Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 569129 hits

manlig bröstcancer – Vetenskap och Hälsa

manlig bröstcancer – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: manlig bröstcancer Fetma riskfaktor för manlig bröstcancer 2014-03-21 Män med övervikt löper större risk att få bröstcancer. Risken ökar dessutom ju mer övervikt man har. – Det här har tidigare

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/manlig-brostcancer/ - 2026-09-11

medicinsk pedagogik – Vetenskap och Hälsa

medicinsk pedagogik – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: medicinsk pedagogik Studenters lärande i hälso- och sjukvård 2013-10-17 I medicinsk pedagogik studerar man lärande och lärandets förutsättningar i hälso- och sjukvårdsutbildningar, t.ex. läkar-

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/medicinsk-pedagogik/ - 2026-09-11

mjölksyrabakterier – Vetenskap och Hälsa

mjölksyrabakterier – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: mjölksyrabakterier Kan bi-bakterier ersätta antibiotika? 2014-09-09  Foto: Colourbox Färsk honung är ett gammalt läkemedel inom folkmedicinen. En forskargrupp från Lunds universitet kan nu visa

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/mjolksyrabakterier/ - 2026-09-11

nässvalgsprov – Vetenskap och Hälsa

nässvalgsprov – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: nässvalgsprov Salivbaserade snabbtest – smärtfria och enklare alternativ 2021-11-22 Den vanligaste använda metoden att testa för covid-19 är med RT-PCR genom ett nässvalgsprov taget med bomullspinne.

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/nassvalgsprov/ - 2026-09-11

njurskada – Vetenskap och Hälsa

njurskada – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: njurskada Rafid Tofik: Urinprov kan förutspå komplikationer vid diabetes 2010-06-14 Tänk dig ett urinprov som kan skvallra för oss om skador i kroppens organ, framför allt hjärta, blodkärl och njurar hos

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/njurskada/ - 2026-09-11

ormbett – Vetenskap och Hälsa

ormbett – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: ormbett Underrapportering av ormbett försvårar resursfördelning 2011-01-31 I Nicaragua utgör ormbett ett stort hälsoproblem samtidigt som kunskapen om var och hur många som drabbas är dålig. Detta leder ti

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/ormbett/ - 2026-09-11

patologi – Vetenskap och Hälsa

patologi – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: patologi Patologen – en potentiell resurs för cancersjuka? 2013-12-05 En patient som fått en cancerdiagnos har i de flesta fall stort behov av att prata om sin sjukdom. – De behöver lära känna sin cancer

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/patologi/ - 2026-09-11

programmerad celldöd – Vetenskap och Hälsa

programmerad celldöd – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: programmerad celldöd Celldödens gåtor utforskas för att kunna hjälpa cancersjuka 2013-05-08 Mängden celler i människokroppen är ett komplicerat jämviktsspel. Uttjänta celler dör, elimineras oc

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/programmerad-celldod/ - 2026-09-11

tankeläsning – Vetenskap och Hälsa

tankeläsning – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: tankeläsning Tankeläsning pågår! 2019-06-12 Läsa någons tankar. Styra omgivningen med tanken. Många forskare runt om i världen jobbar för att dessa hisnande möjligheter ska realiseras. Nya forskningsr

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/tankelasning/ - 2026-09-11

tvål – Vetenskap och Hälsa

tvål – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Etikett: tvål Tack till tvålen – på handhygienens dag 2020-05-05 Ett rengöringsmedel som räddat många liv. Och som just nu räddar ännu fler. Läs intervjun med Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds universi

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/tval/ - 2026-09-11

Varför slipper en del diabetiker komplikationerna? – Vetenskap och Hälsa

Varför slipper en del diabetiker komplikationerna? – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Varför slipper en del diabetiker komplikationerna? 2011-01-21 ⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.     Foto: Dreamstime Nu vände

https://www.vetenskaphalsa.se/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationerna/comment-page-1/ - 2026-09-11

Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film – Vetenskap och Hälsa

Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film – Vetenskap och Hälsa Hoppa till innehåll Vetenskap och hälsa Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne Teman Podd Tidskrift Prenumerera Om webbplatsen Kontakt Sök Sök Inspirera till bättre mat för äldre med underhållande film 2011-11-16 ⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit. Gullan Berg o

https://www.vetenskaphalsa.se/vill-inspirera-till-battre-mat-for-aldre/comment-page-1/ - 2026-09-11

No title

1 Cancer i Skåne En väckarklocka för hela Sverige › Förord: Carsten Rose N är det gäller överlevnad är den svenska cancersjukvården en av de bästa i världen. Trots detta står vi inför stora utmaningar. Inom de närmaste 20 åren sker en rejäl ökning av svenskar som under sin livstid får en cancerdiagnos. Till exempel har Malmö, Skånes största stad, den högsta förekomsten av cancer i hela landet. En

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/07/Cancer-i-Sk%C3%A5ne.pdf - 2026-09-11

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf aktiv både i uppbyggnadsskedet och i analysskedet och utgör ett bra kommu- nikationsverktyg som ger förståelse för patientens situation. Biografin blir på så sätt behjälplig för diagnos, behandling och omvårdnadsarbetet av patienten. Några möjliga utvecklingar Vissa tidsavsnitt i en persons liv ska kunna redovisas i en större skala för att beskriva ett mera detaljerat s

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/10/ForskningensDag2010_5.pdf - 2026-09-11

No title

Information till patienter och besökare Är dina händer rena? Rena händer minskar risken för infektioner Alla har bakterier på händerna. När du är sjuk eller genomgår en behandling, är du känslig för infektioner. Ett bra sätt att minska risken för att få en infektion är att hålla händerna rena. Gör handhygien till en rutin under vårdtiden. Handhygien Under vårdtiden ska du rengöra händerna med hand

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/%C3%84r-dina-h%C3%A4nder-rena.pdf - 2026-09-11

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf Vårt diagnossystem har brister och diag- nosen emotionellt instabil personlighets- störning är en av de mest ifrågasatta. På senare år har det förts en diskussion bland kliniskt aktiva och forskande läkare om det finns en relation mellan emotio- nellt instabil personlighetsstörning och bipolär sjukdom. De mest radikala menar att emotionellt instabil personlighets- störn

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_11.pdf - 2026-09-11

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf FORSKNINGENS DAG 2010 Depression & mani LIVSHÄNDELSER OCH GENETISK SÅRBARHET VID DEPRESSION Sedan tidigare vet man att serotonin – en signalsubstans mellan nervceller i hjär- nan – är av betydelse för depression och suicidförsök. Bilden visar en synaps (koppling mellan två nervceller), där serotonin frisätts från en nervcell och binder till receptorer på den andra. Sero

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_2.pdf - 2026-09-11

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf Vad är BCFPI? BCFPI (Brief Child and Family Phone In- terview) är en strukturerad och datorise- rad telefonintervju som används inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige (bland annat i Halland, Skåne, Kronoberg och Örebro). Intervjun görs vanligtvis med en för- älder då familjen söker kontakt med BUP. Intervjun innehåller frågor om psykia- triska problemområden (

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_4.pdf - 2026-09-11

ForskningensDag2010_low.pdf

ForskningensDag2010_low.pdf Läkemedelsbehandling Behandling med antidepressiva läke- medel innebär ingen generell ökad missbildningsrisk. Ett undantag är en ökad risk för hjärtmissbildningar, hos barn exponerade för paroxetin eller klomipramin. Det är dock inte självklart att man ska byta preparat på välinställda patienter då risken är relativt liten. Mammor som använt antidepressiva och deras nyf

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_8.pdf - 2026-09-11

No title

1. Sinnestämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/MADRS_S.pdf - 2026-09-11