Publicerad 31 mars 2021 Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummuka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-07-07

Publicerad 31 mars 2021 – Elektroner är kemins arbetshästar. Det är ju de som omvandlar solljusets energi till energi­rika molekyler, säger Villy Sundström, som bland annat studerar elektroner med extremt ­korta pulser av laserljus. Foto: Jens Uhlig. Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala ener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-07-07

Publicerad 6 april 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay. Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker V

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-07-07

Publicerad 6 april 2021 Maria Hansson (till vänster), forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap i Lund, och Josefine Larsson, forsknings- och innovationskoordinator på Marint centrum i Simrishamn, med tarmar från självdöda sälar som ska analyseras. Bild: Johan Persson. I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-07-07

Publicerad 7 april 2021 Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-07-07

Publicerad 12 april 2021 Kemiprofessor Donatas Zigmantas är mycket nöjd med experimentet som genomfördes i Lund. Foto: Johan Joelsson. Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2025-07-07

Publicerad 12 april 2021 Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord. Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-07-07

Publicerad 16 april 2021 Växthusgasdata har bland annat hämtats från ICOS mätstation i Abisko-Stordalen. Foto: Janne Rinne. Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-07-07

Publicerad 21 april 2021 Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson. Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-07-07

Publicerad 30 april 2021 33 forskare ifrågasätter gammal studie om skogsavverkningsvolymer i Europa. Foto: Tom Pugh. I en ny studie ifrågasätter 33 forskare en EU-rapport om Europas skogsbruk som rönte stor uppmärksamhet förra året. Enligt studien, som publiceras i Nature, feltolkades data vilket fick det att se ut som om avverkningsvolymerna var betydligt större än vad de i själva verket var. For

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsavverkningen-i-europa-okar-men-inte-i-den-takt-som-tidigare-rapporterats - 2025-07-07

Publicerad 3 maj 2021 En albatross cirkulerar över en av 27 öar som undersökts i studien. Foto: Anders Anker. Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet. I den n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/isolerade-oar-ytterst-kansliga-mansklig-paverkan - 2025-07-07

Publicerad 5 maj 2021 Wolfgang Knorr, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, är en av tre författare till en uppmärksammad klimatartikel som nyligen publicerades i The Conversation. Artikeln, som handlar om våra framtida koldioxidutsläpp, har fått stort genomslag efter att ha delats på Twitter av Greta Thunberg. Vad fick er att skriva artikeln i The Conversation? – De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-fick-draghjalp-av-greta-thunberg - 2025-07-07

Publicerad 10 maj 2021 Trastsångare. Foto: niclasahlberg.se. Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presentera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-07-07

Publicerad 17 maj 2021 Sofia Blomqvist hoppas kunna träna hunden Ylle till att hjälpa henne hitta humlebon. I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-07-07

Publicerad 17 maj 2021 Havregrynsceller avbildade med röntgentomografi. Bild: Nick Sirijovski, Lunds universitet. Synkrotronröntgen och neutroner skapar möjligheter att undersöka livsmedel på molekyl- och atomnivå. Genom att studera strukturer inuti livsmedel går det att få reda på var näringsämnen sitter inuti exempelvis en böna eller var arseniken ansamlas i ett riskorn. Nu ska en grupp forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidens-mat-ska-utvecklas-med-hjalp-av-rontgenljus-och-neutroner - 2025-07-07

Publicerad 26 maj 2021 Färgvariationerna är stora bland Medelhavets murödlor. På bilden syns två hanar av samma art, pituysisk murödla. Arten är vanlig på öarna Ibiza och Formentera. Foto: Day's Edge Productions. Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-07-07

Publicerad 26 maj 2021 Tornseglare. Foto: Davide D'Amico. I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inrä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-07-07

Publicerad 26 maj 2021 Livet i staden har gjort talgoxar djärvare och mer aggressiva. Förändringarna märks i fåglarnas arvsmassa. Foto: Caroline Isaksson. Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-07-07

Publicerad 26 maj 2021 I jorden finns ett myller av organismer som är livsviktiga för vår matförsörjning. Foto: Shutterstock/Madlen. När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jord

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-07-07

Publicerad 1 juni 2021 Forskarna analyserade bland annat sedimentkärnor från Santa Barbera-bassängen i USA för att komma fram till sina slutsatser. Foto: Helena L Filipsson. De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. I en ny studie kan ett forskarlag slå fast att en del arter av denna amöba troligtvis kommer att klara sig galant även i en klimatföränd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroskopiska-skalamobor-troliga-vinnare-i-framtidens-syrefattigare-hav - 2025-07-07