Search results

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.mgeo.lu.se/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-07-17

EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från Miljö- och geovetenskapliga institutionen tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. EU:s förordning om att restau

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-eu-krav-till-verklighet-sa-kan-sverige-lyckas-med-naturrestaurering-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-17

Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-07-17

Jutta Holst är forskare och koordinator på ICOS Sweden, en infrastruktur som Miljö- och geovetenskapliga institutionen är värd för. Den 15-17 september är hon med och arrangerar ICOS vetenskapliga konferens som för första gången hålls i Lund. Hur beskriver du kortfattat konferensen?Den är en viktig mötesplats för alla forskare om växthusgaser, både från atmosfär-, havs- och ekosystemsidan. Det bli

https://www.mgeo.lu.se/artikel/konferens-om-vaxthusgaser-samlar-forskare-i-lund - 2026-07-17

Nya forskningsresultat och metoder från Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), bidrar till att öka kunskapen om trädslag i Sveriges skogar. Skogarna spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi, den biologiska mångfalden och klimatsystemet, och har ett enormt kulturellt värde. Därför är det viktigt att veta vilka trädslag som växer var för att kunna förval

https://www.mgeo.lu.se/artikel/unik-kartlaggning-av-tradslag-i-ny-forskning - 2026-07-17

I Arktis värms klimatet upp snabbare än nästan någon annanstans på jorden. Det förändrar både landskapet och ekosystemen. Hanna Marsh, som nyligen disputerat, har i sin avhandling undersökt hur växtligheten i norr påverkas och vad det betyder för naturens koldioxidupptag. Vad har du undersökt?– Jag har undersökt hur växtligheten i Arktis och andra nordliga områden påverkas av klimatförändringar, s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-hanna-marsh-om-klimatforandringar-i-arktis - 2026-07-17

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-17

Skogens tid är en uppslukande ljudpromenad framtagen av forskare vid Lunds universitet. Här bjuds du som lyssnare in till att utforska skogen genom olika sätt att förstå tiden. Ljudvandringen kan upplevas var som helst, men den gör sig allra bäst bland träden. I ljudvandringen får du som lyssnare uppleva skogen genom olika sätt att förstå tid. Skogar formas inte bara av naturens egna processer. I

https://www.mgeo.lu.se/artikel/upplev-skogen-genom-olika-tidsperspektiv-premiar-ljudvandringen-skogens-tid - 2026-07-17

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-07-17

Det nya projektet ”Skogsbrukets klimatanpassning för resiliens i skogen” (FORESTCARE), ska sammanställa befintlig kunskap för att stödja övergången till ett mer motståndskraftigt skogsbruk. Projektet har beviljats 4 miljoner kronor i anslag från Formas, inom ramen för utlysningen ”Kunskapsöversikter för klimatomställning”. Professor Markku Rummukainen berättar mer om projektet och finansieringen: 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-projekt-om-klimatanpassning-i-skogen - 2026-07-17

Extrema väderhändelser utsätter transportinfrastrukturen för allt större påfrestningar, särskilt i glesbefolkade regioner. I ett nytt forskningsprojekt som finansieras av Formas kommer docent Pengxiang Zhao att kartlägga strategier för att förbättra transportsystemets motståndskraft och tillgänglighet i ett föränderligt klimat. Bidraget på 4 miljoner kroner kommer från Formas inom utlysningen ”Kun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-formas-projekt-om-transporter-vid-extrema-vaderhandelser - 2026-07-17

Klimatförändringarna förändrar de kallaste regionerna på vår planet i en aldrig tidigare skådad takt. Ändå förbises ofta en av de viktigaste faktorerna som styr hur inlandsisar, glaciärer och permafrost reagerar: snön. Detta ska ett nytt EU-projekt råda bot på. SnowPI (Polar Snow, Permafrost and Inland Ice in a Changing World) är ett nystartat forskningsprojekt inom EU:s forskningsprogram Horisont

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sno-i-fokus-nytt-eu-projekt-tar-sig-dold-drivkraft-bakom-klimatforandringarna - 2026-07-17

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling av Hanna Ekström Pigot. I studien har 23 skogsägare i södra Sverige intervjuats. Många av skogsägarna har en tydlig och känslomässig relation till sin skog, so

https://www.mgeo.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-07-17

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-07-17

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-07-17

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats. 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-07-17

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 juni 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör

https://www.mgeo.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2026-07-17

Här kommer en nyhetsartikel Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non

https://www.mgeo.lu.se/artikel/valkommen-till-miljo-och-geovetenskapliga-institutionen - 2026-07-17

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-07-17

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-07-17