Filetype
För att kunna nå målen i ämnet hem- och konsumentkunskap krävs det att eleverna kan klara av uppgifter med hög kognitiv svårighetsgrad. För läraren är stöttning, både i planerad och i tillfällig form, ett viktigt verktyg för att hjälpa eleverna att nå målen. Denna stöttning kan finnas i form av exempelvis rikliga tillfällen till interaktion, tydlig information kring arbetsmoment, samarbete över äm
För att kunna utmana elever på åldersadekvat nivå behöver lärare känna till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Resultatet från den inledande bedömningen (Kartläggningsmaterialet steg 1 och 2) ger en del information, men bedömningen behöver kompletteras med korta inledande kartläggningar inför varje arbetsmoment. För en bildlärare med nyanlända elever i elevgruppen handlar det om att by
Viktiga delar i det parallella språk- och kunskapsutvecklande arbetet är att låta eleverna via translanguaging ta hjälp av sina samlade språkliga resurser, att arbeta med kontextualisering och att uppmuntra interaktion. Genom att ge eleverna möjlighet till en varierad språk- och kunskapsutvecklande undervisning och ge dem möjlighet att uttrycka sig på ett varierat sätt kan slöjdlärare öka möjlighe
Att läsa och följa recept är en vanligt förekommande aktivitet inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Denna texttyp ställer höga krav på läsfärdigheten hos elever och innebär en extra utmaning för nyanlända elever. Exempel på stöttning som kan ge nyanlända elever möjlighet till parallell språk- och kunskapsutveckling är att arbeta med aktiviteter före, under och efter läsning, att låta eleverna ta
In this article, hesitancy towards COVID-19 vaccinations is investigated as a phenomenon touching upon existential questions. We argue that it encompasses ideas of illness and health, and also of dying and fear of suffering. Building on a specific strand within anti-vaccination studies, we conjecture that vaccine hesitancy is, to some extent, reasonable, and that this scepticism should be studied
En stor del av språkvetenskapen vilar sedan länge på en snäv idé om sitt kunskapsobjekt. Inställningen är nomotetisk och logocentrisk. Med språk avses ett regelbundet system. Fastän denna inställning mött mycket motstånd, har den väl i praktiken aldrig skakats i grunden. Denna undersökning försöker därför ännu en gång att presentera ett alternativt språkbegrepp. Teorin är dialogisk och hermeneutis
