Filetype
en_WS08-1_careerPreferences 1)___ Challenging tasks 2)___ Con2nuously learning something new 3)___ High salary 4)___ For my job to be well-‐ reputed and for me to be recognised as a good employee 5)___ Flexibility in organizing your work and working hours 1)___ Crea2vity 2)___ Pa2ence and persistence 3)___ Maths skills 4)___ English skills 5)___ Taking ini2a2
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/en_WS08-1_careerPreferences.pdf - 2025-12-17
Namn: Linser och Teleskop | Ljusets väg Photonics Explorer | AB 3.1 Ljusets väg 1/3 Är se att tro? Vi vet alla att ljuset färdas i rätalinjer, men forskare har hittat sätt att böja och kontrollera ljus mycket noggrant – med hjälp av linser. Du kan använda linser för att få föremål att se annorlunda ut och lära dig hur astronomer tittar på stjärnor För det här experimentet behöver ni en uppsättning
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_AB03_ljusetsvag.pdf - 2025-12-17
sv_FS01-1_Light signals.jpg
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_FS01-1_Light_signals.pdf - 2025-12-17
sv_FS06-1_makingLight.jpg
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_FS06-1_makingLight.pdf - 2025-12-17
M02 Arbetsblad 2.2: Färgblandning t Namn: färger| blandning Photonics Explorer | AB 2.2 Färgblandning 1/3 2.2 Hitta rätt färg Vilken är din favoritfärg? Hur skapar du den? Om vi får möjlighet att välja färg på en penna, en väska eller en T-shirt, så tar vi gärna en färg vi gillar. Idag tar vi för givet att en produkt kommer i ett val av färger. Kemister har arbetat hårt för att hitta molekyler som
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M02_AB02-2_faergblandning.pdf - 2025-12-17
M02 Faktablad 2.1: Regnbågen Faktablad färger |regnbåge Photonics Explorer | Fb 2.1 Regnbågens färger 1/1 2.1 Hemligheten bakom regnbågens färger Vad nu? Varifrån kommer alla färger i regnbågen? Här är hemligheten: Alla regnbågens färger finns i det vita soljuset. Vitt är en blandning av alla färger. Vänta en minut! När man blandar alla vattenfärger blir resultatet mörkt. Desto fler färger man bla
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M02_FB02-1_regnbaagen.pdf - 2025-12-17
M02 Lärarhandledning 2: Färger Lärarhandledning för ”Färger” | Sida 1 av 11 Lärarhandledning Моdul 2: Färger Färger fångar vår uppmärksamhet. Precis som marknadsföringsspecialister använder sig av attraktiva, färg- sprakande reklamannonser för att fånga vår uppmärksamhet för en viss produkt, kan du använda färger för att dra uppmärksamhet till en vetenskapslektion. Du kanske tycker att modulen int
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M02_LN02_Faerger.pdf - 2025-12-17
M03 Faktablad 3.1: Linse och teleskop Fact sheet Faktablad Linser och Teleskop Photonics Explorer | FB 3.1 Linser och Teleskop 1/1 3.1 Linser och Teleskop Det är lätt att bortse från vilken stor betydelse linser har haft för många av våra vardagliga apparater. Linser används bland annat i teleskop, så att vi tydligt kan se avlägsna stjärnor och planeter. Linser är också en av grundkomponenterna i
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M03_FB03-1_Linser_och_Teleskop.pdf - 2025-12-17
M07 Enkelspalt Faktablad diffraktion och interferens|enkelspalt Photonics Explorer | FB 7.2 Diffraktion med enkelspalt 1/1 7. 2 Ljus – Nanovärldens linjal Diffraktion skapar inte bara intressanta visuella effekter som prickar på en skärm, det är även ett kraftfullt verktyg för att mäta mycket små föremål. Fastän fenomenet har varit känt i flera århundranden, är det speciellt intressant idag. Efter
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M07_FB07-2_Enkelspalt.pdf - 2025-12-17
M07 Lasersäkerhet Faktablad Lasersäkerhet Photonics Explorer | Lasersäkerhet 1/2 Säkerhet först! Du har säkert hört att lasrar kan vara extremt farliga, om de inte hanteras rätt. Vissa lasrar kan skära igenom centimetertjock stål på bara några sekunder – det är uppenbart att de kan skada vem som helst som ”är i vägen”. Det värsta är, att ofta är den här typen av laser osynliga för ett människoög.
