Search results

Många med typ 2-diabetes upplever att de får olika kostråd från olika håll. Att dessutom behöva börja motionera och medicinera gör att många ger upp försöken att byta livsstil på förhand. Varje år hålls en stor diabeteskonferens i USA arrangerad av det amerikanska diabetesförbundet. Årets upplaga inleddes 5 juni i Boston.  Här möts forskare från hela världen och presenterar de senaste forskningsre

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-motivera-till-andrad-livsstil - 2025-10-03

Varför använder inte fler insulinpumpar eller kontinuerliga glukosmätare, CGM? Vad kan företagen göra för att förbättra de tekniska hjälpmedlen för personer med diabetes? Adam Brown, själv typ 1-diabetiker och medlem i diaTribe, som verkar för att förbättra livet för personer med diabetes, vet. Trots att den tekniska utvecklingen går i rasande fart har inte mycket hänt med insulinpumparna de senas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-har-vi-inte-battre-hjalpmedel - 2025-10-03

Går det genom analys av din genetiska uppsättning att ta fram personliga kostråd för ett längre och friskare liv? Sophie Hellstrand forskar kring kost, gener och hjärt-kärlsjukdom. Hon har särskilt fokus på några av våra viktigaste fetter. – Att kostens innehåll och sammansättning har betydelse för hur vi mår är inget nytt. Men de flesta kostråd idag är allmänna. Ingen vet riktigt hur det fungerar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/friskare-liv-med-gentest-och-personliga-kostrad - 2025-10-03

Ska våra gener få bestämma över vad vi äter? Många är i alla fall intresserade av att gentesta sig för att få personliga kostråd. Detta är en av huvudslutsatserna i Jennie Ahlgrens avhandling om svenska konsumenters inställning till gentester för hälsans skull, som hon doktorerade på hösten 2014.– Att få handfasta kostråd, att få veta vad som är bra och dåligt just för mig var det som lockade mest

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-vill-valja-mat-efter-gener - 2025-10-03

Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny avhandling om råg från Uppsala universitet. Det är känt att rågbröd på många sätt är hälsosammare än bröd bakat på vete. Rågbröd ger en jämnare blodsockernivå, en längre mättnad, skapar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brodvalet-en-klassfraga - 2025-10-03

Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care. Typ 1-diabetes – barn- och ungdomsdiabetes – har tidigare ansetts leda till att den egna insulinproduktionen upphör helt. Men nu har man hittat, ta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetiker-fortsatter-producera-insulin - 2025-10-03

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes. Resultaten presenteras i två nya studier gjorda av forskare vid Karolinska Institutet. Det är känt att patienter med diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder til

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/roda-blodkroppar-orsakar-hjart-karlskada-vid-typ-2-diabetes - 2025-10-03

Att blodsockervärdet är alldeles för högt när diagnosen typ 2 diabetes ställs är vanligare bland de som har kort utbildning, låg inkomst eller har immigrerat till Sverige. Uppsala- och Lundaforskarna som har kartlagt sambandet med hjälp av data från de båda undersökningarna ANDIS och ANDIU tolkar resultatet som att vården allt för sent kommer in i bilden. Definitionen ett alltför högt blodsockervä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sambandet-mellan-utbildning-inkomst-och-dalig-blodsockerkontroll - 2025-10-03

Kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. Män i motsvarande situation förlorar närmare 14 levnadsår. Vid diagnos i åldern 26-30 år förkortas livet med i snitt tio år, visar forskning publicerad i tidskriften The Lancet. – Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tidig-debut-av-typ-1-diabetes-forkortar-livet-0 - 2025-10-03

24 timmar om dygnet, vecka efter vecka, år efter år. Så många som var tredje typ 1-diabetiker blir utmattade, diabetes burn out. Begreppet är känt, från mängder av personliga vittnesmål och från många forskningsrapporter. Diabetes burnout karaktäriseras av; utmattning, frustration och att inte orka bry sig om den dagliga egenvården. Självklart går detta ut över kontrollen av diabetessjukdomen. För

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetessjukdomen-tar-aldrig-paus - 2025-10-03

