Search results

Förra veckan fick ni läsa första delen av vår intervju med Elin Östlind och Thérése Jönsson, specialistfysioterapeuter med stor erfarenhet av artrosskola. Här följer andra delen. Har du inte läst första delen än? Då hittar du den här. (Länken öppnas i en ny flik)När artrosskolan först startade upp fanns det en ”mall” att utgå från och den såg mer eller mindre likadan ut på många platser i landet.

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/hur-fungerar-artrosskola-som-behandling-vid-artros - 2025-11-21

Europeiska forskningsrådet (ERC) är en viktig forskningsfinansiär i Europa som finansierar forskare med projekt som har potential att vara banbrytande inom alla vetenskapsområden. Som huvudansvarig för ett projekt har professor Martin Englund vid Lunds universitet haft förmånen att få sådan finansiering för en 5-årsperiod för ett projekt inom området artros. Meniskerna i knäet är två kilformade br

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/meniskens-roll-i-utvecklingen-av-knaartros-ett-forskningsprojekt-finansierat-av-europeiska - 2025-11-21

Har du opererats och fått en knäprotes de senaste 18 månaderna? Kan du tänka dig att diskutera detta i grupp med andra som också fått en knäprotes? Nu söker Lunds universitet deltagare till en ny forskningsstudie. Som deltagare behöver du vilja och kunna delta vid en gruppdiskussion som varar ca 2 timmar. Gruppdiskussionerna är planerade att ske i Lund/Malmö, Ängelholm och Göteborg under april 202

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/knaprotesstudie - 2025-11-21

Förra året fick vi vid flera tillfällen möjlighet att ta del av Amanda Sjögrens arbete under hennes tid som doktorand vid enheten för klinisk epidemiologi inom ortopedi vid Lunds universitet. För dig som behöver en påminnelse kring vad Amanda gör finns de tidigare delarna att läsa här, eller om du scrollar längst ner på sidan. Kort sammanfattat fokuserar Amanda under sin doktorandtid på knäartros

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tva-ar-av-spannande-artrosforskning-med-doktorand-amanda-sjogren - 2025-11-21

I en studie från USA har forskare tittat på huruvida styrketräning är gynnsamt för den med knäartros. Det har tidigare funnits en föreställning om att styrketräning inte är bra och att det kan var skadligt för knälederna, även om det sedan många år tillbaka också varit känt att styrketräning kan vara bra. I den omskrivna artikeln studeras om och i så fall hur styrketräning faktiskt kan vara bra fö

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/styrketraning-och-knaartros - 2025-11-21

Vi har tidigare skrivit om doktorand Amanda Sjögren och hennes forskning. Här får vi möjlighet att ta del av hennes arbete i form av ett videoklipp från hennes arbete i labbet. Artrosforskning kan ske på många olika sätt och i många olika miljöer, i labbet där Amanda gör en del av sin forskning är det möjligt att t.ex. studera brosk från såväl friska som artrosdrabbade leder.  I filmklippet får vi

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/folj-med-i-labbet - 2025-11-21

Vi har vid flera tillfällen och i olika sammanhang skrivit om behandlingsformen artrosskola, vilket är en del av grundbehandlingen av artros i Sverige. I vårt grannland Danmark finns ett liknande koncept vid namn GLA:D (Good Life with osteoArthritis in Denmark) som även implementerats i andra delar av Europa, Canada och Australien. GLA:D har visat sig förbättra funktion, minska smärta samt ge högr

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/hur-fungerar-artrosbehandling-pa-offentliga-sjukhus-utomlands - 2025-11-21

Träning är en viktig del av behandlingen för den som har artros. Men redan innan en drabbats av artros, i detta fallet knäartros, kan olika typer av träning vara mer eller mindre fördelaktiga, beroende på hur mycket muskelmassa som finns runt knäleden. Artros är en ledsjukdom som kännetecknas av bl.a. smärta och begränsad rörlighet i leden. Sjukdomen kan leda till stora besvär i den drabbades liv

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/felaktig-viktbelastande-traning-ger-okad-risk-knaartros - 2025-11-21

För den som är överviktig och drabbad av artros är viktnedgång en viktig del av behandlingen för att lindra symtomen från sjukdomen. Att viktnedgång är viktigt för den med övervikt är känt sedan länge och många gånger kan patienten få hjälp av en fysioterapeut med träningsövningar eller träningsformer som kan vara passande och skonsamma för att inte symtomen från artrosen ska kännas värre. Något s

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kost-med-lag-energi-kan-vara-till-hjalp-effektiv-viktnedgang-vid-artros - 2025-11-21

