Search results

Miljöskandalen i Teckomatorp ägde rum under 1970-talet. Nu femtio år senare har precis den tredje och sista etappen i saneringsarbetet avslutats. Under 2000-talet har Arbets- och miljömedicin vid Region Skåne och Lunds universitet, vid olika tillfällen undersökt rester av bekämpningsmedel i urinen hos saneringspersonal. Redan på 1980-talet var Arbets- och miljömedicin representerad i styrgruppen f

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-miljoskandal-gar-mot-sitt-slut - 2025-09-29

Inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet eChildHealth utvecklas barnsjukvård med stöd av e-hälsa, både i Sverige och i andra länder. Målet är en tryggare vård för barn och ungdomar med långvariga sjukdomar. I samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH) undersöker forskare inom barnsjukvård hur en e-hälsoapp i en surfplatta kan underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och familj när ba

https://www.medicin.lu.se/artikel/e-halsa-ska-ge-tryggare-vard-barn-med-langvariga-sjukdomar - 2025-09-29

Vår livsmedelsproduktion och konsumtion är drivande krafter för ökade utsläpp av växthusgaser och påverkar även vår hälsa och risk för dödlighet. Förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer är hög och ökar stadigt. Forskare från Lunds universitet och RISE har i en ny studie kunnat visa på värdefulla hälsofördelar med minskad risk för tidig död orsakad av hjärt-kärlsjukdom och cancer, om

https://www.medicin.lu.se/artikel/hallbar-kost-manniska-och-planet - 2025-09-29

Magnetkameratekniken har gjort det möjligt för forskare och kliniker att se hur vi människor ser ut på insidan – i alla kroppsdelar som innehåller vatten – utan att behöva använda kirurgi. Men för några år sedan höll nya EU-regler på att sätta käppar i hjulet. De har arbetat tillsammans sedan 1980-talet, röntgensjuksköterskan Titti Owman och forskaren Pia Sundgren. – På den tiden använde vi oss bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-vassas-vard-och-forskning-med-hjalp-av-magnetkamerorna - 2025-09-29

BioMS är en forskningsplattform vars uppdrag är att ge svenska forskare stöd inom biologisk masspektrometri. Med hjälp av VR-stöd som tillkännagavs tidigare i år investerar man i ytterligare teknik som stöttar forskningen om proteiner. – Nu hoppas vi på intressanta forskningsfrågor att besvara från kliniker inom universitetssjukvården, säger Johan Malmström och Bo Baldetorp vid BioMS. Tekniken vid

https://www.medicin.lu.se/artikel/vr-stod-starker-forskning-om-proteinernas-roll-i-kroppen - 2025-09-29

Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. Ofta saknas fungerande antibiotika. Och när antibiotika inte längre biter på bakterierna behövs andra skyddande metoder. Forskare från Lunds universitet och Universidade São Francisco i Brasilien ska nu utveckla ett proteinvaccin mot stafylokocker (MRSA-bakterier). Forskningssamarbetet är finansierat av Vetenskapsrådet. Förkortningen MRSA står f

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-fran-brasilien-och-sverige-ska-utveckla-proteinvaccin-mot-resistenta-stafylokocker - 2025-09-29

Forskarna Charlotte Ling och Malin Parmar beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorsprogrammet med 50 miljoner kronor var över 10 år. Syftet med rådsprofessorprogrammet är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig, nydanande forskning med stor potential att åstadkomma vetenskapliga genombrott. Professorerna Charlotte Ling och Malin Parmar är eta

https://www.medicin.lu.se/artikel/radsprofessurer-till-charlotte-ling-och-malin-parmar - 2025-09-29

I mitten av november beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att ge 138 miljoner till flera framstående cancerforskare vid Lunds universitet. En av dessa är professor Anders Bjartell som bland annat med hjälp av AI forskar om prognos, sjukdomsutveckling och att skapa nya behandlingar för prostatacancer. Anders Bjartell, professor och överläkare inom urologi är en av Sveriges främsta forskare inom

https://www.medicin.lu.se/artikel/138-miljoner-till-universitetets-cancerforskning-nya-biomarkorer-och-ai-ska-bidra-till-battre - 2025-09-29

Med metoder för omprogrammering av mänskliga gliaceller till specialiserade nervceller, interneuron, tar forskaren Daniella Rylander Ottosson sikte på att lägga grunden för framtida behandlingar av sjukdomar som schizofreni och epilepsi. Av de 27 nya Wallenberg Academy Fellows finns två vid Lunds universitet; Daniella Rylander Ottosson som forskar inom regenerativ neurofysiologi vid Medicinska fak

https://www.medicin.lu.se/artikel/daniella-rylander-ottosson-utsedd-till-wallenberg-academy-fellow - 2025-09-29

Hallå där, Jesper Sundewall, forskare inom socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet, du är medförfattare till en ny forskningsrapport som publiceras i dag på uppdrag av Expertgruppen för biståndsanalys – vad handlar det om? – I rapporten har vi undersökt normer och värderingar kopplade till genus och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), i syfte att vägleda Sveriges int