Inbillning, sa man innan vi visste bättre. Jorddragning, magiska besvärjelser eller blåsa på barnets skrubbsår. Sådant lindrar väl inte smärta eller botar sjukdom. Sådant tillhör vidskepelsens tid, inte den moderna medicinens era. Ja, så sa man, men nu vet vi bättre. Nu vet vi att placeboeffekten är kraftfull, att den lindrar smärta, sänker blodtryck, vidgar luftrör. Den är till och med fångad på

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/placebo-tankens-makt-over-kroppen - 2025-10-03

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att en av byggstenarna i kalciumkanalerna i bukspottkörtelns betaceller spelar en viktig roll för regleringen av våra blodsockervärden. Behandlingar riktade mot denna byggsten kan bli ett nytt sätt att bekämpa framförallt typ 2-diabetes, föreslår forskarna i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports. Betaceller i bukspottkörteln bildar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-potentiell-maltavla-behandling-av-diabetes-0 - 2025-10-03

Seminarium i Almedalen om screening för typ 1-diabetes. Under seminariet presenterades ny kunskap om möjligheten att förutse och förebygga autoimmun diabetes och betydelsen av tidigare diagnos och behandling. Därefter följde paneldiskussion om fördelarna och nackdelarna med att införa allmän screening. Medverkande:
Åke Lernmark, professor, Lunds universitetMarkus Lundgren, läkare och forskare Lund

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-diskussion-om-screening-av-barn-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Risken för typ 2-diabetes ökar med stigande ålder. En kartläggning gjord vid Lunds universitet visar att 40 procent av alla vuxna insjuknar när de är i genomsnitt 67 år. Bo Hansson fick sin diagnos året innan han skulle gå i pension vid ett rutinbesök hos företagshälsovården. - Läkaren sa: ”Du har diabetes, jag ska skriva ut tabletter åt dig”. I dag, tretton år senare, tar Bo och hustrun Gerty emo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-en-popular-sjukdom-pa-alderns-host-0 - 2025-10-03

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att få barn med hjärtmissbildning. Risken är störst för kvinnor med en hög blodsockernivå under den tidiga graviditeten. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i BMJ. Att patienter med typ 1-diabetes drabbas av olika sorters komplikationer har sedan länge varit känt. Nu visar en ny studie

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-risk-hjartmissbildningar-hos-barn-till-mammor-med-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Äter du mycket kyckling, pasta, ost, dressing och oljor? Eller hör du till gruppen som konsumerar mycket yoghurt med flingor men avhåller dig från kaffe och kött? Forskare vid Lunds universitet som studerat olika matmönster har kommit fram till att vissa konsumtionsmönster är mer hälsosamma än andra. Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vilket-matmonster-har-du-0 - 2025-10-03

Äggets roll i maten har länge varit och är fortfarande omtvistad. Kostråden skiljer sig markant åt mellan olika länder. Äggets kolesterol ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, heter det. I synnerhet för diabetiker. I Sverige har bilden med tiden blivit mer nyanserad. Hjärt- lungfonden konstaterar att ”man inte behöver vara rädd för att äta måttligt med ägg”. Men vad är måttligt? Knappast de tolv ell

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/farliga-eller-nyttiga - 2025-10-03

Varje dag drabbas två barn av typ 1-diabetes i Sverige. Barnet blir allvarligt sjukt och ibland krävs intensivvårdsbehandling. Men så behöver det inte längre vara eftersom man numera kan förutse vem som har risk att insjukna. Typ 1-diabetes, eller autoimmun diabetes som forskarna vid Lunds universitet numera hellre kallar sjukdomen, kan drabba vem som helst i alla åldrar, men ett stort antal insju

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-flera-fordelar-med-tidig-diagnos - 2025-10-03

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har gått ner i både Linköping och Norrköping de senaste tio åren – men den skillnad som tidigare uppmärksammats har ökat, med nackdel Norrköping. Och störst är skillnaden mellan kvinnorna i de bägge städerna. För drygt tio år sedan visade forskargruppen Twincities vid Linköpings universitet att det fanns betydande skillnader i folkhälsan mellan tvillingstäderna Li

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overlevnaden-i-hjartsjukdom-olika-i-tvillingstader - 2025-10-03

En stor nordisk studie visar att användning av liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Studien, ledd av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology. Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Hjärtkärlsjukdom utgör en allvarlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-risk-allvarliga-hjartkarlhandelser-med-vanligt-diabeteslakemedel-0 - 2025-10-03