Search results

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester, var det knappast någon som t

https://www.lu.se/artikel/forsvarets-gamla-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-06-22

Ta med hela patienten i bedömningen och fokusera inte bara på röntgenbilden och personnumret. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling från Lunds universitet av Linnea Arvidsson, där hon menar att vården behöver bli bättre på skräddarsy behandling av handledsfrakturer även till de allra äldsta. Avhandlingen är baserad på fyra delstudier, alla publicerade i vetenskapliga tidskrifter.Varje år br

https://www.lu.se/artikel/bra-nog-inte-tillracklig-bra-vid-behandling-av-handledsfrakturer - 2026-06-22

Två forskare vid Lunds universitets har utsetts till Wallenberg Academy Fellows som är ett av det största och mest prestigefyllda programmen för unga, lovande forskare. Av de sammanlagt 27 svenska forskare som får anslaget i denna omgång finns två vid Lunds universitet, nämligen Axel Hyrenius Wittsten, forskare i syntetisk immunologi och Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi. De får båda

https://www.lu.se/artikel/medicinare-och-ekonom-blir-wallenberg-academy-fellows - 2026-06-22

Mer än varannan tonårsflicka blödde rikligt och 40 procent hade järnbrist. Forskningen som är ledd från Lunds universitet visar även att ett enkelt formulär kan användas för att upptäcka unga tonårsflickor med riklig mens som löper ökad risk. Så många som hälften av tonårsflickorna i studien som publiceras i PLOS One hade rikliga menstruationer, och fyra av tio hade järnbrist. Studien genomfördes

https://www.lu.se/artikel/riklig-mens-vanlig-hos-tonarsflickor-formular-avslojar-risk-jarnbrist - 2026-06-22

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-06-22

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-06-22

Lunds universitets alumn, professor Kaveh Madani, chef för FN:s universitet för vatten, miljö och hälsa (UNU-INWEH), har utsetts till mottagare av Stockholm Water Prize 2026 – världens mest prestigefyllda utmärkelse för framstående insatser inom vattenområdet. För två decennier sedan tog professor Madani en masterexamen i vattenresurser vid Lunds universitet. Sedan dess har han gjort en raketkarri

https://www.lu.se/artikel/lundaalumn-far-varldens-mest-prestigefyllda-vattenpris - 2026-06-22

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) har fällt en forskare vid Lunds universitet för oredlighet i forskning. Den 14 november inkom en anmälan om misstänkt avvikelse från god forskningssed till Lunds universitet. Eftersom anmälan rörde misstanke om förfalskade referenser i en doktorsavhandling överlämnandes anmälan till den Nationella nämnden för prövning av oredlighet i forskning

https://www.lu.se/artikel/forskare-falld-oredlighet-i-forskning - 2026-06-22

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-06-22

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Idag har donationskampanjen ”Lunds universitet – För en bättre värld” invigts i Universitetshuset. Invigningen är startskottet för universitetets stora satsning på att attrahera donationer från företag, stiftelser och privatpersoner. Kampanjen är en del av det kommande 350-årsjubileet och har som mål att samla in tr

https://www.lu.se/artikel/kampanj-ska-samla-tre-miljarder-till-lunds-universitet - 2026-06-22

I Frankrike har länge pågått en hätsk strid om könsinkluderande språk, där kritiker varnar för svårlästa texter. En ny avhandling visar dock att formerna fungerar som tänkt. De gör kvinnor mer synliga i läsarens föreställningar, utan att försämra läsbarheten i någon större utsträckning. I franskan har alla substantiv ett genus och är antingen maskulina eller feminina. Dessutom används den maskulin

https://www.lu.se/artikel/nya-studier-utmanar-fransk-sprakdebatt - 2026-06-22

Hur kan företag fatta hållbara beslut som tar hänsyn till naturen? Den frågan står i centrum när forskningsprogrammet Mistra BIOPATH vid Lunds universitet nu får 50 miljoner kronor från Mistra och kan fortsätta i ytterligare fyra år. Programmet fokuserar på hur biologisk mångfald kan bli en naturlig del av företagsstrategier och finansiella beslut. I dag saknas ofta naturens värden i ekonomiska ka

https://www.lu.se/artikel/miljonregn-over-forskning-om-hur-foretag-kan-framja-biologisk-mangfald - 2026-06-22

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare och mer säkert än i dag – utan att utsätta patienter för strålning eller fler undersökningar. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvi

https://www.lu.se/artikel/digitala-brost-kan-ge-skjuts-brostcancerscreening - 2026-06-22

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-06-22

Klimatansvar för världens rikaste, hållbar utveckling i ett konfliktfyllt Mellanöstern och pressen på unga att förändra sina kroppar. Det är några av de frågor som kommer att diskuteras under Hållbarhetsveckan i Lund mellan 13 och 18 april. – Lunds universitet rankas i år som bäst i världen på hållbarhet. Det lägger ett särskilt ljus över årets Hållbarhetsvecka, en vecka där forskare, studenter oc

https://www.lu.se/artikel/krig-klimat-och-kroppsideal-nar-hallbarhetsveckan-i-lund-fyller-tio-ar - 2026-06-22

Ny tvillingforskning visar att medfödd IQ i hög grad styr din framtida socioekonomiska status. Studien, som följer tvillingar under avgörande unga vuxenår, förstärker bilden av hur arv och gener formar våra livschanser – och vilka vi blir. Ordspråket ”att vara född med silversked i mun” antyder att rikedom och välfärd följer av föräldrarnas förmögenhet. Visst ligger det mycket i det men det är lån

https://www.lu.se/artikel/ny-tvillingstudie-pekar-ut-vara-genetiska-granser - 2026-06-22

Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom redan innan en diabetesdiagnos ha

https://www.lu.se/artikel/forskare-forutspar-kranskarlssjukdom-hos-undergrupp-med-diabetes - 2026-06-22

Symtombilden för olika neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra och diagnostisering av åldersrelaterade kognitiva symtom är komplext. En patient kan ha flera överlappande sjukdomsprocesser i hjärnan samtidigt. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar från ett enda blodprov. Olika neurodegenerativa ti

https://www.lu.se/artikel/ny-ai-modell-kan-upptacka-flera-kognitiva-hjarnsjukdomar-i-samma-blodprov - 2026-06-22

Vetenskapsrådet pekar ut Lunds universitet som en central aktör i nästa generations strategiska forskningsområden. Universitetet föreslås ingå i sex nya nationella forskningsmiljöer. – Lunds universitet bygger forskning för framtiden. Att Vetenskapsrådet pekar ut oss i sex av åtta nya områden är ett tydligt kvitto på att vår forskning håller högsta klass. Vi står nu redo att fortsätta driva den na

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-foreslas-fa-medel-i-sex-av-atta-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-06-22