Search results

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-10-01

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-10-01

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-10-01

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-10-01

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-10-01

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas broms

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-10-01

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket snabbt och kan göra växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Till skillnad från människor kan växter inte kän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2025-10-01

En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål. Jättestjärnan befinner sig omkring 10 000 ljusår från solen. Den är 30 gånger så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2025-10-01

Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bränslen och material måste mins

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-10-01

En internationell studie ledd från Lunds universitet visar att 30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskarna kunna bidra till utvecklingen av effektivare solceller och solaktiverade katalysatorer av ljusabsorberande järnmolekyler. Solen är en obegränsad källa till ren och förnyelsebar energi. Men

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-pa-ratt-spar-att-gora-jarnbaserade-solceller-effektivare - 2025-10-01

Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga ledtrådar till livets utveckling på jorden. Följ med på en rundtur i det världs­unika syralabbet. Det klatschar till när Fredrik Terfelt drar på sig de tjocka gummihandskar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2025-10-01

Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens insatser invigde stationen nyligen Professor Åkermans bibliotek med 2 300 donerade böcker och särtryck. Den första tanken

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2025-10-01

Växter kan trigga igång sitt försvar mot skadeinsekter tidigare än någon anat. I en ny studie konstaterar forskare för första gången att sexuella doftämnen kan varna växterna redan innan insekterna lagt sina ägg. Växter kan ”lukta” sig till ett förestående angrepp av skadeinsekter genom de doftämnen som honan utsöndrar för att locka till sig hanar då hon ska lägga ägg. Doftämnena, sexualferomonern

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradens-smarta-forsvar-luktar-sig-till-kommande-angrepp - 2025-10-01

Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Deras nya studie indikerar att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering. I en fältstudie finner forskarna Maj Rundlöf, Lunds universitet, och Ola Lundin, Sveriges lantbruksuniversitet, att neonikotinoiden tiak

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-anvandning-av-vissa-neonikotinoider-kan-gynna-humlor - 2025-10-01

Forskare i Lund och i Storbritannien har upptäckt fågelvärldens största könskromosom. Jättekromosomen bildades när fyra kromosomer slogs samman till en och har hittats i två arter av lärkor. – Detta var en oväntad upptäckt eftersom fåglar i allmänhet anses ha väldigt stabil arvsmassa med välbevarade kromosomer, säger Bengt Hansson, professor vid Lunds universitet. I en ny studie har forskarna kart

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rekordkromosom-hittad-i-tva-fagelarter - 2025-10-01

Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder. I en ny avhandling, presenterad vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds unive

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lantbrukares-beslut-att-valja-ratt-miljoatgarder-maste-underlattas - 2025-10-01

Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. Forskningsinfrastrukturen ICOS RI bildades 2015 för att kartlägga växthusgasflödena i Europa. Forskningsinfrastrukturen driver idag 130 mä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitets-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2025-10-01

Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. Det är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I en ny studie visar han hur ekosystemtjänster kan ges ett ekonomiskt värde, för att skyddas bättre. Jordbruksmarken har stor bet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-marknaden-driver-jordbruket-fel-hall - 2025-10-01

Genom att analysera i stort sett dagliga vattenprover tagna i samma å med början år 1940 fram till nutid kan forskare vid Lunds universitet nu presentera den hittills grundligaste studien om orsakerna till att vattendrag och sjöar blivit brunare och brunare. Forskarna har undersökt hur färgen på vattnet i Lyckebyån i Blekinge har förändrats de senaste 79 åren. Det vill säga sedan Karlskrona kommun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-blir-vattnet-brunt-unik-dataserie-ger-svaret - 2025-10-01

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. Vilka möts och varför? – COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/infor-klimattoppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2025-10-01