Search results

Litteraturlista FPPA01 - HT25 Sida 1 av 2 Filosofiska institutionen LITTERATURLISTA HT2025 FPPA01, Praktisk filosofi: Praktisk filosofi, politik och ekonomi – baskurs, 30hp Fastställd av Filosofiska institutionens studierektor 2024-05-20 Delkurs 1 – Introduktion och moralfilosofins historia Norman, Richard (1998): The Moral Philosophers, 2 uppl. Oxford University Press. ISBN 0198752165 (250 s.) Yt

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPPA01/20252/Litteraturlista_FPPA01_HT2025.pdf - 2025-10-31

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPPA22/20231/Exempeltentor_praktisk_filosofi_forts_ttningskurs_VT23.pdf - 2025-10-31

LUNDS UNIVERSITET Kurs: FPPA31 :3, FPRA22:5, FPRK0 1 :3 Besluts- och spelteori ur ett filosofiskt perspektiv Tentamensdatum: 2022-06-03 Examinerande lärare: Niklas Vareman Maxpoäng: 40 Betygsgränser: G: 20, VG: 30 Filosofiska institutionen FPPA31 :3, FPRA22:5, FPRK01 :3 - Besluts- och spelteori ur ett filosofiskt perspektiv ) I. Vad är ett beslut under osäkerhet? Beskriv två olika beslutsregler fö

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPPA31/20231/Exempeltentor_Besluts_och_spelteori_VT23.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-31 1 Föreläsning 10 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen 2 Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till goda konsekvenser (fel omm den leder till dåliga konsekvenser) 2. En konsekvens är god omm den innebär en större mängd total lycka i universum (och dålig omm

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_10_utilitarism_.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-04-01 1 Föreläsning 12 Dygdetik 2 De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra— vilka handlingar som är rätt (eller fel)  I dygdetiken är det centrala istället hur man skall vara som person—personens karaktär  Istället för att fråga ”Hur bör man handla?” eller ”Vad är rätt?” så skall vi fråga: ”Hur är en moraliskt go

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_12_Dygdetik_.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-12 1 Föreläsning 2 Vad är moral? Om moralfilosofi är ”strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss”, vad är moralfilosofins ”studieobjekt”? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis ”moralen”: Men vad är moral för någonting? 2 3 Tyvärr finns det ingen allmänt accepterad definition

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_2_minimiuppfattningen_.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-13 1 Föreläsning 3 Värdeteori: översikt Det karaktäristiska för värdeteorin är: 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa logiska och psykologiska teser disku

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_3_vrdeteori_versikt_.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-14 1 Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är ”grundtanken” bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt rätt eller fel. Det finns inga moraliska fakta Enligt denna definition så är alltså subjektivism en ontologisk position (nihilism eller möjligtvis idea

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_4_subjektivism__1.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-26 1 Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap ”Vad innebär det att veta ngt?”, ”Hur kan vi nå kunskap?”, ”Vad (och hur mycket) kan man veta?” Dessa är epistemologiska frågeställningar Vad är kunskap? Klassisk uppfattning: Kunskap = sann, rättfär

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_8_vrdeepistemologi_.pdf - 2025-10-31

Värdeteori 2014-03-05 1 Moralfilosofi: föreläsning 1 Moralfilosofi = ”strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss” Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad är moralens natur? 2. Vad kräver moralen av oss? 1. Frågor om moralens ”natur” behandlas inom den del av moralfilosofin som kallas meta-etik 2. När man försöker besvara frågan om vad moral

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_handout_1_.pdf - 2025-10-31

PowerPoint-presentation 2014-03-08 1 1 • Det finns ingen allmänt accepterad definition av ’moral’ • Vad som kännetecknar moral är i sig en filosofisk fråga • Rachels föreslår en ”minimiuppfattning” som han anser vara ”en central kärna som varje moralteori bör acceptera, åtminstone som utgångspunkt” Denna kärna består av två huvudpunkter: (1) moraliska omdömen måste kunna underbyggas med goda skäl,

