Search results

Estetik1.pptx 14-05-18 1 RELIGION ANDLIGHET !KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK!  Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen  Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion  Saknar omedelbar praktisk nytta  Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga att beskriva ESTETIK RELIGIONS- FILOSOFI PRAKTISK FILOSOFI TEORETISK FILOSOFI Blandade discipliner Grundvalar för trosföreställningar,

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik1_1.pdf - 2026-04-14

Estetik2.pptx 14-05-21 1 En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? 14-05-21 2 Obehag, om objektet uppfattas som fult. Jfr ”Rosen är röd” •  Omdömet ”Rosen är röd” har inte denna subjektivitet. •  ”Rosen är röd” relaterar föreställ-

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik2_.pdf - 2026-04-14

Föregångare Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande Koder Konventioner Ideal Ett klassiskt definitionsförsök R.G. Collingwood (1889-1943) Collingwoods definition av ”konst” ”Riktig” konst versus hantverk  Riktig konst syftar inte till att väcka känslor hos mottagaren. Riktig konst skapas inte för något särskilt syfte och

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik3.pdf - 2026-04-14

Estetik4.pptx 14-05-25 1 Estetiskt värde Värdet hos verket såsom upplevelseobjekt Konstnärligt värde Värdet hos verket såsom prestation av konstnären Skänker verket goda upplevelser? Är verket skickligt gjort? Originellt? Nyskapande? 14-05-25 2  Absolut gräns – ingen överlappning.  Bedömningar av konst- närligt värde är historiska – de skiljer sig inte principiellt från andra utvärderingar av en

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik4a.pdf - 2026-04-14

Gruppövningsfråg Gruppövningsfrågor Wolff & Halldenius 1. Vilka är demokratins för- och nackdelar? Finns det något rimligt alternativ? Skulle ni säga att Sverige är en ideal demokrati? Varför, varför inte? Är folkomröstningar demokratiska eller odemokratiska? Är civil olydnad (t ex att gömma flyktingar, husockupation m m) ett hot eller en förutsättning för demokratin? 2. Vilka viktiga maktskillnad

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Gruppvningsfrgor_Wolff_Halldenius.doc - 2026-04-14

Microsoft Word - Handout 2.docx   1   ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se  tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14  FPRA11:3 (Praktisk etik) FÖRELÄSNING 2 Jämlikhet för djur? Singer argumenterar i detta kapitel för ett utsträckande av jämlikhetsprincipen från föregående kapitel till att o

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Handout_2.pdf - 2026-04-14

Microsoft Word - Handout 4.docx   1   ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se  tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14  FPRA11:3 (Praktisk etik) FÖRELÄSNING 4 Rika och fattiga Absolut vs. relativ fattigdom. Absolut fattigdom = brister i förutsättningar för att överleva eller åtminstone leva e

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Handout_4.pdf - 2026-04-14

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Handout_fyra.pdf - 2026-04-14

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Inlmningsuppgift_p_Grundbok_i_vrdeteori_omtenta_2014.pdf - 2026-04-14

Microsoft Word - Kursplan Praktisk etik.docx Praktisk filosofi VT14 Lärare: Eric Brandstedt FPRA11:3 (Praktisk etik) eric.brandstedt@fil.lu.se Kursplan: Moralfilosofi (praktisk etik) ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Kurskod: FPRA11:3 e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se Generella mål: 1. Kunna redogöra för några frågeställningar, metodproblem, teorier och begrepp inom prak

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Kursplan_Praktisk_etik.pdf - 2026-04-14

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Lshnvisningar.pdf - 2026-04-14

Microsoft Word - Omtentamen.docx Omtentamen FPRA11:5 Religionsfilosofi och estetik 18 juni 2014 Andreev G Bauwens G Hallberg G Hansen G Hultgren G Karlsson G Nilsson G Sjödahl G

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Omtentamen.pdf - 2026-04-14

introduktion! • David Humes ”Dialoger om naturlig reli- gion” • ”Dialoger om naturlig reli- gion” • David Humes ”Om under- verk” • Allmän introduktion I ljuset av det ondas problem  Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?  T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, under- verk och mirakler, själa- vandring, ett liv efter detta? Finns det rationella

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Rel1.pdf - 2026-04-14

Rel2.pptx 14-05-28 1  Skeptisk filosof – ateist eller agnostiker?  Religiösa trosföreställningar behövs inte — vare sig för vetenskapens eller moralens skull  Varför religionsfilosofi? Befria mänskligheten från vidskepelse och fördomar Förstå religiösa trosföreställ- ningars ursprung och funktion Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning – ingår inte i människans natur

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Rel2_.pdf - 2026-04-14

Begreppet ”naturlig religion” Religiösa trosföre- ställningar som enbart baserar sig på vanlig sinnes- erfarenhet, obser- vationer och för- nuftsresonemang. KLEANTHES PHILO DEMEA Modern empirist som hävdar att man kan bevisa Guds existens på basis av erfarenheten.! Kluven gestalt som pendlar mellan rationalism (framför bl a ett kosmologiskt gudsbevis) och mysticism (Gud är bortom mänskligt förnuft

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Rel3.pdf - 2026-04-14

Rel4.pptx 14-06-04 1 Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns miss- förhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion.!  För Demea innebär religionen en tillflyktsort där man kan söka tröst och försoning mitt i livets elände.!  För Philo aktualiserar däremot det ondas realitet ett klassiskt problem för (den teistiska) gu

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Rel4_.pdf - 2026-04-14

Microsoft Word - Seminarium, VT14.docx Praktisk  filosofi  VT14     Lärare:  Eric  Brandstedt   FPRA11:3  (Praktisk  etik)     eric.brandstedt@fil.lu.se        1   GRUPPÖVNING: Moralfilosofi (praktisk etik) ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Kurskod: FPRA11:3 e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se Tid och plats Grupp  A       Grupp  B       Grupp  C   11  april,  kl.  8-­‐10  

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Seminarium_VT14.pdf - 2026-04-14

Kritiskt tänkande i värdefrågor VT14.pptx PROBLEM MED DEFINITIONER (i) För vid: definitionen fångar in för mycket. ”fotboll är en aktivitet där man använder boll” (Jmf. Pingis, Rugby) (ii) För snäv: definitionen fångar in för lite. ”En salong är ett rum där man dricker te” (iii) För vid och för snäv: definitionen fångar inte allt den skall fånga samtidigt som den fångar in saker den inte skall. ”E

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Slides_frelsning_2.pdf - 2026-04-14

Kritiskt tänkande i värdefrågor VT14.pptx (3) Åberopande av popularitet (argumentum ad populum): Att backa upp en slutsats genom att hävda att de flesta tycker så. Detta kan ju vara sant, men vi är intresserade av de goda skäl som majoriteten i så fall har för sin uppfattning. Notera att denna typ ofta kommer i en inverterad variant: “det är bara i Norden det är så” är i sig inte relevant för alko

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Slides_frelsning_4.pdf - 2026-04-14

Kritiskt tänkande i värdefrågor VT14.pptx DEL 3 Fyra vanliga induktiva resonemang Alla induktiva generaliseringar har följande form: (P1): Z procent av de F som har observerats har egenskapen G. (C): Det är därför sannolikt att Z procent av alla F har G. EXEMPEL: Hälften av de jag pratat med i klassen har lämnat in hemuppgiften, därför är det troligt att halva klassen lämnade in hemuppgiften. 1. I

https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Slides_frelsning_6.pdf - 2026-04-14