Search results

EU:s nya ramprogram Horisont Europa är generösare än någonsin. Det omfattar drygt 95,5 miljarder euro för europeiska forskare och innovatörer att dela på. De ­första utlysningarna har öppnat och resten öppnas löpande under de kommande sju åren. – Det är dags att förbereda ansökningarna för nästa omgång nu, tycker Caroline Sundberg, EU Policy Officer vid Lärosäten Syds Brysselkontor. Kommissionen b

https://www.lu.se/artikel/horisont-europa-mycket-forskningspengar-att-soka - 2026-06-22

Nicholas Leigh kom från USA till Sverige och Lund för fyra år sedan. I sin forskning fokuserar han på salamandrar och hur de kan återskapa allt från ben, svansar och till och med delar av hjärtat. I Sverige har han också engagerat sig i arbetsmiljöfrågor. Det var älgar och deras förmåga att växa ut nya horn ­efter fällning som först väckte ­Nicholas Leighs intresse för regenerativ forskning. Av pr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/sjalvhelning-och-samhorighet - 2026-06-22

Resultaten från höstens resvaneundersökning visar att en majoritet av universitetets medarbetare (cirka 80 %) tar sig till jobbet genom att gå, cykla eller åka kollektivt till jobbet. Vilket är fler än andra större verksamheter i Lund. Men det är möjligt att få ännu fler att pendla hållbart genom satsningar på kollektivtrafik och cykelfrämjande åtgärder på campus. Årets resvaneundersökning genomfö

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lus-medarbetare-bast-pa-att-pendla-hallbart-till-jobbet - 2026-06-22

Den 12 december presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen med titeln ”Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta”. En samlad bedömning av propositionen visar att den är mycket mer utmanande för Lunds universitet än någon tidigare forskningsproposition. Den erbjuder stora möjligheter för många forskare och olika typer av forskning, samtidigt som den styr forsk

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/forskningsproppen-stora-mojligheter-men-mycket-utmanande - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare från Lunds universitet har tillsammans med företaget Roche använt en metod för att utveckla en ny blodmarkör som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. T

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-att-med-enkelt-blodprov-upptacka-alzheimer - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mer än hälften av vårt genom består av transposoner, DNA-sekvenser som påminner om gamla, utdöda virus. Transposonerna är normalt sett nedtystade av en process som kallas DNA-metylering, men om de aktiveras kan det leda till allvarliga sjukdomar. Mycket lite är känt om transposonerna, men nu har forskare i ett inter

https://www.medicin.lu.se/artikel/studie-kastar-ljus-over-de-morka-delarna-av-vart-arvsanlag - 2026-06-22

Algblomning gillar vi inte. Men i avloppsvattnet kan de små snabbgroende organismerna göra susen. Det tror forskaren Jing Li som testar hur olika slags alger kan rena avloppsvattnet. ”Metoden kan bli både billigare och miljövänligare än dagens metoder” säger hon. Dessutom kan algerna sedan kanske bli bränsle eller gödningsmedel – eller rentav mat! Avloppsvatten, vare sig det kommer från köks- elle

https://www.lu.se/artikel/alger-ska-rena-avloppsvatten - 2026-06-22

Forskare i Lund har upptäckt en antitoxinmekanism som tycks kunna neutralisera hundratals olika toxiner och därmed skydda bakterier mot virusattacker. Mekanismen har fått namnet Panacea, efter den grekiska medicinens gudinna vars namn har blivit synonymt med universellt botemedel. Förståelsen av bakteriella toxin- och antitoxinmekanismer kommer att vara avgörande för framtida framgångsrik fagterap

https://www.lu.se/artikel/multifunktionell-pa-och-avknapp-hammar-bakterietillvaxt - 2026-06-22

https://www.lu.se/artikel/teater-hjalper-barn-skilja-mellan-fakta-och-asikt - 2026-06-22

De senaste åren har de digitala vårdalternativen för patienter med knä- och höftartros ökat kraftigt – inte minst på grund av pandemin. Men hittills har det inte gjorts några studier som har jämfört effekten av de digitala vårdinsatserna med de traditionellt fysiska. I en studie som publiceras i tidskriften JAMA Network Open, har forskare jämfört de två artrosskolorna. Cirka var fjärde person över

https://www.lu.se/artikel/digital-och-fysisk-artrosskola-ger-samma-resultat - 2026-06-22

