos I år fyller svensk demokrati 100 år och rättvisa val ses som en självklarhet. Men hur utvecklades vår demokrati och hur blev vi av med valfusket? Jan Teorell har undersökt svenskt valfusk och dess bakomliggande orsaker - från 1719 till början av 1900-talet. Slutsats: byråkrater och politiska partier har störst möjligheter att påverka fusket. När demokratiseringen i utvecklingsländ

https://www.lu.se/artikel/sa-blev-sverige-en-av-varldens-mest-stabila-demokratier - 2025-09-05

I slutet av 1990-talet sänktes blodsockergränsen för när diagnosen typ 2 diabetes ska ställas. Anledningen var att vården och behandlingen kommer för sent i sjukdomsprocessen, många hade redan komplikationer innan de fick diagnosen. Nu visar ny forskning från Norge att risken för hjärt- kärlsjukdom ökar även vid enbart ett måttligt förhöjt blodsocker, ett värde under gränsen för diabetes. Den nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enbart-latt-forhojt-blodsocker-okar-risken-for-hjartsjukdom - 2025-09-05

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna. – Det finns i dag ingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-nivaer-lipoproteina-vid-typ-1-diabetes-ar-kopplat-till-okad-risk-hjartkarlsjukdom - 2025-09-05

Brist på vitamin D är vanligt i alla åldersgrupper. Nu visar en undersökning att ju större vitaminbrist en ungdom har desto vanligare är det att de har allvarliga riskfaktorer för att senare i livet insjukna i diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna, bland annat från Johns Hopkins University i Baltimore, USA, som upptäckte det mycket starka sambandet mellan vitaminbristen och riskfaktorerna u

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-vitaminbrist-bland-unga-och-framtida-diabetesrisk - 2025-09-05

Charlotte Ling vid Lunds universitets diabetescentrum får ett anslag från Novo Nordisk Foundation. Foto: Kennet Ruona Stort grattis till Charlotte Ling som får ett anslag på fem miljoner danska kronor från Novo Nordisk Foundation. Det handlar om klinisk forskning inom precisionsmedicin med epigenetisk analys av blod från 13 000 personer. Charlotte Ling, som är professor i diabetesforskning och med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/charlotte-ling-far-stort-anslag-klinisk-diabetesforskning - 2025-09-05

Carl Öberg, forskare i njurmedicin och ST-läkare. Foto:Olle Dahlbäck Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys (peritonealdialys) - där bukhinnan används för att rena blodet - och som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hj

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-vill-ta-fram-effektivare-dialysbehandling - 2025-09-05

Bildkälla: Mostphotos Den vanligaste cancerformen hos barn är akut lymfatisk leukemi (ALL). Nu har forskare på Lunds universitet i samarbete med Karolinska institutet, SciLifeLab och University of Cambridge genomfört den största analysen av ALL på proteinnivå hittills, genom att studera aktiviteten i mer än 8000 gener och proteiner. Resultatet visar en avvikande veckning i DNA-strängen, något som

https://www.lu.se/artikel/forsta-stora-studien-av-proteiner-hos-patienter-med-all - 2025-09-05

Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid SUS har tillsammans med forskaren Ilknur Özen analyserat hjärnvävnad som samlats in från 15 patienter inom en vecka efter en hjärnskada. Foto: Tove Smeds En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2025-09-06

Bakterien Propionibacterium acnes sedd genom elektronmikroskop. (Bild: Matthias Mörgelin, LU) Att vi kan ha nytta av våra bakterier har det kommit allt fler exempel på. Enligt forskaren Rolf Lood från Lunds universitet gäller detta även huden. Han har visat att en av människans vanligaste hudbakterier utsöndrar ett protein som skyddar mot de reaktiva syreföreningar som anses bidra till flera hudsj

https://www.lu.se/artikel/hudbakterie-kan-skydda-mot-sjukdomar - 2025-09-06

Lärarrepresentanterna i Statsvetenskapliga institutionens styrelse svarar på Benjamin Katzeff Silbersteins gästledare i SvD, i frågan om fördelningen av kvinnliga och manliga författare på kurslitteraturlistorna. This article in EnglishBenjamin Katzeff Silberstein uttrycker i en gästledare i SvD 7 november upprördhet över att man på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet skulle bri

https://www.svet.lu.se/artikel/lararna-svarar-riktlinjen-om-konsfordelning-styr-inte-kursinnehall - 2025-09-05

Hjärnans mikrogliaceller (grönt) har förmågan att plocka upp klumpar av beta-amyloid (rött) som ansamlas vid Alzheimers sjukdom. ECT verkar inte försämra denna process, visar forskare i ny studie. Bildkälla: Forskargruppen experimentell neuroinflammation. ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främs

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2025-09-06

Carin Alegre Castegren When entering the lower gallery (KHM1) of Malmö Art Academy to see the MFA exhibition entitled “Tremeluz” by Carin Maria Alegre Castegren, I was met by numerous paintings, which all seemed to be in a state of flux. They had a lightness to them, an openness as well as something allusive. When reading the exhibition text, it was clear that Castegren had been thinking of light

https://www.khm.lu.se/en/article/mfa-student-interview-series-part-iii-carin-alegre-castegren-and-my-sjoberg-0 - 2025-09-05

Consumers are demanding cheaper clothing while more are becoming aware and reassessing their consumption: second hand rather than “fast fashion”. The sustainability challenges of clothing companies often have to do with long supply chains – and the consumers’ demands. But together, consumers, businesses and politicians can change the fashion industry, according to Johan Jansson, researcher in busi

https://www.staff.lu.se/article/new-trends-fashion-industry-fast-and-cheap-sustainable - 2025-09-05

Street scene in Kathmandu on the first day of lock-down of the city. Photo: Hanna Geschewski. LUMES student, Hanna Geschewski, has just come back to Sweden after she was temporarily stranded in Nepal during fieldwork for her thesis. In this interview, she reflects on the impact of the corona outbreak on her own studies, and on the society in Nepal, where the socio-economic consequences of global a

https://www.lumes.lu.se/article/reflections-corona-pandemic-lumes-student-hanna-geschewski - 2025-09-05