Search results

Vävnadsläkning är ett potentiellt nytt mål i behandlingen av hjärtkärlsjukdom hos personer med typ 2-diabetes. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och diabetes innebär ökad risk att drabbas. För en person med typ 2-diabetes är sannolikheten att drabbas av en stroke eller en hjärtinfarkt flera gånger högre jämfört med den som i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-spar-kan-oppna-effektivare-hjart-karlmediciner-vid-diabetes - 2025-10-19

Mänsklighetens arvmassa blev fullständigt kartlagd 2000 och öppnade upp möjligheter att utveckla individualiserad medicin. Tanken väcktes: kan vi analysera sambandet mellan en människas genuppsättning och vilken mat som skulle passa personen bäst? Går det att frångå massråd till befolkningen som att äta mindre salt till designade tips och råd för varje individ? I många hundratals år har vi vetat a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-vi-lita-pa-gentester - 2025-10-19

Havre innehåller mer fett än andra spannmål och havreoljan har en unik sammansättning. En speciell havreolje-beredning har i en vetenskaplig studie visat sig ge ökad mättnad. Vår stillasittande livsstil i kombination med för mycket energirik mat, gör det för många allt svårare att hålla en hälsosam livsstil. Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/havre-mer-bara-grot - 2025-10-19

Maria Gomez, nyinstallerad professor vid Lunds universitet, skriver här om sin forskning inför sin professorsinstallation. Diabetes är ett gigantiskt hälsoproblem som beräknas drabba 592 miljoner människor runtom i världen år 2035 och som medför ökad dödlighet och förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Både stora och små blodkärl i kroppen drabbas (så kallade makro- ochmikrovaskulära komplikationer),

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-och-hjart-karlsjukdom - 2025-10-19

Omkring en tiondel av alla patienter med typ 1-diabetes får förr eller senare också celiaki (glutenintolerans). Men förekomsten av dessa autoimmuna sjukdomar varierar mellan olika länder på ett sätt som tycks ha inte bara med arv utan också med miljö att göra. Sverige har exempelvis mycket fler fall av båda sjukdomarna än Danmark, kanske pga olikheter i kosten. Barnläkaren Emma Adlercreutz har bla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kopplingen-mellan-typ-1-diabetes-och-glutenintolerans - 2025-10-19

Diabetesforskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet får 25 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för forskning på ö-cellstransplantation och andra cellterapier vid typ 1-diabetes. Totalt beviljas 23 projekt vid svenska sjukhus 300 miljoner kronor under perioden 2014-2016 för klinisk behandlingsforskning. - Vi kommer att pröva flera nya cellbaserade behandlingar vid typ 1-diabetes.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/miljonanslag-till-diabetesforskning-i-uppsala - 2025-10-19

Den som vill bli gammal bör hålla sig i god fysisk form. Det är slutsatsen i en studie som en forskargrupp vid Centrum för klinisk forskning i Västerås genomfört. Forskargruppen har undersökt 400 kvinnor och män i Västerås vid 75 års ålder och 90 års ålder, och studerat vilka riskfaktorer som påverkar överlevnaden.Studien har bland annat omfattat tidigare sjukdomar, hjärtfunktion, arbetsprov, blod

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionera-regelbundet-och-bli-gammal - 2025-10-19

Skador på ögon och njurar är allvarliga komplikationer vid diabetes, och risken ökar med stigande blodsockernivåer. Efter att ha följt en patientgrupp under mer än 20 år efter diabetesdebuten kan forskare vid Linköpings universitet visa vilken nivå som bör eftersträvas i behandlingen. Resultaten från den så kallade VISS-studien (Vaskulära diabeteskomplikationer i sydöstra sjukvårdsregionen) ledd a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/studie-visar-ratt-sockerniva-diabetiker - 2025-10-19

SIK2 är ett protein som framförallt förekommer i fett. Forskare vid Lunds universitet som har studerat proteinets roll i fettceller har gjort nya fynd som kan bidra till ökad förståelse för hur fetma leder till insulinresistens och typ 2 diabetes. Insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Det gör att cellerna inte kan tillgodogöra sig energin från näringsämn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/protein-kan-skydda-mot-fetma-och-typ-2-diabetes - 2025-10-19

Utöver typ 1, typ 2, LADA och MODY finns betydligt fler former av diabetes. Genom att mäta fler faktorer än bara blodsockret, kan man ställa en mer detaljerad diagnos, och anpassa behandlingen därefter.  Tidigare i höst arrangerades en informationsdag för forskare och sjukvårdspersonal om de senaste rönen inom forskningsprojektet ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne). Filmen är ett dokument av dagen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetessjukdomarna-med-nya-glasogon - 2025-10-19