Varje år den 2a juni infaller den internationella artrosdagen vilket betyder att vi idag uppmärksammar sjukdomen lite extra. Artrosportalen finns till för att sprida kunskap och fakta om artros direkt till den som är drabbad eller till den som bara vill lära sig mer om sjukdomen. Vår sida drivs av en forskargrupp vid Lunds universitet under ledning av läkaren och professorn Martin Englund. De fles

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/internationella-artrosdagen-2024 - 2025-11-21

I en studie från Australien har forskare tittat på om kosttillskottet krillolja har någon effekt på smärta hos personer med kliniskt diagnostiserad knäartros med svår smärta och effusion-synovit. Effusion-synovit innebär att det finns för mycket vätska i synovialfogen vilket kan orsaka svullnad, smärta och begränsad rörelseförmåga i den drabbade leden, i detta fallet knäleden.  Det finns flertalet

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/ingen-effekt-av-krillolja-personer-med-knaartros - 2025-11-21

I en studie har forskare undersökt om smärtutbildning i kombination med neuromuskulär träning ger bättre effekt än enbart smärtutbildning för personer med kronisk smärta efter knäprotesoperationer. Vid flera tillfällen har Artrosportalen skrivit om såväl knäprotesoperationer som andra behandlingsalternativ för den som drabbats av artros. I denna studien inkluderades 69 personer som behövt genomgå

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/kronisk-smarta-efter-knaprotesoperation - 2025-11-21

Artros kan som känt drabba fler leder än de stora som t.ex. knä och höft. Stortåns basled är en av lederna som kan drabbas. Artros i stortåns basled (MTP 1-leden) benämns ofta som Hallux Rigidus, vilket är latin för ”stel tå”. MTP 1-leden är den första leden i tån, där tån fäster i foten. Precis som vid artros i andra leder upplever den som drabbas ofta smärta i kombination med begränsad rörelsefö

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/hallux-rigidus-artros-i-stortan - 2025-11-21

Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin tid som doktorand. Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin doktorandtid. Vi har tidigare skrivit mer om hans arbete, läs om det här. I avhandlingen som består av fyra studier har vårdkvaliteten för personer med artros undersökts. Vårdkvaliteten beror inte bara på vårdpersonalens kunskap utan också på patientens egna tankar och ö

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/doktorsavhandling-vilken-kvalitet-haller-artrosvarden-simone-battista-har-studerat-just-detta - 2025-11-21

Artrosportalen får många mail till sin kontaktmail vilket vi uppskattar och vi gör vårt bästa för att besvara dessa.  Kom dock ihåg att vi inte kan besvara några enskilda patientfall, utan endast generella frågor om sjukdomen och det som hör därtill. Under hösten kan det vara längre svarstider än vanligt på vår kontaktmail. Kanske finner du svaret på din eller en liknande fråga bland våra vanliga

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/vanliga-fragor-om-artros - 2025-11-21

2024 lider mot sitt slut och det är dags för en tillbakablick på några av de saker vi skrivit om under året. Kanske har du missat någon av artiklarna eller så vill du läsa om något igen. Under året har vi fått möjlighet att intervjua bl.a. flera specialistfysioterapeuter och tagit reda på mer fakta om t.ex. hur artrosskola fungerar och hur man kan tänka om man inte längre kan träna det man i vanli

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosportalen-hojdpunkter-fran-2024 - 2025-11-21

Artrosportalen försöker i så stor utsträckning som möjligt skriva om artros i alla kroppens olika leder, men då mängden forskningsartiklar skiljer sig åt på olika områden är det ibland svårt. Vi har nu fått möjlighet att intervjua tre experter på artros i handens leder. Genom det har vi fått hjälp att besvara bl.a. några av de frågor vi upplever vanliga i vår kontaktmail samt i våra sociala kanale

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar - 2025-11-21

Andra delen från vårt tema om artros i handled och fingerleder. Vi får här ta del av fakta och tips från Freya Kristjansdottir, Sara Larsson och Katarina Mortazavi, som alla tre jobbar vid Skånes universitetssjukhus, Handkirurgi rehab i Malmö. Har du missat första delen? I så fall hittar du den här!Det är inte alltid lätt att veta var man ska vända sig för att få hjälp med utprovning av hjälpmedel

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-ii - 2025-11-21

Här följer tredje och sista delen av vårt tema om artros i handled och fingrar, har du missat de två tidigare delarna finner du dessa längst ner på sidan! Eftersom många av artrosprotalens texter handlar om knä- och höftledsartros passade vi här på att fråga Katarina Mortazavi, Freya kristjansdottir och Sara Larsson även om träning och vilka råd som finns kring artros i handled/fingrar/tumbas. För

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-iii - 2025-11-21

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2025-11-21