Filetype
Inte bara vuxna, utan även barn begår brott. Samhällets sätt att se på barns brott särskiljer sig dock, och lagstiftaren har valt att inte bestraffa barn efter samma principer och regler som gäller för vuxna brottslingar. Barn skall primärt bli föremål för socialrättsliga insatser där den brottsliga handlingen inte tillmäts självständigt straffvärde utan snarare ses som ett tecken på det enskilda
Uppsatsen behandlar de handelspreferenser - tullnedsättningar - som EU ger till u-länder, genom de båda preferenssystemen Generalized Scheme of Preferences (GSP) och Cotonouavtalet. Det förstnämnda systemet är en unilateral, allmän ordning med tullförmåner som EU tillhandahåller för i stort sett alla u-länder, medan det sistnämnda är ett brett utvecklingspolitiskt samarbetsavtal mellan EU-staterna
Kritiken mot Arbetsdomstolen har de senaste åren koncentrerats kring dess sammansättning i lönediskrimineringstvister på grund av kön. Även i tvister där den ena parten är oorganiserad har Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasatts. Det är denna kritik och den bakomliggande problematiken som jag behandlar i detta arbete. När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen deltar normalt sju ledamöter. Fyra av d
Fenomenet syndikerade lån uppstod i USA redan på 1800-talet för att finansiera dyra investeringar, men spred sig inte till Europa förrän efter andra hälften av 1900-talet. Syndikerade lån är numera en vida använd finansieringsform och enligt vissa författare den viktigaste finansierings-formen under andra hälften av 1900-talet. Processen kan enkelt förklaras på följande sätt: låntagaren tar kontak
En nödvändig förutsättning för ett fortsättningsverks existens är beroendet av ett originalverk. Detta beroende medför inspiration och lån från originalverkets handling och karaktärer m.m. Beroendet aktualiserar därmed en rad upphovsrättsliga spörsmål. Utmärkande för fortsättningsproblematiken är emellertid att dessa spörsmål sällan eller aldrig diskuterats i Sverige. Problematiken ligger därför l
Fastighetsköparen har, främst för abstrakta fel, en undersökningsplikt. Undersökningspliktens innebörd är att köparen inte kan utkräva någon påföljd av säljaren med anledning av felet, om köparen vid en undersökning av fastigheten borde ha upptäckt det. Enligt förarbetena är det för att uppfylla undersökningsplikten tillräckligt att en normalt erfaren och på området bevandrad köpare undersöker fas
Psykiskt störda lagöverträdare har särbehandlats i alla tider. Trots att sam-hället förändrats mycket är det samma problem som aktualiseras. Ska den psykiskt störde lagöverträdaren behandlas, omhändertas eller straffas? I Sverige avskaffades tillräknelighetskravet då BrB tillkom och i stället fick den psykiska störningen inverkan på påföljdsvalet. I och med 1991 års lag-reform genomfördes stora fö
Uppsatsen behandlar frågan gällande barns rätt till negativ religionsfrihet och möjligheten att hävda en sådan rättighet i förhållande till sin vårdnadshavare. Syftet är att med en rättighetsteoretisk utgångspunkt diskutera hur rättigheten ter sig i svensk rätt och huruvida det återfinns några reella möjligheter för barn att utöva denna gentemot vårdnadshavaren. Rättighetsdiskussionen utgår från H
Det svenska principalansvaret fick sin nuvarande utformning då Skadeståndslagen infördes år 1972. Reglerna (SkL 3:1, 4:1 och 6:5) om principalansvar var en följd av den utveckling som skett både i Sverige och i andra länder. Denna rättsutveckling gick ut på att betrakta arbetsgivaren och arbetstagaren som en enhet och inte som skilda åt vilket man tidigare gjort. I och med denna ändring var det mö
Försiktighetsprincipen är ett sätt att handskas med osäkerheten kring aktiviteter som kan vara skadliga för miljön. Principen har blivit definierad på ett otal sätt på nationellt och internationell plan och räknas nu som en del av internationell sedvanerätt. Trouwborst, Evolution and Status of the Precautionary Principle in International law, s 286 En av de vanligaste definitionerna är den vi hitt
Varumärkets ekonomiska betydelse har ökat avsevärt den senaste tiden. Marknadens aktörer fäster allt större tilltro till sina kännetecken och det bedrivs en ständigt ökande handel i form av varumärkeslicensiering o d. En förutsättning för att upprätthålla denna tilltro är att det rättsliga systemet kan tillhandahålla ett adekvat legalt skydd för varumärkets nyfunna position. Det främsta skyddet fö
Förbudet i a.85.1 mot konkurrensbegränsande avtal sanktioneras genom a.85.2 med den ultimata sanktionen ogiltighet. Liksom så mycket annat inom EG-rätten har innebörden av ogiltighetsbegreppet klargjorts genom Domstolens avgöranden. Ogiltigheten träffar endast de delar av ett avtal som strider mot a.85.1 och avtalet i sin helhet endast om detta i sig utgör en konkurrensbegränsande helhet. Ogiltigh
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka straffrättsideologiska överväganden som kommer till uttryck i påföljdsbestämningens struktur. Av detta följer att de olika påföljdernas ideologiska grund kommer att beröras, samt frågan om vilka kriterier som är viktiga vid påföljdsvalet och straffmätningen och den än mer centrala frågan: varför är just dessa kriterier av betydelse? För att uppnå detta ändam
En utlandsetablering sker oftast genom dotterbolag. Filial är ett annat vanligt förekommande alternativ. Ibland kan en utlandsetablering även ske genom ett internationellt joint venture. Exempelvis kan ett svenskt företag bilda ett joint venture tillsammans med ett lokalt företag i etableringslandet. Svenska företags etablering av verksamhet i Danmark styrs av den EG-rättsliga etableringsfriheten.
För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd från det allmänna i de flesta fall. Dessa tillstånd meddelas med stöd av miljöbalken och ger verksamhetsutövaren ett skydd mot framtida inskränkningar i verksamheten från både det allmännas som från enskildas sida. Ett tillstånd har rättskraft så till vida att förelägganden inte kan skärpa tillståndet i de frågor som behandlats i tillståndet.
1998 introducerades för första gången särskilda regler för beskattning av personaloptioner i svensk skattelagstiftning. Införandet av personaloptionsregeln var då en ändring av den genom praxis utvecklade beskattningstidpunkten. Tidpunkten för beskattning ändrades från intjänandetidpunkten till utnyttjandetidpunkten. För att säkerställa svensk beskattning vid utflyttningsfall och undvikande av dub
