Filetype
Identification and validation of novel engineered AAV capsid variants targeting human glia Frontiers in Neuroscience 01 frontiersin.org Identification and validation of novel engineered AAV capsid variants targeting human glia Jessica Giacomoni 1, Malin Åkerblom 2, Mette Habekost 1, Alessandro Fiorenzano 1, Janko Kajtez 1, Marcus Davidsson 2, Malin Parmar 1 and Tomas Björklund 2* 1 Developmental a
This thesis focused on the mechanisms involved in the effects of long-term ethanol treatment on mAChRs and their coupled-signal transduction pathway in human neuroblastoma SH-SY5Y cells. All 5 subtypes of mAChRs were expressed in these cells. Acute ethanol exposure induced a minor and transient decrease in the number of cell surface mAChRs, which could not account for the previously described pron
1 Evaluation of the MultiPark Research Infrastructures 2022 Kajsa M. Paulsson, Faculty of Medicine Research Infrastructure coordinator, PhD tumor immunology, Executive Masters in Business Administration (EMBA) Research Infrastructure management Background The strategic research area (SRA) Multidisciplinary research focused on Parkinson´s disease (MultiPark) is one of 11 SRAs where Lund University
Användningen av artificiell intelligens (AI) för allt fler komplexa arbetsuppgifter ställer flera juridiska frågeställningar på sin spets. En av de frågeställningarna som nyligen blivit mer aktuell i takt med mer avancerad kreativ AI är vad som händer med upphovsrätten till verk som en sådan AI skapar. Svensk rätt innehåller inga specifika regler om AI och rättsläget är oklart. Den gängse tolknin
Sverige tillämpar ett formellt arbetsgivarsynsätt avseende 183-dagarsregeln. Bestämmelsen återfinns i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK. Där stadgas att utomlands bosatta personers ersättning ska undantas från beskattning om särskilda rekvisit är uppfyllda. Personen ska vistas färre än 183 dagar i Sverige och ersättningen betalas ut från en utländsk arbetsgivare
Samlevnadsformen samboskap är idag vanlig. Lagstiftaren i Sverige och Norge har intagit en restriktiv ställning till reglering av samlevnadsformen. Det är ett fåtal sambor som tar reda på exakt vilket skydd de har trots vetskapen om det begränsade ekonomiska skyddet. Antalet par som lever i samboskap har lett till diskussion kring det ekonomiska efterlevandeskyddet. Syftet med uppsatsen är att und
Sverige är sedan 1971 ansluten till FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionen tillkom som en reaktion mot rasdiskriminerande förtryck i form av apartheid och kolonialism. Varje konventionsstat är enligt konventionens art. 4(b) skyldig att olagligförklara och förbjuda organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering. Trots upprepad kritik från
Boende baserat på delningsekonomi har blivit ett allt vanligare inslag både internationellt och på den svenska bostadsmarknaden. Tidiga former av delningsekonomi på bostadsmarknaden är Couchsurfing och AirBnB som skapat möjligheter för privatpersoner att hyra ut sina boenden när de står tomma. Idag är två mer permanenta exempel co-living och co-housing där hyresgäster utan tidigare relation till v
Sverige ratificerade år 1971 FN:s internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (ICERD). Sedan konventionens ikraftträdande 1972 har Sverige varit förpliktigade att genomföra vad konventionen stadgar, i syfte att bekämpa rasdiskriminering. I konventionens art. 4(b) framgår att konventionsstaterna skall förbjuda organisationer som främjar eller uppmanar till rasdisk
Uppsatsen syftar till att utreda hur den moderna EU-rätten utmanar den svenska arbetsrätten, närmare bestämt den svenska kollektivtalsmodellen för arbetsrättsreglering. Frågan kommer främst diskuteras utifrån införandet av Arbetsvillkorsdirektivet (2018) och det nyligen presenterade förslaget till direktiv om minimilöner (2020). Frågorna kommer besvaras genom att använda de vedertagna rättskällorn
Syftet med uppsatsen är att diskutera om Sverige borde införa ett så kallat internationellt fartygsregister likt dem som funnits i Norge och Danmark sedan slutet av 1980-talet. Skillnaden mellan internationella fartygsregister och ordinära fartygsregister är att internationella register tillåter anställning av besättning från låglöneländer på lokala villkor. I uppsatsen redogör jag för de histor
I samband med införlivandet av DSM-direktivet ska Sverige anpassa upphovsrättslagen efter EU:s reglering. Uppsatsen syftar till att utreda det svenska parodiundantagets förenlighet med artikel 17(7) paragraf 2 i DSM-direktivet. Uppsatsen ämnar att uppnå syftet genom att besvara följande frågeställningar: 1. Hur skiljer sig det svenska parodiundantaget från den EU-rättsliga regleringen av parodie
