Search results

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-09-29

Magnetfält är inget fenomen som bara existerar i vårt solsystem. En färsk studie visar att avlägsna exoplaneter bär tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte varit känt. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och hitta beboeliga planeter. Universum är fullt av märkliga planeter. Bland de mest förbryllande är de så kallade ”ultra-hot Jupiters” – enorma gasklot som kr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kosmiska-kastvindar-avslojar-mystiska-magnetfalt - 2026-09-29

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat – men inte mot alla. Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsliknande-tumorcell-kan-forklara-tillvaxt-och-spridning-av-glioblastom - 2026-09-30

Lundaforskare har identifierat en av orsakerna till att barncancertypen neuroblastom blir resistent mot cellgiftsbehandling. Fynden leder till en ny syn på resistens och har stor betydelse för hur framtida behandlingar bör utformas. Resultaten publiceras i Science Advances. Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 b

https://www.medicin.lu.se/artikel/forandrat-cellbeteende-ligger-bakom-resistens-i-neuroblastom - 2026-09-30

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer. Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i  låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-smart-diagnostik-av-brostcancer-i-lander-med-begransade-resurser - 2026-09-30

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. – Vi har använt en experimentell musmodell som alltid leder till denna typ av leukemi. Det intressanta är att när vi ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-insikter-om-fosterutvecklingsprogram-som-kan-skydda-mot-leukemi - 2026-09-30

24 oktober blev det firande på institutionen när det var dags för spikningsceremoni. Doktorand Marthe Nehl fick spika sin doktorsavhandling, ”Infrastrukturering och oberoende kulturproduktion: empiriska och konceptuella undersökningar”. Nehl ska försvara sin avhandling under disputationen den 19 november. - Denna avhandling, som befinner sig i tjänstevetenskaps tvärvetenskapliga sfär, behandlar ak

https://www.ses.lu.se/artikel/marthe-nehl-spikade-sin-avhandling - 2026-09-29

Ett forskarteam vid Lunds universitet har hittat en viss typ av celler - skumceller - hos patienter med den aggressiva hjärntumören glioblastom. Man har sett hur dessa celler påskyndar cancerns tillväxt och lyckats hämma denna med hjälp av ett läkemedel som utvecklats för åderförfettning. Glioblastom drabbar runt 500 svenskar varje år och utgör den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntum

https://www.medicin.lu.se/artikel/skumma-celler-i-hjarntumorer - 2026-09-30

Överraskande många undersköterskor inom den palliativa vården är positiva till eutanasi, alltså dödshjälp som sker genom att någon annan än patienten utför den avgörande handling som leder till patientens död. Däremot var få av läkarna inom den palliativa vården positivt inställda. Det visar en enkätstudie som genomförts av forskare vid Lunds universitet. Debatten om en legalisering av dödshjälp,

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-tycker-palliativ-vardpersonal-om-dodshjalp - 2026-09-30

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2026-09-30

Diabetesforskarna Allan Vaag och Lena Eliasson är nya koordinatorer för Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och det strategiska forskningsområdet EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden). De närmaste åren kommer de att arbeta för att förstärka och vidareutveckla pågående samarbeten. Allan Vaag är ny koordinator sedan årsskiftet och leder verksamheten i nära samarbete med vice koor

https://www.medicin.lu.se/artikel/strategiskt-forskningsomrade-inom-diabetes-far-nya-koordinatorer - 2026-09-30

Ett tvärvetenskapligt forskarteam vid Lunds universitet har på ett innovativt sätt lyckats med något som länge varit ett stort problem inom stamcellsforskningen. Nämligen att på ett skonsamt sätt föra in terapeutiska biomolekyler i målcellen för att öka dess tillväxt. Projektet har nu tilldelats anslag Proof of Concept från Europeiska forskningsrådet, ERC. Jonas Larsson, professor i molekylärmedic

https://www.lu.se/artikel/sa-kan-nano-ror-oka-antalet-blodstamceller - 2026-09-30

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat – men inte mot alla. Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva

https://www.lu.se/artikel/stamcellsliknande-tumorcell-kan-forklara-tillvaxt-och-spridning-av-glioblastom - 2026-09-30

Lundaforskare har identifierat en av orsakerna till att barncancertypen neuroblastom blir resistent mot cellgiftsbehandling. Fynden leder till en ny syn på resistens och har stor betydelse för hur framtida behandlingar bör utformas. Resultaten publiceras i Science Advances. Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 b

https://www.lu.se/artikel/forandrat-cellbeteende-ligger-bakom-resistens-i-neuroblastom - 2026-09-30

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare och mer säkert än i dag – utan att utsätta patienter för strålning eller fler undersökningar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvi

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitala-brost-kan-ge-skjuts-brostcancerscreening - 2026-09-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Antikroppsbaserade läkemedel har på senare år lett till stora förbättringar av behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar. Men det finns stora begränsningar i tekniken. Nu har forskare vid Lunds universitet med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9, utvecklat en ny metod för att underlätta utvecklingen av antikroppsbaser

https://www.lu.se/artikel/ny-metod-att-utveckla-antikroppsbaserade-lakemedel - 2026-09-30

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer. Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i  låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs

https://www.lu.se/artikel/ai-smart-diagnostik-av-brostcancer-i-lander-med-begransade-resurser - 2026-09-30

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-09-30

Magnetfält är inget fenomen som bara existerar i vårt solsystem. En färsk studie visar att avlägsna exoplaneter bär tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte varit känt. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och hitta beboeliga planeter. Universum är fullt av märkliga planeter. Bland de mest förbryllande är de så kallade ”ultra-hot Jupiters” – enorma gasklot som kr

https://www.lu.se/artikel/kosmiska-kastvindar-avslojar-mystiska-magnetfalt - 2026-09-30

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare och mer säkert än i dag – utan att utsätta patienter för strålning eller fler undersökningar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvi

https://www.lu.se/artikel/digitala-brost-kan-ge-skjuts-brostcancerscreening - 2026-09-30