Search results

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-13

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester, var det knappast någon som t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsvarets-gamla-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-13

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2025-12-13

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt försöker svara på frågan hur det kom sig att 217 patienter på Vipeholmssjukhuset i Lund dog under åren 1941, -42 och -43. Med hjälp av arkivmaterial undersöker fyra forskare hur vardagen kan ha sett ut på Vipeholmssjukhuset, vilka idéer och åsikter man hade i ledning och hur arbetet organiserades för de anställda. – När man pratar om Vipeholm har, med all rä

https://www.sam.lu.se/artikel/doden-pa-vipeholm-utreds-med-hjalp-av-arkivforskning - 2025-12-13

https://www.lu.se/artikel/forskningsportalermojlig-bas-samarbeten - 2025-12-13

E-handeln ökar i rekordfart och nästan allt går att handla på nätet. Kläder, hemelektronik och livsmedel – för de flesta konsumenter står varorna utanför dörren när de önskar. Men än så länge når e-handelns leveranser inte den äldre befolkningen i lika stor utsträckning. Under pandemin har e-handeln blivit ett alltmer självklart val. Näthandeln är och har varit ett sätt att undvika coronasmitta, m

https://www.ch.lu.se/artikel/kylt-leveransskap-kan-underlatta-nathandel-aldre - 2025-12-13

Grattis Anna Blom, professor i medicinsk proteinkemi vid Lunds universitet, som får Svenska Läkaresällskapets (SLS) Berzeliusmedalj i guld 2021 för nyskapande forskning inom medicinsk kemi. Hur känns det att ta emot den här fina utmärkelsen? – Det är en stor ära för mig att tilldelas Berzeliusmedaljen och att vår forskning uppmärksammas. Jag började min postdoc-utbildning på klinisk kemi i Malmö 1

https://www.medicin.lu.se/artikel/anna-blom-far-berzeliusmedaljen-2021-framsteg-inom-medicinsk-kemi - 2025-12-13

På uppdrag av regeringen utvecklar och tillhandahåller SciLifeLab avancerade tekniker, instrument och kompetens till forskare inom akademin, industrin och sjukvården i hela Sverige. Sedan den 1 juni i år är Johan Malmström plattform Scientific Director vid Integrated Structural Biology, ISB, som är en av plattformarna inom SciLifeLab. Vad är plattformens uppdrag? – Plattformen kommer i samarbete m

https://www.medicin.lu.se/artikel/johan-malmstrom-science-director-plattform-vid-scilifelab - 2025-12-13

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-12-13

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-13

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-13

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-13

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.fysik.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-12-13

En internationell forskargrupp, ledd av Johan Jakobsson vid MultiPark, Lunds universitet, har tilldelats ett anslag på 52 miljoner från Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) i samarbete med Michael J. Fox Foundation för att driva ett forskningsprojekt hur transposoner— ofta kallade "hoppande gener" — bidrar till neuroinflammation och utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Hoppande gener är delar

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/52-miljoner-gar-till-att-avsloja-genetiska-faktorer-bakom-parkinsons-sjukdom - 2025-12-13

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2025-12-13

För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så. Den 85 kilometer breda och 4,8 kilometer djupa Tychokratern har under flera hundra år fascinerat människan. Likt ett stekt ägg har de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/datering-av-kand-mankrater-ifragasatts-i-ny-avhandling - 2025-12-13

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt försöker svara på frågan hur det kom sig att 217 patienter på Vipeholmssjukhuset i Lund dog under åren 1941, -42 och -43. Med hjälp av arkivmaterial undersöker fyra forskare hur vardagen kan ha sett ut på Vipeholmssjukhuset, vilka idéer och åsikter man hade i ledning och hur arbetet organiserades för de anställda. – När man pratar om Vipeholm har, med all rä

https://www.ses.lu.se/artikel/doden-pa-vipeholm-utreds-med-hjalp-av-arkivforskning - 2025-12-14

Naturresurser och miljöskydd är förbisedda aspekter av fredsprocesser. Ett forskningsområde på frammarsch är just miljöorienterat fredsbyggande, "environmental peacebuilding", som undersöker miljöskydd som en motor för fred. Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, är tillsammans med Daniëlla Dam-de Jong en av redaktörerna för antologin ”Research Handbook on International Law

https://www.jur.lu.se/artikel/forskningshandbok-lyfter-miljons-roll-i-internationell-fred - 2025-12-13

… mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablerad i ett av de nordiska länderna och har gjort exceptionella insatser inom medicinsk genetik. Kajsa Paulsson tog emot priset den 9 juni i Helsingfors. Priset delas ut av Folkhälsans genetiska forskningscentrum i samband med deras 60-år

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-12-14

Christie Nicoson har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln: Fred i ett föränderligt klimat: Omsorg och kunskap i kopplingen mellan klimat, kön och fred. Gratulerar! SammanfattningEnligt forskare och praktiker innebär klimatförändringarna särskilda utmaningar för freden. För att förstå vilka dessa utmaningar är och hur man ska hantera dem måste man ta hänsyn till kön, eftersom både erfa

https://www.svet.lu.se/artikel/christie-nicoson-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2025-12-13