Search results

För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet visar att molekylära mekanismer i tumörvävnad kan förklara varför andra får återfall. Checkpointhämmare är en typ av immunterapi som aktiverar kroppens e

https://www.medicin.lu.se/artikel/malignt-melanom-aterfall-efter-immunterapi - 2026-09-08

I projektet Barnmorska hela vägen följer studenterna samma kvinna från inskrivningssamtalet till förlossning och eftervård. Kontinuiteten blir en trygghet för den blivande föräldern och ger större förståelse hos barnmorskestudenterna för allt som föräldrar går igenom under en graviditet. Daniela Wolfe känner varsamt på den gravida magen och på barnet som ligger där inne. Det växer som det ska och

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-var-bebis - 2026-09-08

Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige har deltagit i studien. Samtliga var redan patienter och behandlades för högt blodtryck. Högt blodtryck är en folksjukdom som ungefär varannan person

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2026-09-08

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är även viktiga för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer. Ett internationellt forskarlag har studerat sj

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2026-09-08

Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården. Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fung

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-ska-satta-lunds-universitets-sepsisforskning-pa-varldskartan - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar. Det är välkänt att behandling med medicins

https://www.medicin.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer - 2026-09-08

Intresset för att screena för typ 1-diabetes växer i takt med att metoderna blir bättre och nya bromsläkemedel blir tillgängliga för fler patienter. Nu visar ny forskning vid Lunds universitet hur screening för autoimmuna sjukdomar kan göras i stor skala Ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes har godkänts för användning i USA. Om läkemedlet Teplizumab blir tillgängligt äv

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-gor-det-mojligt-att-screena-autoimmuna-sjukdomar-i-stor-skala - 2026-09-08

Neuroblastom är en tumörsjukdom som främst drabbar små barn. Överlevnaden är den lägsta av alla barncancerformer. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet upptäckt att en specifik gen är kopplad till sämre prognos. Studien publiceras i tidskriften Science Advances. Varje år insjuknar runt tjugo barn i Sverige i tumörsjukdomen neuroblastom. Tumörerna växer i det sympatiska nervsystemet som börj

https://www.medicin.lu.se/artikel/genen-som-styr-prognosen-vid-neuroblastom - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Poliser som ställs inför en akut livsfarlig situation, exempelvis vid ett ingripande mot knivattack, utsätts för ett sådant kraftigt stresspådrag att flera viktiga neurologiska funktioner som perception och minne, kognition och beslutsfattande påverkas. Men även viktiga motoriska funktioner och färdigheter som behöv

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-om-polisers-reaktioner-vid-extrema-akutsituationer - 2026-09-08

Antikroppar är kroppens superhjältar som känner igen och röjer undan sjukdomsframkallande ämnen. Genom att kombinera delar från antikroppar har forskare vid Lunds universitet designat en hybridantikropp som bättre stimulerar immunförsvaret mot både SARS-CoV-2-virus och streptokockbakterier. –  Hybridantikroppen är betydligt bättre än kroppens egna antikroppar på att bekämpa såväl streptokocker som

https://www.medicin.lu.se/artikel/receptet-pa-en-fantastisk-antikropp - 2026-09-08

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan leda ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-09-08

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2026-09-08

Filipe Pereira och hans forskarteam har utvecklat ett recept på hur cancerceller kan omprogrammeras till immunsystemets vaktposter, dendritceller. Dessa behövs för att kickstarta och förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancer. Metoden är en lovande strategi för cancerbehandling och projektet som nu tilldelas anslag har som mål att konstruera själva ”fordonet” som ska leverera instruktionen som

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-filipe-pereira - 2026-09-08

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-09-08

Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården. – Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien. Var femte kvinna och var tionde man utve

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet - 2026-09-08

Att fånga in koldioxid från atmosfären lyfts fram som en alltmer avgörande metod för att stoppa den globala uppvärmningen och nå klimatmålen. Men hur fungerar egentligen minusutsläpp och vilka tekniker handlar det om? Forskaren Wim Carton förklarar varför det finns en stor osäkerhet och många avvägningar med metoden som ses som räddningen på klimatet. Minusutsläpp, eller negativa utsläpp, som det

https://www.lu.se/artikel/vad-ar-minusutslapp-och-vilken-betydelse-kan-metoden-fa-klimatarbetet - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan ett ben från en 9000 år gammal uroxe ge förjupad kunskap om våra förfäder, och kasta nytt ljus på hur vi lever idag? Absolut, menar arkeologen Björn Nilsson som använder röntgen- och neutrontekniker för att studera forntida material på atomnivå. – Att studera föremål på atom- och molekylnivå är lite som att göra

https://www.lu.se/artikel/rontgenljus-lar-oss-mer-om-forntiden-och-kastar-nytt-ljus-pa-manniskan - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Charpentiers och Doudnas utveckling av gensaxen till ett användbart verktyg blev starten på en mycket snabb utveckling inom både forskning och industri, menar Karin Broberg som är professor i ar

https://www.lu.se/artikel/nobelpriset-i-kemi-2020-snabbt-segertag-gensaxen - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu drar det igång! Ett jätteprojekt som för första gången ska ge svart på vitt hur små barn under tre år mår inom olika familjekonstellationer. Forskarna söker 10 000 blivande föräldrar eller föräldrapar för att delta i en studie som kommer att pågå i minst tre år. Det finns en vedertagen uppfattning om att “kärnfam

https://www.lu.se/artikel/sokes-10-000-blivande-barnfamiljer - 2026-09-08

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. HiTouch istället för HiTech. Det vill säga en fokusering på besökarens känsla snarare än avancerad teknologi. Så bör besöksansvariga för vikingabyar och andra historiska upplevelsecentra tänka enligt kulturgeografen Katherine Burlingame som nyligen skrivit en avhandling om hur man kan väcka liv i döda landskap. Men

https://www.lu.se/artikel/avhandling-om-vikingabyar-hur-man-gor-doda-historiska-platser-levande - 2026-09-08