Search results

Föreläsningar om aktuell diabetesforskningProgram 18.00–18.10 Introduktion till kvällens föreläsningar.Hindrik Mulder, professor, Lunds universitets Diabetescentrum18.10–18.40 Nya vägar för insulinets väg ut till blodet - framtida läkemedel?Malin Fex, forskare, Lunds universitets Diabetescentrum18.40–19.10 Varför är diabetes vanligare i Malmös största invandrargrupp?Louise Bennet, primärvårdsläkar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskvall-i-malmo-10-april-2013 - 2025-12-16

Kvinnor under 50 år som sover kort tid på natten löper ökad risk för både generell fetma och bukfetma även om de ändrat sina sovvanor. Det framgår i preliminära resultat från en tioårsuppföljning av kvinnor i Uppsala. – Resultaten pekar på att man bör vara extra observant på yngre kvinnor som sover mindre än sex timmar per natt och upplysa dem om riskerna, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjukskötersk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-risk-fetma-kortsovande-kvinnor-trots-andrade-sovvanor - 2025-12-16

Inflammation, genetik och kost är tre ämnesområden som intresserar många forskare med inriktning på diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Möjlighet till närmare inblick gavs när ett 20-tal forskare presenterade sin forskning inom hjärt-kärlsjukdomar på seminariet ”Kardiovaskulär epidemiologi – igår, idag, imorgon”.  Låggradig inflammationSå kallade låggradig inflammation är ett tillstånd i kroppen som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gar-det-inte-lika-bra-att-ata-nordisk-mat-som-medelhavskost - 2025-12-16

Vinnare är de starka aktieägarna. Förlorarna är barn med typ 1 diabetes och barn som har stor risk att utveckla sjukdomen. Forskningsbolaget Diamyd har bestämt sig för en uppdelning. Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet, protesterar här mot beslutet. - Det förhindrar den fortsatta utvecklingen av ett vaccin mot sjukdomen och ur etisk synvinkel är det en mycket tveksam handling, skriver Åk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/patienterna-de-stora-forlorarna-nar-pengarna-styr - 2025-12-16

Insulinpumpen kan vara en livlina men även en besvärande boja. Det visar en långtidsstudie som genomförts vid Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan i Falun, i samarbete med Diabetesmottagningen på Falu lasarett samt Uppsala och Umeå universitet, och som publiceras i den europeiska tidskriften Diabetic Medicin. Resultatet är en del av en större studie där forskarna under fyra år följde en grupp vu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pumpen-bade-livlina-och-boja - 2025-12-16

Merparten av de typ 2 diabetiker som fetmaopereras tillfrisknar bara några dagar efter ingreppet, långt innan kroppsvikten minskar. Ingen vet vad det är som händer men nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter ett första delsvar. - Våra fynd visar på flera förändringar som en följd av operationen, ett så kallat gastric bypass-ingrepp, som vi tror är en del av förklaringen, säger Nils Wi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-svaret-pa-fragan-varfor-fetmaoperation-botar-diabetes - 2025-12-16

Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma. Sammantaget ingick över 260 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma, som publiceras i senas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genetiken-bakom-fetma-kartlagd-i-storskalig-studie - 2025-12-16

Många diabetespatienter beräknar mängden kolhydrater på tallriken och anpassar insulindosen efter det. Men, det är mer komplicerat än så enligt en liten amerikansk studie på typ 1 diabetiker. Den visar att också fettet i måltiden påverkar blodsockret och kravet på insulindos. Forskare vid Joslin Diabetes Center i Boston, USA, konstaterar att fettmängden i en måltid påverkar blodsockret i timmar ef

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fettrika-maltider-kraver-storre-insulindos - 2025-12-16

Varje år samlas diabetesforskare från hela Europa till en årlig konferens där de presenterar nya resultat. År 2015 äger mötet rum i Stockholm, vilket är betydelsefullt både för svenska forskare och den svenska allmänheten, enligt professor Bo Ahrén vid Lunds universitets Diabetescentrum som är huvudansvarig för konferensen. Värdskapet för den europeiska konferensen ”European Association for the St

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/internationellt-diabetesmote-i-stockholm-2015 - 2025-12-16