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_Rachels_handout_2.pdf - 2025-10-31

Bergström 2014-03-20 1 ”Oenighetsseminarium” Gruppdiskussion, Moralfilosofi Det verkar finnas mycket oenighet i värdefrågor (mellan olika individer, kulturer, samhällen, tidsepoker etc.). Både Rachels och Bergström påpekar dock att denna oenighet nog är mindre än den först verkar. (1) Är den oenighet som råder fundamental? (se B ss 14-16) (2) Finns det värderingar som delas av (nästan) alla? (se R

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Bergstrm_gruppvningar.pdf - 2025-10-31

Estetik1.pptx RELIGION ANDLIGHET !KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK!  Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen  Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion  Saknar omedelbar praktisk nytta  Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga att beskriva ESTETIK RELIGIONS- FILOSOFI PRAKTISK FILOSOFI TEORETISK FILOSOFI Blandade discipliner Grundvalar för trosföreställningar, livshållni

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik1.pdf - 2025-10-31

Estetik1.pptx 14-05-18 1 RELIGION ANDLIGHET !KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK!  Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen  Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion  Saknar omedelbar praktisk nytta  Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga att beskriva ESTETIK RELIGIONS- FILOSOFI PRAKTISK FILOSOFI TEORETISK FILOSOFI Blandade discipliner Grundvalar för trosföreställningar,

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik1_1.pdf - 2025-10-31

Estetik2.pptx 14-05-21 1 En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? 14-05-21 2 Obehag, om objektet uppfattas som fult. Jfr ”Rosen är röd” •  Omdömet ”Rosen är röd” har inte denna subjektivitet. •  ”Rosen är röd” relaterar föreställ-

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik2_.pdf - 2025-10-31

Föregångare Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande Koder Konventioner Ideal Ett klassiskt definitionsförsök R.G. Collingwood (1889-1943) Collingwoods definition av ”konst” ”Riktig” konst versus hantverk  Riktig konst syftar inte till att väcka känslor hos mottagaren. Riktig konst skapas inte för något särskilt syfte och

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik3.pdf - 2025-10-31

Estetik4.pptx 14-05-25 1 Estetiskt värde Värdet hos verket såsom upplevelseobjekt Konstnärligt värde Värdet hos verket såsom prestation av konstnären Skänker verket goda upplevelser? Är verket skickligt gjort? Originellt? Nyskapande? 14-05-25 2  Absolut gräns – ingen överlappning.  Bedömningar av konst- närligt värde är historiska – de skiljer sig inte principiellt från andra utvärderingar av en

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Estetik4a.pdf - 2025-10-31

Gruppövningsfråg Gruppövningsfrågor Wolff & Halldenius 1. Vilka är demokratins för- och nackdelar? Finns det något rimligt alternativ? Skulle ni säga att Sverige är en ideal demokrati? Varför, varför inte? Är folkomröstningar demokratiska eller odemokratiska? Är civil olydnad (t ex att gömma flyktingar, husockupation m m) ett hot eller en förutsättning för demokratin? 2. Vilka viktiga maktskillnad

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Gruppvningsfrgor_Wolff_Halldenius.doc - 2025-10-31

Microsoft Word - Handout 2.docx   1   ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se  tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14  FPRA11:3 (Praktisk etik) FÖRELÄSNING 2 Jämlikhet för djur? Singer argumenterar i detta kapitel för ett utsträckande av jämlikhetsprincipen från föregående kapitel till att o

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Handout_2.pdf - 2025-10-31

Microsoft Word - Handout 4.docx   1   ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se  tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14  FPRA11:3 (Praktisk etik) FÖRELÄSNING 4 Rika och fattiga Absolut vs. relativ fattigdom. Absolut fattigdom = brister i förutsättningar för att överleva eller åtminstone leva e

https://www.ht.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20141/Handout_4.pdf - 2025-10-31