Sedan 1980 har fetman i världen ökat från 857 miljoner till mer än två miljarder, det vill säga nästan var tredje människa är fet. Forskarna kallar det för en världsomspännande epidemi. Varje år dör miljoner på grund av sin fetma. I Sverige är 14 procent av befolkningen fet, det vill säga deras BMI är över 30. Egypten ligger överst på listan, där är mer än var tredje vuxen person fet. Tidskriften

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldens-fetaste-lander-0 - 2025-10-19

Ökningen av antalet besök på diabetesportalen.se har sedan starten 2008 varit konstant. Förra året var ett nytt rekordår, antalet besök var 283 296, en ökning med 49 000 jämfört med 2013. Så här ser utvecklingen av antalet besök per år ut:2009 –  88 9192010 – 105 4852011 – 136 8082012 – 169 4192013 – 234 4632014 – 283 296En jämförelse månad för månad visar dessutom hur stabil ökningen har varit. S

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesportalense-nar-ut-till-allt-fler - 2025-10-19

Brunt fett gör oss inte feta. Tvärtom, det bruna fettet omvandlar den överskottsenergi vi får i oss till värme. Nu har forskare upptäckt ett protein som är viktigt för bildandet av det nyttiga bruna fettet. - Brunt fett konsumerar kalorier för att hålla kroppen varm. Brunt fett bränner vitt fett och det bränner glukos. Så vår idé är att om vi kan kopiera mekanismen kan vi försöka använda den i beh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kyla-aktiverar-brunt-fett-som-motverkar-overvikt - 2025-10-19

Med Metabolt centrum tar Region Skåne och Lunds universitet ett helhetsgrepp om diabetes och dess följdsjukdomar. Centret knyter samman världsledande forskning, utbildning, näringsliv och hälso- och sjukvård. Tillsammans ska man utveckla världens bästa diabetesvård, för patienter i regionen men också nationellt och internationellt. Metabolt centrum är ett svar på den enorma utmaning som metabola s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-metabolt-centrum-ska-ge-diabetesvard-och-forskning-i-varldsklass - 2025-10-19

Varför är vissa extra sugna på sötsaker och varför har andra svårt för att gå upp i vikt? En del av svaret finns i vårt DNA, och i de runt femtio fetmagener som bland annat reglerar vår aptit och fettförbränning. Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds universitet, berättar om hur man kan forska på gener med hjälp av kakor. Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds universitet, ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gillar-dina-gener-kakor - 2025-10-19

Avhandling: Övervikt och fetma fortsätter öka världen över, och har redan nått enorma proportioner. Med dessa tillstånd följer en rad sjukdomar, så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och en del cancersjukdomar. Idag är det globalt sett fler människor som dör av fetma och de sjukdomar som är relaterade till övervikt, än som dör av undervikt och svält. Övervikt orsakas främst av att vi har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/grona-blad-viktnedgang-och-battre-insulinfrisattning - 2025-10-19

De flesta av oss lever ett stillasittande liv, på jobbet och på fritiden många timmar framför någon slags skärm, förflyttar oss med bil, buss eller ett tåg. Att det inte är nyttigt är väl belagt. En del av oss tränar, kanske regelbundet, men enligt en ny studie kompenserar det inte stillasittandes hälsorisker. Typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom är mycket vanligare bland de som sitter mycket. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/traning-minskar-inte-stillasittandets-halsorisker - 2025-10-19

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i aptitkontroll vid Lunds universitet, berättar i videon om sin forskning om vad som styr hunger och mättnad.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-hunger-och-mattnad - 2025-10-19

Jimmy Norgren fick typ 1 diabetes "i 30-årspresent" för femton år sedan. Låga blodsockervärden, upprepade fall av medvetslöshet och nervskador i fötterna ledde till en första transplantation av insulinproducerande celler i oktober 2013. Efter femton månaders väntan är det dags för Jimmys andra transplantation på Skånes universitetssjukhus i Malmö. diabetesportalen.se följer Jimmy under hela förlop

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jimmys-andra-transplantation-av-insulinproducerande-celler - 2025-10-19

Rätt använt kan Nationella Diabetesregistret vara ett ovärderligt redskap i kvalitetsarbetet ute på vårdcentralerna. Teknikstrul, brist på rutiner och missar i överföringen mellan olika journalsystem kan dock sätta käppar i hjulet. - Vad ni får fram beror ju på vad ni stoppat in, säger diabetessjuksköterskan Marianne Lundberg. Vården av diabetespatienter skiljer mellan olika vårdcentraler. För att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/battre-vard-med-diabetesregistret - 2025-10-19