Search results

Filter

Filetype

Your search for "forskningsportal" yielded 5047 hits

Avståndet gör oss hjälplösa - eller initiativrika

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det dolda viruset som kan bäras av vem som helst vänder upp och ner på allt vi tidigare vetat. Det gör oss mycket rädda, förklarar Per Johnsson, psykolog och docent vid Lunds universitet till HD.se. - Vi har evolutionärt överlevt genom att vara tillsammans. Det är tack vare det vi kunnat bevara elden och hålla de fa

https://www.psy.lu.se/artikel/avstandet-gor-oss-hjalplosa-eller-initiativrika - 2026-09-17

Medel till Socialhögskolan för forskning om eliters klimatfilantropi

Formas har beviljat medel till forskningsprojektet ”Extrem rikedom i tider av klimatkris: Legitimitetssamspelet i elitens klimatfilantropi”. Professor Håkan Johansson vid Socialhögskolan leder projektet som kommer att undersöka hur förmögna personer och organisationer ger pengar till klimatrelaterade insatser, och hur gåvorna uppfattas av samhället. En av frågorna som forskarna i projektet ställer

https://www.sam.lu.se/artikel/medel-till-socialhogskolan-forskning-om-eliters-klimatfilantropi - 2026-09-17

Därför vill vi bli skrämda

Årets skräckhögtid Halloween närmar sig. Faktum är att lagom farliga faror fyller en viktig funktion, både för barn och vuxna. Det menar psykologiforskaren Per Johnsson. Rädsla är en av människans mest grundläggande känslor, vars egentliga funktion är att skydda oss från faror i omgivningen. Att söka sig bort från det som är farligt borde ju vara logiskt. Så varför dras vi till skräckfilmer, krimp

https://www.psy.lu.se/artikel/darfor-vill-vi-bli-skramda - 2026-09-17

Markus Lahtinen om AI och kameraövervakning

Markus Lahtinen, forskare och adjunkt på Institutionen för informatik vid Lunds universitet, har intervjuats av både Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD) för expertinsikter om användningen av AI för brottsbekämpande syften. Artiklarna i DN och SvD rapporterar om den potentiella integreringen av AI i kameraövervakning, vilket bland annat handlar om ansiktsigenkänning och automatisk avläs

https://www.ehl.lu.se/artikel/markus-lahtinen-om-ai-och-kameraovervakning - 2026-09-18

Alezini Loxa tilldelas UACES bokpris 2026

Alezini Loxa har tilldelats det prestigefyllda UACES Best Book Prize 2026 för sin bok Sustainability and EU Migration Law: Tracing the History of a Contemporary Concept (CUP 2025). Priset tilldelas årligen av UACES och belönar en enastående och originell bok som gör ett betydande bidrag till samtida europeiska studier. UACES grundades 1968 för att främja undervisning och forskning inom europeiska

https://www.jur.lu.se/artikel/alezini-loxa-tilldelas-uaces-bokpris-2026 - 2026-09-17

Marion Moseby Knappe får pris som yngre framgångsrik klinisk forskare i Region Skåne

Att rädda någon efter ett hjärtstopp är ett mirakel i sig – men för vården återstår den svåra frågan: kommer patienten att vakna, och hur blir livet sedan? För sin forskning om hjärnskador efter hjärtstillestånd tilldelas Marion Moseby Knappe i år Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakultetens pris som yngre framgångsrik klinisk forskare i Region Skåne. Detta är ett pressmeddelande från Skå

https://www.medicin.lu.se/artikel/marion-moseby-knappe-far-pris-som-yngre-framgangsrik-klinisk-forskare-i-region-skane - 2026-09-18

Grattis till Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2025 – Niklas Loman

Niklas Loman får Bröstcancerförbundets Utmärkelse 2025 för sina insatser för bröstcancerforskningens framsteg, men också för sitt outtröttliga arbete för patienternas bästa. I motiveringen betonas att ”hans ödmjuka engagemang för bröstcancerdrabbade är genuint – och gör skillnad på riktigt”.I pressmeddelande från Bröstcancerförbundet står att läsa:– Det är ett privilegium att få vara med och vägle

https://www.medicin.lu.se/artikel/grattis-till-brostcancerforbundets-utmarkelse-2025-niklas-loman - 2026-09-18

Klimattoppmötet i Glasgow – vad handlar det om och vad spelar det för roll?

Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Men vad kan vi egentligen förvänta oss av mötet? Vad står på spel och vad har utkomsten för betydelse? Fem Lundaforska

https://www.sam.lu.se/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll - 2026-09-17

Forskare om konsumtionens julafton: Black Friday

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nuförtiden rear butikerna sina varor redan innan julafton i allt från Singles Day till Black Week. Eller? Är det ens rea? Eller bara ett knep för att få oss att handla saker vi inte behöver? Några av våra forskare vid Lunds universitet funderar och bjuder även på sina bästa hållbarhetstips till dig som konsument. Fo

https://www.lu.se/artikel/forskare-om-konsumtionens-julafton-black-friday - 2026-09-18

Klimattoppmötet i Glasgow – vad handlar det om och vad spelar det för roll?

Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Men vad kan vi egentligen förvänta oss av mötet? Vad står på spel och vad har utkomsten för betydelse? Fem Lundaforska

https://www.lu.se/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll-0 - 2026-09-18

FN:s klimatrapport 28 februari: Hur sårbara är vi, och hur kan vi anpassa oss?

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-09-17

Sprutbyte, naloxon och rehabilitering vid opioidberoende

Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga språk och idag finns sprutbyte på ett flertal platser i Sverige. Här erbjuds en svårnådd grupp behandling och på sikt en drogfri tillvaro. Klockan är tio på m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2026-09-18

Forskare förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes

Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom redan innan en diabetesdiagnos ha

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes - 2026-09-17

Skadlig exponering vid metallåtervinning

Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen. Olika former av metaller ingår i, och är en förutsättning för, tillverkningen av de flesta produkter i d

https://www.medicin.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning - 2026-09-18

FN:s klimatrapport 28 februari: Hur sårbara är vi, och hur kan vi anpassa oss?

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-09-18

Skadlig exponering vid metallåtervinning

Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen. Olika former av metaller ingår i, och är en förutsättning för, tillverkningen av de flesta produkter i d

https://www.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning - 2026-09-18

Styvare tumörvävnad gör att cancern sprider sig snabbare

Tumörvävnadens styvhet spelar en roll för hur cancer sprider sig. Dessutom lämnar styv tumörvävnad spår i de drabbade cellerna. Detta visar två nya studier från Lunds universitet. – Detta hjälper oss att bättre förstå hur de mekaniska egenskaperna i tumörens mikromiljö aktivt driver cancerutveckling och spridning, säger Vinay Swaminathan, forskare vid Lunds universitet. Cancer sprider sig inte slu

https://www.lu.se/artikel/styvare-tumorvavnad-gor-att-cancern-sprider-sig-snabbare - 2026-09-18

Forskare förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes

Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom redan innan en diabetesdiagnos ha

https://www.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes - 2026-09-18

Framtidens flygbränsle får eget labb

Nu är labbet som tar oss närmare framtidens bioflygbränsle invigt. Jetmotorlabbet vid LTH gör det möjligt att i fullskala studera hur motorer påverkas av nya bränslen – kunskap som blir allt viktigare när fossila flygbränslen fasas ut och ersätts av mer hållbara alternativ. Jetmotorlabbet finns vid LTH:s Trafikflyghögskola i Ljungbyhed och ska användas av forskare inom Trafikflyghögskolan, Energiv

https://www.fysik.lu.se/artikel/framtidens-flygbransle-far-eget-labb - 2026-09-17

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av dessa svårlösta fall och där en forskargrupp i Lund nu identifierat vilken gen som ligger bakom de svåra sjukdomssymtomen. Nära en halv miljon männi

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/forskare-har-lost-gata-om-arftlig-ataxisjukdom - 2026-09-17