Search results

Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel inom jordbruket. Världens växande befolkning är beroende av en hållbar livsmedelsproduktion. Men varje år förstör skadeinsekter stora delar av skördarna run

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-10-11

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-10-11

Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar ständigt i storlek. Vid riktigt små längdskalor börjar kvanteffekter, så som tunnling, superposition och sammanflätning bli påtagliga. Det är därför vikti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2025-10-11

Med hjälp av data från rymdteleskopet Gaia kan ett internationellt forskarlag visa att stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar. De säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan. Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år seda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-krusningar-i-vintergatan-harstammar-fran-nargangen-dvarggalax - 2025-10-11

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-10-11

Sara Linse och Mathieu Gisselbrecht vid Naturvetenskapliga fakulteten har beviljats mångmiljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Under fem år ska de driva tunga forskningsprojekt om hemlighetsfulla hjälparproteiner och kvantmekanisk sammanflätning. Kemiprofessor Sara Linse får 27 miljoner kronor för att gå till botten med hjälparproteinerna chaperoner som utgör 20 procent av den män

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-och-fysiker-far-53-miljoner-kronor-fran-wallenbergstiftelse - 2025-10-11

Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år olika stora grupper av strutsar för att förstå för- och nackdelarna med att leva i grupp

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-10-11

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-10-11

Mellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande skövlingstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare från Lunds och Umeå universitet. En mindre del av Sveriges oskyddade produktiva skogar består av gammal skog som sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-svenska-naturliga-skogar - 2025-10-11

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2025-10-11

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-10-11

Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor vardera i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten ska forskarna studera marina interaktioner mellan mikroorganismer och komplexa flyttfågelbeteenden. Grattis Courtney! Kan du berätta lite om ditt projekt? – Om vi tittar genom ett mikroskop så kan vi i en enda droppe vatten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-11

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-10-11

Med hjälp av speglar, placerade bara hundratals nanometer ifrån varandra, har forskare lyckats utnyttja ljus på ett effektivt sätt. Upptäckten kan bli användbar för att styra fotosyntesens första steg. Något som på sikt skulle kunna användas till att omvandla koldioxid till bränsle. Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett hel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-forsta-steg-mot-att-styra-fotosyntes-med-speglar - 2025-10-11

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-10-11

Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för dig? – Det är speciellt! För det första länkar den två kraftfulla allierade – vetenskap och fotografi. De är förmodligen två av de bästa verk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-10-11

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-10-11

En kemist som gjort stora landvinningar med betydelse för både life science och livsmedelsvetenskap. Jan Dhont har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Jan Dhont är professor vid Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf och verksam vid institutet Forschungszentrum Jülich. Han är ett världsnamn inom forskning på mjuk materia och kolloidkemi, en del av den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kolloidkemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-10-11

Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och Swiss Federal Institute of Technology in Lausanne (EPFL). Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektivitet i flaxande drönare. Redan förstadierna till fåglar – utdöda fågelliknande dinosaurier –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-10-11

Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observationerna av Vintergatan. Instrumentet, som består av nära tusen optiska fibrer, har utvecklats genom ett internationellt samarbete där Lundaforskare ingått. I mitten av december invigdes den nya multifiberspektrografen WEAVE (WHT Enhanced Area Velocity Explorer) som är placerad på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-varit-med-och-utvecklat-nytt-astronomiskt-superinstrument - 2025-10-11