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskningsrapport-om-normer-och-varderingar-kopplat-till-srhr-och-jamstalldhet - 2025-09-29

En av världens ledande forskare inom magnetresonanstomografi, professor Peter C.M van Zijl, och Stig Ålund vars insatser varit av stor betydelse för forskning om äldre, åldrande och hälsa, blir hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. De promoveras i Lunds domkyrka den 3 juni 2022. Professor Peter C.M van Zijl är född i Amsterdam och verksam vid John Hopkins University School of Medicine i USA

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-vid-medicinska-fakulteten - 2025-09-29

Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet, har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning. Syftet med forskningen är att ytterligare undersöka målstyrd feberbehandling och tidigt uppvaknande efter hjärtstillestånd i en klinisk randomiserad studie. Grattis till anslaget! Vad innebär detta för er forskning och hjärtstoppspatientvården? Tack, det var oerhört glädjande

https://www.medicin.lu.se/artikel/20-miljoner-till-klinisk-behandlingsforskning-om-hjartstoppsvard - 2025-09-29

Slutrapporten ”Vad kan vi lära av pandemin” från Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, belyser de medicinska konsekvenserna av pandemin och vad vi kan dra för lärdomar av den. – Tanken var att kunna ge ut en slutrapport när pandemin var över. Så blev det inte riktigt, men nu har vi samlat på oss så mycket kunskap att vi kan gå ut med bestämda rekommendationer, säger Jan Nilsson, professor i kardiovask

https://www.medicin.lu.se/artikel/munskydd-sociala-medier-och-langtidscovid-det-har-vi-lart-oss-av-pandemin - 2025-09-29

I november fattade Vetenskapsrådet beslut om beviljade bidrag till forskningsprojekt inom primärvården. Sammanlagt 17 projekt delar på totalt 46 miljoner kronor för åren 2021–2022, och två primärvårdsprojekt leds från Lunds universitet. Björn Ekman, forskare inom socialmedicin och global hälsa, har i sitt projekt särskilt fokus på hälsoekonomi och politik inom hälso- och sjukvårdsorganisation. Hal

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskningsprojekt-ska-undersoka-digitaliseringens-effekter-i-primarvarden - 2025-09-29

Logopedutbildningen vid Medicinska fakulteten har i år firat 50 år. Professor Birgitta Sahlén och programdirektör och universitetslektor Kristina Hansson tar oss med till starten, berättar om dagens utbildning – och funderar framåt. Logopedutbildningen i Lund var den andra i ordningen att starta i Sverige och uppskattningsvis har runt 800 studenter utbildats under de år som gått. Birgitta Sahlén v

https://www.medicin.lu.se/artikel/jubileum-logopedutbildningen - 2025-09-29

Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som har letts av forskare vid Lunds universitet ökat stöd för att variationer i en gen som kallas AMY1 har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat. Ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för att

https://www.medicin.lu.se/artikel/brodstudie-undersoker-genernas-betydelse-att-bryta-ner-mat - 2025-09-29

Övervikt hos barn går att förebygga, och ju tidigare man börjar desto bättre. Det visar Mariette Derwig i sitt avhandlingsarbete i vilket hon utvecklat en samtalsmodell att använda inom barnhälsovården för att förebygga övervikt och främja sunda levnadsvanor. Drygt 6000 fyraåringar och deras föräldrar på 35 barnhälsovårdsenheter i Skåne har deltagit i studien. Barnobesitas, barnfetma, är sedan fle

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-modell-ska-underlatta-halsoframjande-samtal-om-barns-overvikt - 2025-09-29

Alexandra Nicolaidis har nyligen disputerat med en avhandling i medicinhistoria i vilken hon studerat hur svenska läkare navigerat mellan de politiska ideologiska kraftfält som växte fram under 1900-talets första hälft. 
– De personer jag studerat var kliniskt aktiva, samtidigt var de också en del av samhället och tvungna att navigera mellan dessa olika spänningar. Jag var intresserad av att se hu

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-vita-rockar-och-morka-skuggor-om-svenska-lakare-i-politiska-ideologiers-kraftfalt - 2025-09-29

Den 8 december invigdes MoRe-Lab (Movement & Reality Lab), en ny testmiljö för experimentell hälsovetenskap vid Lunds universitet. Samtliga av dagens tre visningar var fullbokade och frågorna många. Konkreta idéer om framtida samarbeten såg dagens ljus och nya kontakter knöts.  Spannet bland deltagarna var stort och det fann docent Steven Schmidt, direktör för MoRe-Lab, särskilt glädjande. − MoRe-

https://www.medicin.lu.se/artikel/smakstart-more-lab - 2025-09-29

Julen är årets största mathelg och under flera veckor frossar vi i skumtomtar, knäck, julmust och marsipangrisar. Emily Sonestedt är socker­forskare med tre egna barn och hon kämpar precis som vi andra med att begränsa sockerintaget. Sedan lösgodiset introducerades på 1980-­talet har godiskonsumtionen i Sverige ökat från 10 till 15 kg per person och år. Idag äter svenskarna mest godis i hela värld

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-standig-kamp-mot-sockret - 2025-09-29