Search results

Oavsett om du sitter på ett företag med en svårlöst hållbarhetsutmaning, om du jobbar med miljöfrågor på en kommun eller tillhör en organisation med en idé för hållbar utveckling som har kört fast, så kan Tiger Teams vara intressant för er. Tiger Teams är en grupp doktorander som under en veckas tid, tillsammans med samhällsaktörer, tar sig an utmaningar på hållbarhetsområdet. Tiger Teams är en de

https://www.mgeo.lu.se/artikel/tiger-teams-doktorander-och-samhallsaktorer-tacklar-hallbarhetsutmaningar-tillsammans - 2026-07-11

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den hittills mest detaljerade kartan över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Resultaten visar att de största utsläppen sker under markytan i torv och organiska jordar. Under den extremvarma sommaren 2018 rapporterades 324 skogsbränder i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forska

https://www.mgeo.lu.se/artikel/stora-kolutslapp-fran-skogsbrander-sker-dolt-under-marken - 2026-07-11

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-07-11

Alexandra Pongracz är forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och programansvarig för Swedish Climate Symposium. Nu när anmälan till symposiet har öppnat bad vi henne reflektera över dess tema, höjdpunkterna i årets program och varför forskare, beslutsfattare och praktiker ska ta tillfället i akt att delta. Temat för Swedish Climate Symposium 2026 är “Climate R

https://www.mgeo.lu.se/artikel/alexandra-pongracz-om-varfor-du-inte-bor-missa-swedish-climate-symposium-2026 - 2026-07-11

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.mgeo.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-07-11

Klimatpolitiska rådet släppte den 19 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-anna-maria-jonsson-klimatpolitiska-radet - 2026-07-11

Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och invasiva fiskarter. Han betonade forskningens avgörande roll för Östersjöns framtid. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 och finns på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.De senaste åren har Östersjön huvud

https://www.mgeo.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2026-07-11

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-07-11

Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 september 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MIC

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nya-perspektiv-pa-naturens-former-tvarvetenskapligt-projekt-far-startpengar-fran-universitetet - 2026-07-11

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Denna artikel publicerades ursprungligen den 20 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.D

https://www.mgeo.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-07-11

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. Denna artikel publicerades ursprungligen den 15 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.I mitten av 1990-talet

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2026-07-11

Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Grattis till stipendiet Petter, hur

https://www.mgeo.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2026-07-11

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2026-07-11

Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har tilldelats Europeiska rymdorganisationens pris Earth Observations Excellence Award. Hon får priset tillsammans med sitt forskningskollektiv Decentralized Damage Mapping Group (DDMG) som karterar krigsrelaterad förstörelse. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 april 2025 på naturvetenskapliga fakultetens

https://www.mgeo.lu.se/artikel/naturgeograf-far-prestigefyllt-pris - 2026-07-11

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-07-11

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2026-07-11

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hitta

https://www.mgeo.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2026-07-11

All COSMOS GPU nodes have now been returned to user service.Apologies for any inconvenice the unscheduled downtime of the GPU nodes caused for your work.

https://www.lunarc.lu.se/article/all-cosmos-gpu-nodes-returned-user-service - 2026-07-11

This upcoming LU eScience Hub event on Friday, September 12, which will spotlight LUNARC, Lund University’s advanced computing facility, and in particular the COSMOS system.  This event will provide both technical insights and user perspectives, offering an excellent opportunity to learn more about how COSMOS can support your research.Visit the event page for more information, the event program an

https://www.lunarc.lu.se/article/lunarc-and-cosmos-user-event-lu-escience-hub-12-september - 2026-07-11

The CodeRefinery series of workshops (The CodeRefinery's website) could be of interest to those engaged in developing and maintaining research codes.   These workshops focus on tools used for code development, code testing, software deployment, software licensing and many things more.   The material is distributed onto a number of online workshops starting on the 9th of September and running until

https://www.lunarc.lu.se/article/coderefinery-workshop-software-develpment-tools-septemberoctober-2025 - 2026-07-11