Search results

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-12-29

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-12-29

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-12-29

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-29

En ny studie från Lunds universitet visar att flyttfåglar flyger mest effektivt i måttlig hastighet – precis det tempo de använder under sina långa resor över kontinenterna. Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.Flyttfåglar tillbringar hundratals timma

https://www.biologi.lu.se/artikel/lagom-ar-bast-det-perfekta-tempot-flyttfaglar - 2025-12-29

Staffan Bensch, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Genetics of long-distance migration”. Grattis Staffan, hur känns det?– Fortfarande ganska overkligt. Jag jobbade väldigt länge med ansökan som jag skickade in för ett år sedan. Beslutet som kom i juni var först ett nej, ändrades sedan till reserv och efter tre månader på reservlistan hade jag i princip

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-erc-advanced-grant-forskning-om-sangfaglars-flyttbeteende - 2025-12-29

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.biologi.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2025-12-29

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder. Ny forskning från Lunds universitet visar att atmosfären fungerar som ett eget ekosystem med komplexa ekologiska processer som påverkar hur djur rör sig mellan olika höjdnivåer. Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och US

https://www.biologi.lu.se/artikel/livet-i-luften-sa-navigerar-djuren-mellan-himlens-vaningsplan - 2025-12-29

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2025-12-29

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-12-29

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-29

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-29

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2025-12-29

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2025-12-29

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2025-12-29

Boken "Realising Child Rights in Education. Experiences and Reflections from the International Training Programme on Child Rights, Classroom and School Management" har sammanställts av Bodil Rasmusson, Lena Andersson, Agneta W Flinck, Ulf Leo och Per Wickenberg (red.). Den handlar om vilka erfarenheter 16 länder i Afrika, Asien och Sydamerika har av arbetet med barns rättigheter i skolan. Boken in

https://www.soch.lu.se/artikel/bok-tar-upp-barnets-rattigheter-i-skolan - 2025-12-29

Behovet av att hitta nya kreativa lösningar på olika samhällsutmaningar ökar. Socialhögskolan gör därför i samarbete med Helsingborgs stad en unik satsning och rekryterar acceleratorn SoPact, The Social Impact Accelerator program, till sin organisation. Campus Helsingborg får därmed en helt ny mötesplats för samhällsentreprenörer. Behovet av att hitta nya kreativa lösningar på olika samhällsutmani

https://www.soch.lu.se/artikel/socialhogskolan-rekryterar-samhallsaccelerator - 2025-12-29

Hållbara innovationer, en träff med sociala entreprenörer och en presentation av acceleratorprogrammet SoPact var på dagordningen när Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, besökte Socialhögskolan i början av februari. Under studiebesöket fick ministern också samtala om nya kreativa lösningar på framtidens samhällsutmaningar. Det var finansmarknads- och konsumentminister Per Bolun

https://www.soch.lu.se/artikel/minister-besokte-sopact-vid-socialhogskolan - 2025-12-29

Var femte kvinna som erbjuds att göra mammografi väljer att inte göra det trots att screening ökar möjligheten att upptäcka eventuell cancer i tid. Frågan är varför. I en ny avhandling vid Lunds universitet undersöker Åsa Ritenius Manjer de bakomliggande orsakerna till det motsägelsefulla beslutet. – Det är inte alla som enbart ser det medicinska värdet av undersökningen, utan även personliga över

https://www.soch.lu.se/artikel/motsagelsefullt-beslut-att-valja-bort-mammografi - 2025-12-29

Socialhögskolan får 3,5 miljoner kronor av Europeiska socialfonden för att delta i ett samarbetsprojekt i EU med belgiska och holländska kolleger och brukarrepresentanter. Projektet ska undersöka och sprida goda erfarenheter av brukarmedverkan i socialarbetarutbildningar i hela Europa. Den svenska delen av projektet ska följa upp erfarenheterna av de 700 socionomer och brukare som gått Mobiliserin

https://www.soch.lu.se/artikel/eu-ger-35-miljoner-till-kartlaggning-av-brukarmedverkan - 2025-12-29