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-05/sv_M07_Lasersa__kerhet.pdf - 2025-12-17
Nationellt Resurscentrum för Fysik, 2025-08-14 www.nrcf.lu.se Mätfel i gymnasiefysiken Workshop – Fysikdagarna 2025 Elisabeth Nilsson, Lena Claesson & Lukasz Michalak Nationellt resurscentrum för fysik Nationellt Resurscentrum för Fysik, 2025-08-14 www.nrcf.lu.se Skanna QR-koden intill eller gå till menti.com och skriv in koden 8131 0312 Nationellt Resurscentrum för Fysik, 2025-08-14 www.nrcf.lu.s
Arkimedes dilemma Vår historia utspelar sig cirka 240 år före vår tideräknings början i Syrakusa – en stad på Sicilien, som vid denna tid är en av de rikaste och mäktigaste städerna vid Medelhavet och därmed också i den så kallade civiliserade världen (vad än detta kan ha inneburit på den tiden). Staden styrdes av kung Hieron, som hade lyckats med att under en lång period skapa fred på ön genom at
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Arkimedes_dilemma_0.pdf - 2025-12-17
Bakgrund till berättelser om energi Från utbildningssynpunkt tycks det finnas fyra aspekter som är relevanta när man undervisar om energi i grundsko- lan: Energi som begrepp, energibesparing, förnyelsebar energi och energieffektivitet. Denna historiska bakgrund ska ligga till grund för berättelser som kan användas var för sig eller i kombination med varandra. Med hjälp av berättel- serna kan lärar
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Bakgrund_till_beraettelser_om_energi_0.pdf - 2025-12-17
Biografi: John Dalton John Dalton (1766–1844) var en engelsk fysiker och kemist, lärare i Manchester och professor vid Oxforduniversitetet. Han hade många olika intressen, även om hans främsta bedrifter låg inom kemins område. Dalton grundade den moderna atom- teorin genom att förklara lagen om kemiska sammansättningars beständighet, och formulerade lagarna om partialtryck och de multipla proporti
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_John_Dalton.pdf - 2025-12-17
Biografi: Marie Skłodowska-Curie Marie Skłodowska-Curie (född i Warszawa i Polen år 1867) var en av de första kvinnliga forskarna som blev världsberömd och dessutom en av århundradets främsta forskare. Hon hade examina i matematik och fysik, fick nobelpriset i fysik 1903 och i kemi 1911, bedrev banbrytande forskning på de av henne upptäckta grundämnena polonium och radium, och lämnade viktiga bidr
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Biografi_Marie_Sklodowska-Curie.pdf - 2025-12-17
De skrattande filosoferna Platon var på hemväg. Eftermiddagen var varm och han ville inget hellre än att komma hem till sitt svala hus. Trots hettan skyndade han på, inte bara för att han ville komma hem fort, utan också för att han var på dåligt humör. Platon var irriterad, det var länge sedan något så befängt hade hänt honom. Han var en väletablerad filosof, definitivt en av de mest kända i Aten
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/De_skrattande_filosoferna.pdf - 2025-12-17
Historisk bakgrund: Atomer Introduktion Atombegreppet är grundläggande för vår moderna vetenskapliga uppfattning av världen. Den framstående fysikern Richard P. Feynman skrev i inledningen till den första av sina föreläsningar i fysik (The Feynman Lectures on Physics) att ”om all vetenskaplig kunskap skulle förstöras i en naturkatastrof och bara en enda mening kunde föras vidare till nästa generat
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Historisk_bakgrund_Atomer.pdf - 2025-12-17
Rutherfords atomkärna Ernest Rutherford föddes i Nya Zeeland som son till fattiga lantbrukare. När den unge ”Ern”, som han kallades inom familjen, vid tio års ålder fick sin första fysikbok var han genast fast – men måste ändå hjälpa till med sysslorna på gården. Han var mycket studieinriktad och lyckades få universitetsstipendier. Under sin universitetstid i Nya Zeeland studerade han och uppfann
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Rutherfords_atomkaerna.pdf - 2025-12-17
Solenergins eldsjäl: Augustin Mouchot Det var en vanlig, kall januaridag i Alençon i Frankrike. Året var 1860. Augustin Mouchot, gymnasielärare i matematik, huttrade när han motvilligt steg upp ur sängen. Tanken på att behöva elda i spisen och värma vatten för morgontoaletten gjorde honom inte överlycklig. Förresten måste han spara på kol, som det började bli ont om i hans hemland och dessutom ble
https://www.nrcf.lu.se/sites/nrcf.lu.se/files/2025-11/Solenergins_eldsjael_Mouchot.pdf - 2025-12-17
