Search results

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och biologiska institutionen i Lund får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men även liknar, dagens växter. Forskarna kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmågor i samband med katastrofala

https://www.biologi.lu.se/artikel/286-miljoner-att-studera-vaxters-overlevnadsstrategier - 2025-11-29

Anders Hedenström vid biologiska institutionen får 22,9 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson ska han ta ett helhetsgrepp på de faktorer som påverkar flyttfåglar och deras flygning från en del av världen till en annan. Projektet löper över fem år. För fåglar kostar det mycket energi att flyga. Därför är det e

https://www.biologi.lu.se/artikel/229-miljoner-mojliggor-helhetsgrepp-pa-flyttfaglar - 2025-11-29

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet. Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-11-29

Knappt 6400 forskare i världen har fått bevis på att de tillhör de allra mest citerade. Johannes Rousk är en av dem. The Web of Science Group står bakom utnämningen Highly cited researcher 2020. Endast omkring en procent av forskarna inom ett vetenskapligt fält får utnämningen. Johannes Rousk är stolt. Utnämningen är ett bevis på att forskningen är viktig och har haft genomslag. Att resultaten ans

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ar-en-av-varldens-mest-citerade-forskare - 2025-11-29

Svålen på julskinkan är bättre än saffransgula lussekatter. Det säger Andreas Nord om vad som är bra respektive mindre bra fågelmat i vinterkylan. Det är en myt att saffransbullar dödar fåglar. Långt innan mängden saffran blir dödlig har fåglarna blivit mätta och slutat äta. Det berättar Andreas Nord apropå det seglivade påståendet att saffran är jättefarligt för fåglar och att de kan dö av små mä

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-tipsar-om-julgottis-faglar - 2025-11-29

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare. Lundaforskarna har i detalj

https://www.biologi.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-11-29

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna har tillverkats syntetiskt av silikonpolymer. I mikroskop har forskarna kunnat följa

https://www.biologi.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-11-29

Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-11-29

Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny forskning visar varför aktiviteter av det slaget kan leda till att hela populationer blir mindre till storleken och att de tvingas börja reproducera sig allt tidigare. Det är forskare från Lund och Toronto som står

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-11-29

För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med hjälp av doftreceptorer (proteiner

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-11-29

Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y o

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-11-29

I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka färger insekter kan se. Landlevande varelser uppfattar olika delar av ljusets våglängder. Männis

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-11-29

I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkor

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-11-29

Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-11-29

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan le

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-11-29

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.Skruvar upp värmen– På vint

https://www.biologi.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-11-29

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-11-29

Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presenterar forskarna sina unika resultat samt de möjliga förklaringarn

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-11-29

Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverkat artbildningen i regionen. Tobias Uller vid Lunds universitet har lett studien. Enligt honom kan murödlornas historia och evolution lära oss hur förändringar i Medelhavsområdets klim

https://www.biologi.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-11-29

Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från landet. Forskarna konstaterar dessutom att det inte spelar någon roll om talgoxarna lever i Malmö, Milano eller Madrid: För att klara av att leva i en milj

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-11-29