Search results

En genomgång av 50 länders klimatstrategier visar att deras beräkningar av nettonollutsläpp skiljer sig kraftigt åt och att de kvarvarande utsläppen är betydligt större än vad forskarna räknat med. Upp emot en femtedel av dagens utsläpp räknar länderna ska tas om hand av storskalig koldioxidinfångning – en teknik som ännu är i sin linda. – Vissa utsläpp är svåra att undvika helt, som metan från jo

https://www.lu.se/artikel/en-femtedel-av-utslappen-lamnas-osaker-koldioxidinfangning - 2026-05-02

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För att våra celler ska fungera behöver de hålla en noggrann balans mellan nyttiga och skadliga syremolekyler, så kallade fria radikaler. En av de mest centr

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-05-02

Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Studien har letts av forskare vid Lunds universitet, Johns Hopkins University och Chinese University of Hong Kong. Artikeln publiceras nu i Communications Medicine. Personer med typ 2-diabetes har två gånger högre risk att utvec

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-05-01

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som har visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan led

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-05-01

Det finns mycket forskning om hur stimulerande medel, som till exempel koffein, kan minska andningsuppehåll hos prematura barn. Nu har Cochrane Sverige, på uppdrag av WHO, granskat och sammanställt en översikt av alla de studier som gjorts för att kunna skapa internationella riktlinjer. Varje år föds omkring 15 miljoner barn för tidigt, prematurt, i världen. I Sverige innebär det runt sex procent

https://www.medicin.lu.se/artikel/cochrane-oversikt-who-milda-stimulerande-medel-forbattrar-prematura-barns-utveckling - 2026-05-02

Ett forskarteam vid Lunds universitet har tidigare visat att ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar de att fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Skåne är associerade med sepsis. Det är ett starkt underdiagnostiserat tillstånd som kan jämföras med en epidemi. European Sepsis Alliance har nu gett forskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i

https://www.medicin.lu.se/artikel/sepsis-lika-vanligt-som-cancer-lika-dodligt-som-hjartinfarkt - 2026-05-02

Forskningsprogrammet ”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity (BIOPATH)”, med Lunds universitet som programvärd, har beviljats finansiering om 50 miljoner kronor under en period av fyra år, med start september 2022. Finansiär är Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). BIOPATH kommer tillsammans med sina partners kartlägga, utvärdera

https://www.lu.se/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2026-05-02

Det finns mer virus i utandningsluften kring symptomstart och när man pratar eller sjunger. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskare mätt mängden virus hos personer med covid-19. Covidsjuka med virus i utandningsluften smittade också fler hushållskontakter under hemkarantän. I början av covid-19-pandemin visade aerosolforskare i Lund att sång  – särskilt högljudd och konsonantrik

https://www.lu.se/artikel/covidsjuka-med-virus-i-utandningsluften-smittar-fler-sarskilt-om-de-pratar-eller-sjunger - 2026-05-02

Med målet att finna nya angreppssätt för att behandla virusinfektioner har forskaren Alex Evilevitch under många år studerat mekanismer bakom herpesinfektion och virusets fysikaliska egenskaper. I en ny studie om herpesvirusets smarta modus operandi har han undersökt hur mekaniken i cellkärnan påverkas av herpesviruset och hur cellkärnan motstår de påfrestningar som den utsätts för av viruset. Stu

https://www.lu.se/artikel/cellens-mekaniska-skydd-ger-nya-redskap-i-kampen-mot-herpes - 2026-05-02

Årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet tilldelas i år Alexandru Schiopu, docent i kardiologi. Han får utmärkelsen och priset på 80 000 kronor för sin framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom. Motivering till priset: "För hans framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom, vilken på ett föredöm

https://www.lu.se/artikel/lunds-fernstromspris-forskning-som-forbattrar-behandling-av-hjartsjukdom - 2026-05-02

Christian Dahlman, professor i allmän rättslära vid Juridiska fakulteten, har i hög konkurrens tilldelats Pufendorfprofessuren vid Lunds universitet. Utnämnandet ger Dahlman utökade möjligheter till forskning under de kommande fyra åren. Professuren är uppkallad efter den förste professorn vid Lunds universitet, den tyske juristen och teologen Samuel Pufendorf (1632–1694), världsberömd för sina sk

https://www.lu.se/artikel/christian-dahlman-ny-pufendorfprofessor-vid-lunds-universitet - 2026-05-02

Att vara hoppfull, att ta hjälp av varandra och att låta livet vara föränderligt. Det är aktiva handlingar som kan hjälpa människor att finna trygghet vid svår sjukdom som cancer. Det menar Ulrika Sandén som nyligen disputerat i Innovationsteknik vid LTH med en avhandling om att leva med cancer. Människor som anar att något är fel, med symtom som ännu inte förklarats, befinner sig ofta i en sorts

https://www.lu.se/artikel/cancer-hopp-och-att-vaga-leva - 2026-05-02

Per Augustsson, docent i biomedicinsk teknik, får ERC Proof of Concept Grant för sitt arbete med att undersöka hur vätskor och celler beter sig i ett ljudfält. Totalt får 55 forskare runt om i Europa 150 000 euro av European Research Council var för att undersöka den kommersiella potentialen av deras forskning. Alla har de tidigare fått ERC:s Starting Grants. Finansieringen är en del av EU:s forsk

https://www.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-forskning-om-att-sortera-celler-med-ultraljud - 2026-05-02

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För att våra celler ska fungera behöver de hålla en noggrann balans mellan nyttiga och skadliga syremolekyler, så kallade fria radikaler. En av de mest centr

https://www.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-05-02

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-05-02

Gruppen äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar. Men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in behovet av att uppdatera rutiner och bedömningsverktyg för att bättre möte äldre patienters behov. – Fler lever längre med fler sjukdomar, vilket gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken. Men myck

https://www.lu.se/artikel/allt-fler-aldre-soker-vard-pa-akuten-nya-bedomningar-och-arbetssatt-kravs - 2026-05-02

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-05-02

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-05-02

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-05-02

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-02