Search results

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-10-03

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-10-03

Torrsommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Och allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Nordliga så kallade boreala skogsekosystem förutspås uppleva sommartorka betydligt oftare i framtiden. Klimatförändringarna utgör ett hot mot skogarnas hälsa och kolbindning. En majoritet av skogarna i Sverige består av produktionsskog med låg trädslagsdiv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturliga-skogar-inte-lika-kansliga-torka-som-produktionsskogar - 2025-10-03

Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4 550 miljarder år sedan har ända sedan urminnes tider gäckat världens astronomer. Den gängse uppfattningen har länge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-10-03

Den 14 juli öppnar flertalet utbildningar upp för sen anmälan för den som gick miste om vårens ansökningsperiod. Enligt fackförbundet Naturvetarna är de flesta bedömare eniga om att naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god och att den kommer att stå stark fram till 2030. Efterfrågan på naturvetare ökar i takt med den tekniska utvecklingen och den gröna omställningen. I fackförbundet Naturve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidsyrken-inom-naturvetenskap - 2025-10-03

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-10-03

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2025-10-03

Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skad

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-10-03

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdomsförlopp som ofta går ödesdigert snabbt. G

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-10-03

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-10-03

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag är så klart väldigt glad. Med tanke på den pågående miljökrisen är det en sann ära att mina bilder kan illustr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2025-10-03

Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett stort projekt, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som kretsar kring

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2025-10-03

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2025-10-03

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-10-03

När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds universitet visar att fåglars aktivitet minskar i upp till tre veckor när de blir sjuka – något som faktiskt kan innebära skillnad mellan liv och död. Forskarna mätte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-10-03

Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers utveckling. Milda Pucetaite Forskare i mikrobiologisk ekologi. Får anslag för projektet "Tracing single-cell scale chemical signaling between

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-03

Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av Lundaforskarna Emma Sparr, Sara Linse och Martin Malmsten, även verksam vid Köpenhamns universitet, samt Chalmersforsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2025-10-03

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-10-03

Christer Jönsson och Anders Johnsson har skrivit artikeln "Parliaments in Global Governance” i tidsskriften ”Global Governance: A Review of Multilateralism and International Organizations”. Tidigare forskning kring parlamentens roll på den globala arenan har betonat internationella parlamentariska församlingar: deras historia, uppbyggnad, mandat och försök att skapa länkar till andra internationel

https://www.svet.lu.se/artikel/jonsson-om-global-styrning - 2025-10-03

Den nya upplagan av boken ”Europeanization in Sweden: Opportunities and Challenges for Civil Society Organizations” (redaktörer Anna Meeuwisse och Roberto Scaramuzzino) har nyligen blivit publicerad av förlaget Berghahn Books. Tre av våra forskare har bidragit till boken. Elsa Hedling har tillsammans med Anna Meeuwisse skrivit artikeln "Access to the European Union and the Role of Domestic Embedde

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-om-europeisering-i-sverige - 2025-10-03