Filetype
Frågor kring identitetsskapande har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att särskild bli intresserad av brytningsperioden mellan barndoms- och ungdomsliv till vuxenliv. Jag ville ta reda på vilka socialisationsagenterna är för gymnasieflickor. Vilket förhållningssätt man har till dessa. Hur man utvecklar ett förhållningssätt och vad det har för betydelse f
Följande arbete har sökt beskriva, tolka och fördjupa teoretiseringen kring Communities of Practice ur ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. Ett antal artiklar om Communities of Practice som kunskapande koncept har analyserats utifrån den amerikanska pragmatismen. Syftet med arbetet är att belysa kommunikativa aspekter inom teoretiseringen samt pröva utveckla teorin som analysenhet i ljuset av
Uppsatsen handlar om datoranvändning hos anställda inom Helsingborgs kommun. Resultatet bygger på enkätsvar från anställda som "lånat" HemPC under tre år. Syftet med enkäten har varit att undersöka hur de anställda använder sin HemPC och även att se könsrelaterade skillnader. Med hjälp av teorier och empiri har kvinnors och mäns datorintresse undersökts. En del i uppsatsen har också vari
Syftet med denna teoretiska essä är att utröna konsumtionens roll för den nutida identitetsbildningen. Detta genomförs genom en genomgång av modern, sociologisk teoribildning rörande det aktuella temat. Essän är uppdelad i tre avsnitt, som alla rör olika analytiska nivåer. Det första avsnittet, Från Produktionssamhälle till Konsumtionssamhälle, behandlar samhällets förändring under tiden från indu
Min ambition med det här arbetet har varit att analysera förhållandet mellan individ och samhälle och att studera hur människor upplever sig kunna påverka samhället och påverkas av det. Detta genomförde jag med hjälp av levnadshistoriska intervjuer. Eftersom det här är ett ämne som man inte funderar över i det vardagliga livet välde jag att fokusera på valdeltagande och politisk delaktighet som et
Lågutbildade invandrarkvinnor är som grupp marginaliserade; osynliggjorda av stat, forskning och arbetsmarknad. Denna uppsats fokuserar på huruvida integrationsåtgärder riktade mot denna grupp försvagar eller förstärker deras position. Intervjuer har genomförts med fem svenska kvinnor som i kommunal regi arbetar med integration av lågutbildade invandrarkvinnor. Det insamlade materialet analyseras
Inom organisationer och företag finns ett generellt problem med att nå ut med policyimplementering i sin organisation. Det finns ofta en diskrepans mellan det tänkta och det som i själva verket blir utfallet av en insats. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att Lunds kommun har för avsikt att införa ett miljöledningssystem inom sin förvaltning. Som ett specifikt fall på detta har vi ti
Rwanda har likt många andra länder på den afrikanska kontinenten varit föremål för kolonisering. Som i så många andra länder har denna kolonisering fått ödesdigra efterverkningar. I Rwandas fall skapade kolonisationen en extremt rasistisk ideologi som kom att slå tillbaka på dem som hjälpt till att utforma den och slutligen drev människor att mörda sina grannar och vänner. Uppsatsen kommer att vis
I Argentina multiplicerades den extrema fattigdomen tre gånger mellan 1999 (6,7%) och 2002 (20,9%), med en snabb ökning under krisen som uppstod år 2001 då inflationen galopperade och "la convertibilidad" (pariteten mellan peson och dollarn) avbröts. Försämringen av levnadsförhållanden har permanent bosatt eller fört tusentals människor till slumområden, främst belägna i eller runt städe
Den 1 januari 1991 genomfördes en decentralisering av skolorna. Kommunen får därigenom större inflytande över skolan och kan ställa egna krav på lärarna. Jag vill undersöka vad decentraliseringen innebär för lärarna, och om lärarrollen har förändrats sedan decentraliseringen. Först beskriver jag vad decentraliseringen innebär, sedan diskuterar jag lärarrollen; om hur den kan formas av olika förvän
När spanjorer kommer till Sverige uppstår det problem i kommunikationen. Framför allt är det verbala språket ett problem men definitivt även kroppsspråket, det icke verbala språket förmedlar 90% av de intryck vi får av en annan person. Ansiktsuttryck kan vara likartade över hela världen men när det gäller kroppsspråk kan man inte generalisera överhuvudtaget. Kroppshållning och maner är starkt rela
Den regionala utvecklingen står på många sätt i centrum inom samhällsdebatten idag. Den gamla identifikationen med staten omformuleras och det skapas nya sorters identifieringar. För att uppfatta nya strömningar i världen har jag i denna uppsats undersökt Istrien, en halvö som befinner sig mellan Kroatien och Italien. Grunden till valet av just Istrien ligger i regionens särart som präglas av mång
Föreliggande studie behandlar socialarbetares strategier för att undvika utbrändhet. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare på ett familjebehandlingshem för att nå större insikt i frågan. Det teoretiska förhållningssättet bottnar i Meads socialpsykologi och andra teorier för individens roll och identitet, bland annat Erving Goffman och Johan Asplund, samt Christina Maslachs teor
I denna uppsats tolkas fotbollsdomares agerande på spelplanen med hjälp av Goffmans rollteori. Vid analysen används ett antal av Goffmans rollteoretiska begrepp: team, expressivitet, framträdande, teammaskopi, publik, bakre region, främre region, publikens förlåtande inställning, expressiva redskap. Frågeställningarna är, -Hur agerar domarna för att bli ett team i Goffmans mening?, -Vad underlätta
Problem/ Bakgrund: Det här arbetet behandlar mobiltelefoni med fokus på aspekten frihet. Mobiltelefonen har förändrat vår livsstil och antas för det mesta ge obegränsad frihet. I denna uppsats ifrågasätts detta antagande. Syfte: Min ambition och mitt syfte är att söka svar på frågan: Innebär mobiltelefonen frihet för dess användare? Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens
Hur skapar vi gemensamma föreställningar om sociala objekt och sociala företeelser? Vilka verktyg har vi att tillgå för att förstå och dela våra uppfattningar om den sociala världen? Att granska hur vardagskunskap skapas och hur vi i vårt vardagliga samspel skapar den sociala grunden för förståelse och handling utgör det centrala studieområdet för det etnometodologiska perspektivet. Som en inriktn
Denna uppsats syfte är att ge en kunskapssociologisk belysning av den debatt om DAMP-diagnosen som under de senaste två åren förts i såväl massmedia som i olika specialtidskrifter. Uppsatsens frågeställning är om de uppfattningar om diagnosen som kommit till uttryck i diskussionen går att se i ett större kunskaps- och vetenskapssociologiskt sammanhang. I uppsatsen hävdas detta verkligen vara falle
Bakgrunden till uppsatsen ligger i debatten rörande Castells som en Marx av vår tid eller inte. Även om detta inte är exakt vad uppsatsen handlar om så var det ur denna debatt som jag fann det intressant att skriva något om Marx och Castells. Jag har försökt att skapa vad man kan kalla en teoretisk dialog mellan de båda teoretikerna. En del begränsningar har varit nödvändiga då de bådas ansatser ä
