Search results

Många av oss har nu jobbat hemifrån i ett antal veckor. Och det börjar märkas i kroppen. Hur upprätthåller man hälsan under hemarbetet? Vi bad två fysioterapeuter vid Lunds universitet om råd! Frida Eek och Eva Ekvall Hansson är båda fysioterapeuter och forskare vid Lunds universitet. Här får ni deras bästa tips!I dessa tider av fysisk distans och hemarbete är det många vanor som måste förändras o

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-tar-du-hand-om-din-kropp-nar-du-jobbar-hemifran-6-tips-fran-proffsen - 2025-10-09

En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, visar att mångfacetterade faktorer i bostadsområdena och individuella faktorer bidrar till att öka risken för att utveckla fetma, snarare än enstaka faktorer i omgivningarna, som tidigare antagits ligga bakom de höga nivåerna av fetma i vissa bostadsområden. Områdena där vi bor är kända för

https://www.medicin.lu.se/artikel/fetma-ar-inte-relaterat-till-narhet-till-snabbmatstallen-eller-anlaggningar-fysisk-aktivitet - 2025-10-09

Nu rapporteras från flera håll om psykisk ohälsa i spåren av covid-19-pandemin. Rädsla för att smittas, ansvarstagande för att inte smitta andra och skyddande av riskgrupper innebär social isolering. Många olika grupper i samhället drabbas när vardagens rutiner rubbas. Hur mår exempelvis våra elitidrottare? -Det är det vi tänker ta reda på, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendefor

https://www.medicin.lu.se/artikel/hur-mar-vara-elitidrottare-i-covid-19-pandemins-spar - 2025-10-09

Stamcellsforskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny forskningsmodell av den tidiga fosterhjärnan. Syftet med modellen är att kunna studera de allra tidigaste stadierna av den mänskliga hjärnan för att förstå hur olika regioner i hjärnan bildas. Med denna nya insikt hoppas forskarna kunna producera nervceller för behandling av olika typer av neurologiska sjukdomar på ett mer effektivt sätt.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-kan-ge-unik-insikt-i-den-manskliga-hjarnans-utveckling - 2025-10-09

Inom hudkirurgi är risken för postoperativa sårinfektioner mellan 5-10 procent och i Sverige uppskattas sårinfektioner efter operationer kosta samhället hundratals miljoner kronor årligen. Infektionerna leder dessutom till mycket lidande för den drabbade patienten. Karim Saleh, specialistläkare på hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund, har forskat på postoperativa sårinfektioner i fler

https://www.medicin.lu.se/artikel/dermatolog-skrev-basta-avhandlingen-2019 - 2025-10-09

Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste formerna av blodcancer hos vuxna och är associerad med låg överlevnad. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen i denna aggressiva sjukdom som leder till att den normala blodbildningen hämmas. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet identifierat en av de gener som är grunden till att leukemistamcellerna överlever och förökar sig. Studien

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyckelgen-i-leukemi-hittad - 2025-10-09

Under våren knyts tre nya forskare till Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Lunds universitet (WCMM LU) Totalt är det nu 24 forskargruppledare knutna till WCMM i Lund – 14 kliniska forskare och 10 grundforskare. Tillsammans driver de forskningen inom regenerativ medicin framåt – från molekyl till människa.De tre nya forskarna är:Lisa Påhlman, Wallenberg Molecular Medicine Clinical Researc

https://www.medicin.lu.se/artikel/tre-nya-forskare-till-wcmm - 2025-10-09

Lungfibros är ett allvarligt kroniskt tillstånd som leder till för tidig död. Vissa patienter som insjuknat i covid-19 uppvisar en allvarligare utveckling av sjukdomen med svåra lungskador. Lungforskare i Lund försöker nu hitta metoder att identifiera dessa riskgrupper i ett tidigt skede i syfte att bättre kunna påverka sjukdomsförloppet. Kraftigt förändrad lungstruktur med överproduktion av bindv

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidig-diagnos-av-covid-19-patienter-kan-forhindra-allvarliga-lungskador - 2025-10-09

Forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia ska uppfylla högt ställda kvalitetskrav. Merparten av insända manuskript refuseras. Från och med årsskiftet tar Hindrik Mulder, läkare och professor vid Lunds universitets Diabetescentrum, över rollen som chefredaktör för tidskriften. Efter drygt tio år som European och Senior editor, biträdande chefredaktör, på Journal of Endoc

https://www.medicin.lu.se/artikel/hindrik-mulder-ny-chefredaktor-diabetologia - 2025-10-09

COVID Symptom Study är forskningsprojekt vid Lunds universitet där allmänheten via en app varje dag registrerar eventuella symptom. Appen är inget diagnosverktyg och ingen smittspårningsapp utan syftet är att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset. Den gångna veckan har följande hänt i det svenska forskningsprojektet COVID Symptom Study:COVID Symptom Study har nu t

https://www.medicin.lu.se/artikel/veckans-nyheter-fran-covid-symptom-study - 2025-10-09