En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien. Drygt 1

https://www.lu.se/artikel/alzheimers-kan-diagnostiseras-innan-symtom - 2026-06-22

Med metoder för omprogrammering av mänskliga gliaceller till specialiserade nervceller, interneuron, tar forskaren Daniella Rylander Ottosson sikte på att lägga grunden för framtida behandlingar av sjukdomar som schizofreni och epilepsi. Hannah Strømmen bedriver bibelvetenskapliga studier ska undersöka vilken roll Bibeln har spelat för utvecklingen av ett sekulärt Europa. Knut och Alice Wallenberg

https://www.lu.se/artikel/tva-nya-wallenberg-academy-fellows-vid-lunds-universitet-0 - 2026-06-22

Anna Stubbendorff är årets vinnare av hållbarhetspriset Agenda 2030 Award vid Lunds universitet. Hon uppmärksammas för forskning som visar att när vi lägger klimatvänlig mat på tallriken gynnar det såväl miljön som vår personliga hälsa. I januari disputerade Anna Stubbendorff vid den Medicinska fakulteten med en avhandling om hållbar kost och dess påverkan på vår hälsa. Bakgrunden är att vår nuvar

https://www.medicin.lu.se/artikel/agenda-2030-award-till-anna-stubbendorff-forskning-om-hallbar-kost - 2026-06-22

I Pildammsparken i centrala Malmö har forskare vid Lunds universitet fångat vilda plattmaskar, mästare på att återskapa sig själva vid skada. Nu har de för första gången utnyttjat maskarnas unika förmåga att regenerera sig, för att påskynda sårläkning i mänskliga hudmodeller. Ett forskarteam vid Lunds universitet blev nyligen kontaktat av forskare vid ett koreanskt hudvårdsföretag. De var intresse

https://www.medicin.lu.se/artikel/vilda-plattmaskar-laker-sar - 2026-06-22

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/chefsforum-om-psykologisk-trygghet-samtal-om-demokrati-och-en-ny-studentlivsstrategi - 2026-06-22

I Pildammsparken i centrala Malmö har forskare vid Lunds universitet fångat vilda plattmaskar, mästare på att återskapa sig själva vid skada. Nu har de för första gången utnyttjat maskarnas unika förmåga att regenerera sig, för att påskynda sårläkning i mänskliga hudmodeller. Ett forskarteam vid Lunds universitet blev nyligen kontaktat av forskare vid ett koreanskt hudvårdsföretag. De var intresse

https://www.lu.se/artikel/vilda-plattmaskar-laker-sar - 2026-06-22

Arbetslinjen har varit gynnsam för svensk tillväxt, men på längre sikt kan den visa sig skadlig. Färre barn föds och om det håller i sig riskerar landets ekonomi att minska. Det menar forskaren Åsa Hansson, som leder en utredning på uppdrag av regeringen om varför det föds färre barn i Sverige. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har precis lanserat si

https://www.lu.se/artikel/ekonomisk-standard-spelar-roll-om-vi-valjer-att-skaffa-barn - 2026-06-22

De flesta könsnormer ifrågasätts i takt med att samhället förändras. Trots det fortsätter samma jultomte att dyka upp år efter år, i media och i våra hem. Vad är det med jultomten som gör honom immun mot den kritik som andra patriarker får utstå? – Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. V

https://www.lu.se/artikel/darfor-accepterar-vi-jultomtens-traditionella-maskulinitet - 2026-06-22

Ett fingeravtryck har hittats i den tjära som användes för att bygga den äldsta kända träplankbåten i Skandinavien, vilket ger en direkt koppling till de sjöfarande plundrare som använde båten för över 2 000 år sedan. Genom att analysera själva tjäran är forskare vid Lunds universitet närmare att lösa det långvariga mysteriet om varifrån angriparna kom. Under 300-talet f.Kr. attackerade en armada

https://www.lu.se/artikel/fingeravtryck-fran-forntida-sjofarare-hittat-pa-skandinaviens-aldsta-plankbat - 2026-06-22

Blomrika vägkanter kan locka hungriga humlor, men riskerar samtidigt att vara farliga för de surrande små insekterna. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet. Den aktuella studien har undersökt vilken roll som vägkanter spelar för humlor. Å ena sidan kan blomsterfyllda vägkanter vara värdefulla eftersom de bidrar med livsmiljöer för växter och ger föda till pollinerande insekter. Å

https://www.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer - 2026-06-22