Search results

I slutet av januari träffades för första gången omkring 50 doktorander från fyra länder för att diskutera skogens dåtid, nutid och framtid. En nyckelinsikt från mötet var att pågående forskning är långt mycket bredare än vad den allmänna debatten ger sken av. Deltagare från 10 universitet i Sverige, Norge, Danmark och Polen gick från storskaligt till mikroskopiskt, från EU:s skogspolitik till mikr

https://www.svet.lu.se/artikel/skogsforskning-over-amnesgranserna-unga-forskare-om-skogen - 2025-11-05

Elsa Hedling har författat artikeln " Emotional labour in digital diplomacy: perceptions and challenges for European diplomats" som nyligen publicerades i Emotions and Society. Artikeln analyserar hur diplomater uppfattar kraven från digital diplomati och hur känslor är engagerade i deras ansträngningar att prestera kompetent både online och offline. Resultaten tyder på att kraven på digital diplo

https://www.svet.lu.se/artikel/hedling-om-emotionellt-arbete-i-digital-diplomati - 2025-11-05

…Markus Holdo! Du har ju precis kommit hem från Italien där du gjort fältarbete, berätta, vad har du gjort och hur gick det? – Ja, det var spännande! Jag samlar material till en studie om hur människor på landsbygden tänker kring politik och utveckling. Med Brexit blev det särskilt tydligt att det är mycket vi inte förstår. Det är till exempel intressant, och en del kanske skulle säga paradoxalt, 

https://www.svet.lu.se/artikel/halla-dar - 2025-11-05

Kriget i Ukraina har pågått i ett år. Förödelsen är enorm liksom brotten mot de mänskliga rättigheterna. Än så länge talas det mest om vapenleveranser och väldigt lite om diplomati. När är diplomatiska samtal rätt? Intervju med Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och expert på diplomati och fredsprocesser. – Rysslands invasion av Ukraina är ett kristallklart exempel på ett folkrättsvidrigt

https://www.svet.lu.se/artikel/har-diplomatin-spelat-ut-sin-roll - 2025-11-05

Anders Uhlin har författtat kapitlet “Civil Society Activism beyond the Nation-State: Legitimating ASEAN?” i Routledge Handbook of Civil and Uncivil Society in Southeast Asia, redigerad av Eva Hansson och Meredith L. Weiss. Studien analyserar civilsamhällesaktivism riktad mot ASEAN utifrån ett ramverk om legitimering och delegitimering av internationella organisationer. Till kapitlet “Civil Societ

https://www.svet.lu.se/artikel/uhlin-om-civilsamhallesaktivism-och-asean - 2025-11-05

Milka Ivanovska Hadjievska publicerade just ett kapitel i Handbook of Civil Society and Social Movements in Small States om den demokratiska potentialen hos politiskt och socialt orienterade civilsamhällesorganisationer i Nordmakedonien. Låt oss ta reda på mer - här är några frågor till Milka: För någon som inte är insatt i ämnet, hur ser den nuvarande demokratiska situationen ut i regionen nu? –

https://www.svet.lu.se/artikel/den-demokratiska-potentialen-hos-civilsamhallesorganisationer-i-nordmakedonien - 2025-11-05

Innebär förhandlingarna om det svenska NATO-medlemskap att regeringen är beredd att tumma på grundläggande mänskliga rättigheter och värderingar? Risken finns menar två statsvetare. Turkiet, Sverige och Finland tog sommaren 2022 fram ett avtal för att Turkiet ska godkänna NATO-ansökan. Avtalet signerades vid ett NATO-möte i Madrid. Även om de officiella förhandlingarna satts på paus av Turkiet eft

https://www.svet.lu.se/artikel/sverige-behover-ta-varderingskonflikten-med-turkiet - 2025-11-05

26 nya professorer installeras vid en högtidlig ceremoni i Universitetshusets aula med efterföljande mingel i Pelarsalen, bland dessa vår egen Ian Manners som presenteras i universitetets professorsinstallationsbroschyr med följande text: Forskningsfält: Europeiska unionen i planetarisk politik När jag upplevde slutet på kalla kriget frågade jag mig vad det betydde för det europeiska samarbetet? U

https://www.svet.lu.se/artikel/professorsinstallation-den-17-mars-mot-ian-manners - 2025-11-05

Professor Ian Manners som också är aktuell för att han installeras som professor imorgon, undervisar tillsammans med Joel Abdelmoez på kursen Political Cinéma. – Varför Cinéma och inte Cinema? – Kursen heter Political Cinéma för att påminna oss om att "cinéma" är både produktion och projektion av filmer. År 1895 använde bröderna Lumière först cinématographe-filmsystemet (en kamera, projektor och f

https://www.svet.lu.se/artikel/halla-dar-ian-manners-lat-oss-hora-lite-om-den-nya-kursen-political-cinema - 2025-11-05

Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den politiska a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-11-05

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2025-11-05

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2025-11-05

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2025-11-05

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2025-11-05

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2025-11-05

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-11-05

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-11-05

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-11-05

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-11-05

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-11-05