I takt med att fler svenskar väljer att delta i COVID Symptom Study och laddar ner appen har medieintresset för studien ökat. Från deltagare, journalister och allmänhet har forskarna fått frågor kring vilka personliga data som sparas, var de sparas och hur de delas. Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet och huvudansvarig för forskningsprojektet, reder ut vad som gäll

https://www.medicin.lu.se/artikel/covid-symptom-study-vilka-data-sparas-och-vilka-delas - 2025-10-09

För att man både ska vilja och kunna fortsätta arbeta till en högre ålder, krävs ofta en rad förändringar på arbetsplatsen. En ny undersökningen visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) gör detta möjligt, men egentligen borde det även vara företagshälsovårdens uppgift att förebygga ohälsa och möjliggöra för äldre att arbeta kvar. Dock hittade man inte något samband mellan företagshälsov

https://www.medicin.lu.se/artikel/foretagshalsovarden-underutnyttjade-vid-arbetsmiljoarbetet - 2025-10-09

Allt börjar med en gåva. Altruism – att ge osjälviskt för att samhället ska fungera genom att dela med sig av sitt blod är en grundbult i vården. I vårt land vill säga. I många andra länder är inte frivillig, obetald bloddonation normen. Genom den internationella blodgivardagen sätts fokus på blodgivarens viktiga roll och på att vägen från ven till ven blir säker. WHO vill att all blodgivning ska

https://www.medicin.lu.se/artikel/utan-blod-stannar-varden - 2025-10-09

De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och O samt att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men totalt finns det 367 blodgrupper, som kan spela roll vid en blodtransfusion. Och siffran förändras ständigt när nya blodgrupper upptäcks. På blodkroppens yta sitter proteiner och kolhydrater som i stort sett är likadana för alla människor. De skyddar oss från bakterier och sjukdomar samt transporter

https://www.medicin.lu.se/artikel/ett-pusslande-med-sallsynta-blodgrupper - 2025-10-09

Blodet som flyter i våra ådror består till ungefär hälften av röda och vita blodkroppar och av blodplättar, eller trombocyter som de även kallas. Den andra hälften utgörs av en vätska som kallas blodplasma. Forskare som intresserar sig för blodets olika komponenter riktar sällan blicken mot trombocyterna, även om intresset ökat de senaste åren. Men Oonagh Shannon, biomedicinare och forskare inom i

https://www.medicin.lu.se/artikel/trombocyter-blodets-doldisar - 2025-10-09

Personer som besökt en psykiatrisk akutmottagning minst fem gånger på ett år utgör en liten men komplex patientgrupp. Såväl personerna själva som vårdpersonalen vittnar om behov att få hjälp att få till en fungerande vardag och därmed kunna minska det psykiatriska lidandet. Manuela Schmidt, som nyligen disputerat på ämnet vid Lunds universitet, ser ett måste i en integrerad vårdmodell som utgår fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/tydliga-och-komplexa-behov-hos-personer-som-ofta-uppsoker-psykiatrisk-akutmottagning - 2025-10-09

Högt blodtryck skadar våra blodkärl. Det skadar också vårt hjärta, vår hjärna och våra njurar. Ett högt blodtryck ökar också risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Exakt varför högt blodtryck är farligt vet man dock inte. – Skälet till det är att vi länge haft effektiva blodtryckssänkande mediciner, och då har det inte betraktats som angeläget att ta reda på hur skadorna på blodkärlen upps

https://www.medicin.lu.se/artikel/hogtryck-pa-blodigt-allvar-karlforskare-vill-intensifiera-jakten-pa-orsakerna - 2025-10-09

I kölvattnet av en skada i det främre korsbandet i knät uppstår ofta försämrad rörelsekvalitet. Att mäta rörelseförmågan bland dessa patienter har hittills inte följt någon standard, och den kostsamma 3D-apparatur som kan mäta rörelsekvaliteten på ett tillförlitligt sätt når inte patienterna i kliniken. Men i en ny avhandling vid Lunds universitet presenterar Jenny Älmqvist Nae ett noggrant utprov

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-avhandling-sa-kan-rorelsekvalitet-bedomas-efter-knaskada - 2025-10-09

För att vi ska må bra behöver kroppens blodflöde fungera och ge syre och näring till kroppens övriga organ. Blodet behöver rensas och goda kolesterolnivåer upprätthållas. Ett friskt blod behöver också en bra produktion av vita blodkroppar, röda blodkroppar och trombocyter, de ämnen som skapar vårt blod. Man kan ju undra om det vi äter också påverkar vår blodhälsa? Ett friskt blod kan motverka viss

https://www.medicin.lu.se/artikel/gar-det-att-ata-sig-till-ett-friskare-blod - 2025-10-09

Vem som helst kan få en blodpropp och ärftliga faktorer kan spela en roll. Livsstilsfaktorer som stillasittande, rökning och övervikt kan öka risken. Upp till tio procent av befolkningen drabbas under sin livstid av en blodpropp. Men vad är en blodpropp och går de att undvika? En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-ar-en-blodpropp-och-varfor-far-somliga-det - 2025-10-09