Search results

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens kirurgiska ingrepp i armhålan skulle

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-vid-brostcancer - 2026-07-19

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-07-19

Hur kan jordbrukspolitiken bli mer samhällsekonomiskt effektiv? En ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, visar hur styrmedel med regional anpassning kan ge mer miljönytta för pengarna. Doktoranden Cecilia Larsson beskriver jordbruket som en sektor där olika samhällsmål ständigt måste vägas mot varandra. Jordbruket kan bidra till livsmedelstrygghet, lev

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-miljonytta-pengarna-i-eus-jordbrukspolitik - 2026-07-19

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-19

Henrik Smith tilldelas Marsh Awards for Ecology av British Ecological Society. Priset uppmärksammar hans långvariga insatser för att utveckla ekologisk forskning och för att stärka kopplingen mellan vetenskap och samhälle. Han själv betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sedan stod och samlade damm. Motiveringen til

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljopionjar-prisas-forskare-maste-interagera-mer-med-samhallet - 2026-07-19

Hur formar skogen klimatet — och hur omformar ett förändrat klimat våra skogar? Vad kan vetenskapen avslöja om framtidens skogar? I denna vackert bildsatta minidokumentär får du träffa klimatforskarna David Wårlind och Moa Sporre när de ger en inblick i forskningen med klimatmodellering med fokus på skogen. Som en del i ett samarbete med Naturum Skrylle i Lund, så har forskare från Lunds universit

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/minidokumentar-klimatmodeller-och-skogen - 2026-07-19

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-07-19

Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap, hedras med Lunds universitets silvermedalj för sitt arbete med klimatforskning och sitt engagemang i internationella klimatfrågor. Även professor Cecilia Jarlskog, Lunds universitet, belönas för sina banbrytande insatser inom teoretisk partikelfysik. Motiveringen bakom priset är forskarnas bidrag till vetenskapl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/professor-markku-rummukainen-cec-tilldelas-lunds-universitets-silvermedalj - 2026-07-19

För att restaurera tidigare artrika gräsmarker krävs rätt sorts fröer i rätt miljö. Men hur vet vi vilka rätt sorts fröer är, hur lokala behöver de vara, och vilka risker finns om de kommer från en plats långt borta? Dessa frågor och många fler diskuterades på ett LU Land-seminarium om lokala frökällor tidigare i höst. Här finner du en sammanfattning och en inspelning av detta seminarium. Stefan A

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/restaurering-av-grasmarker-hur-lokala-maste-frona-vara - 2026-07-19

Under 2025 har det getts ut flera böcker med miljö-, klimat- eller hållbarhetsfokus där forskare från Lunds universitet är författare, medförfattare eller redaktörer, och de flesta är också medlemmar i någon av CEC:s nätverksorganisationer. Här tipsar vi om dessa böcker - i en variation från populärvetenskap till facklitteratur. Samtliga böcker är på engelska. Vi hoppas att du hittar någon som du

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/boktips-med-miljo-och-klimattema - 2026-07-19

Kan spel fungera som en metod för att sprida kunskap och inspirera till handling? Om man frågar Karl Sterner Isaksson och Jagdeep Singh så är svaret på detta ett självklart ja! De är båda aktuella mer varsitt spel om biologisk mångfald respektive matsvinn, och de ser spel som ett sätt att förvandla komplexa miljöutmaningar till något begripligt, engagerande – och roligt! ArtkollKarl Sterner Isakss

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spela-forandring-mer-biologisk-mangfald-och-mindre-matsvinn-pa-spelbordet - 2026-07-19

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-07-19

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande-0 - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Du har precis har börjat jobba för LU och Lärosäten Syd i Bryssel. Den tredje september öppnade han kontoret, som är det första svenska rena lärosäteskontoret i EU:s huvudstad. Vem är du? – Jag är uppväxt i Helsingborg, men utbildad i Edinburgh och Brygge. Några poäng hann jag dock läsa vid Lunds universitet innan j

https://www.lu.se/artikel/halla-rickard-eksten-var-man-i-bryssel - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sitter musiken i kroppen, själen eller bara i huvudet? Psykiskt sjuka upplever musik annorlunda än vad friska personer gör och att skapa egen musik när man är sjuk kan vara en helande process. Detta tar seminariet Kroppens klanger och medicinens musik upp. Musikvetaren Tobias Lund. Musikvetaren och musikskribenten T

https://www.lu.se/artikel/psykiskt-sjuka-hor-musik-annorlunda - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vi vet att buller påverkar inlärningsförmågan, skapar irritation och stress. Detta ger i sin tur lägre effektivitet på arbetsplatsen. Vissa forskningsrön pekar mot att effektiviteten skulle kunna öka ända upp till 50 procent med rätt ljudmiljö. Frans Mossberg är forskare på Ljudmiljöcentrum, där man nu undersöker lj

https://www.lu.se/artikel/minskat-buller-gor-dig-mycket-effektivare - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om Universitetshusets betydelse under alla år, skriver Sten Åke Nilsson, professor em i konstvetenskap. Han förklarar varför huset nu drabbats av fuktskador och uppmanar universitetsledningen att överge planerna på att flytta till Kungshuset och istället återvända när det anrika Universitetshuset är färdigsanerat. N

https://www.lu.se/artikel/gastkronikan-om-universitetshuset-ett-hus-att-atervanda-till - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Minska användningen av forskaranställningar och använd meriteringsanställningar i stor utsträckning, och som ett tydligt steg i ett sammanhållet akademiskt karriärsystem! Det är två av tio rekommendationer som ges i den nu färdiga rapporten ”Goda och tydliga karriärvägar vid Lunds universitet”. I förra numret av LUM

https://www.lu.se/artikel/rapport-om-karriarvagar-satsa-pa-meriteringstjanster - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Peer review – kollegial fackgranskning av vetenskapliga publikationer innan de accepteras för publicering – kan vara en otacksam historia. Trots stor arbetsinsats utgår ingen ersättning och sällan något erkännande. Initiativtagare till ett nyinstiftat pris vill ändra på åtminstone det sistnämnda. Annika Björkdahl är

https://www.lu.se/artikel/nytt-pris-lyfter-fram-basta-peer-review - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med en miljon vetenskapliga publikationer varje år är det omöjligt att hålla koll på vad som händer inom medicinsk forskning. Lösningen är ett oberoende globalt nätverk som granskar allt från eventuella fuskare till potentiella nobelpristagare. Det är också ett stort hjälpmedel för läkare när de ska hitta de senaste

https://www.lu.se/artikel/fuskare-och-nobelpristagare-granskas-av-cochranes-natverk - 2026-07-19