Fetma och viktminskning förändrar markeringar på DNA som styr genuttryck. En nya studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Reports, skulle kunna förklara hur viktminskningskirurgi i de flesta fall också leder till att fetmarelaterade sjukdomar går tillbaka. Viktminskningskirurgi, så kallad gastric bypass, kan drastiskt minska kroppsvikten hos överviktiga på kort tid. Hos de allra flesta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/viktminskningskirurgi-forandrar-aven-epigenomet - 2025-12-16

Graviditetsdiabetes är diabetes som uppkommer, eller först upptäcks, under en graviditet. Mellan 1 och 14 procent av alla gravida kvinnor runt om i världen drabbas av graviditetsdiabetes och i Sverige är det ungefär två procent. Här skriver Charlotta Nilsson om sin egen forskning. I Sverige behandlas graviditetsdiabetes med kostråd och om detta inte räcker lägger man till insulinbehandling. Kända

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/graviditetsdiabetes-framtida-risker-mamma-och-barn - 2025-12-16

Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. ”Vi har tidigare funnit att proteinet mTOR har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mTOR kan förklara i pr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-kan-forklara-uppkomsten-av-typ-2-diabetes - 2025-12-16

Biologisk bekämpning kan användas för att minska mängden farliga kemikalier i jordbruket. Skadedjurs naturliga fiender och predatorer används istället för traditionella bekämpningsmedel för att få bukt med skadedjuren i odlingarna. Men ny forskning vid Lunds universitet visar att förändringar i jordbruket och landskapets utformning kan ha oväntade konsekvenser för skadedjuren och deras naturliga f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forandringar-i-landskapet-paverkar-biologisk-bekampning-och-evolution-av-insektsarter - 2025-12-16

Hallå där forskningskoordinator Marianne Hall och professor Henrik Smith, båda CEC, som nyligen varit på policyspaning i Bryssel med forskare från profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel? – Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pa-policyspaning-i-bryssel - 2025-12-16

Hur kan man bäst arbeta över kommun- och sektorsgränser för att stötta klimatanpassning genom naturbaserade lösningar på landsbygden? Det är en av flera frågor som Policylabb Storkriket, ett Formasfinansierat innovationsprojekt, ska ge svar på. Initiativet kommer från LU Land vid CEC på Lunds universitet, tillsammans med det blivande biosfärsområdet Storkriket i Skåne. Mitt i Skåne ligger det, Sto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/policylabb-storkriket-klimatanpassning-over-granserna-genom-naturbaserade-losningar - 2025-12-16

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-12-16

Lunds universitet kommer på tredje plats i världen i QS Hållbarhetsrankning, meddelar universitetet på tisdagen i ett pressmeddelande. QS World University Rankings: Sustainability rankar hållbar utveckling vid cirka 1750 lärosäten i världen. Lunds universitet ligger i topp i Sverige och är näst bäst i Europa, utöver den globala tredjeplatsen. Henrik Smith, professor i zooekologi och ordförande för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-systematiskt-arbete-bakom-lunds-universitets-topprankning-inom-hallbarhet - 2025-12-16

Forskning visar att gröna och artrika utemiljöer kring skolor och förskolor främjar barns välbefinnande och lärande. Trots det har vi relativt ont om natur på svenska skolgårdar. Varför är det så – och vad kan göras annorlunda för att skapa mer natur på skolgårdar? För att diskutera detta bjöd LU Land in till ett digitalt seminarium med tre experter på området. Här följer en sammanfattning av semi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-skapar-vi-mer-plats-natur-pa-skolgarden - 2025-12-16

Han far in som ett yrväder med cykelhjälm på hjässan, besvarar mejl med enkla stavelser och ställer initierade frågor på möten samtidigt som han lyckas arbeta vid datorn. För Henrik Smith går livet i hundranittio. Men så har han ju också fasligt mycket att uträtta. Henrik Smith vill nämligen rädda världen. Har han tid att gå i pension? Det började med faderns ärvda kikare, en liten anteckningsbok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-miljopionjaren-som-aldrig-saktar-ned - 2025-12-16

Den totala livsmedelsproduktionen skulle inte påverkas i någon större grad om man sänkte direktstöden till jordbruket inom EU. Det visar en rapport från AgriFood där man analyserat vilka konsekvenserna skulle bli för produktion, konkurrenskraft och miljö om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, gjordes om. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) reformeras regelbundet och nu pågår arbetet inför n

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sankta-direktstod-till-jordbruket-sa-skulle-konsekvenserna-bli - 2025-12-16