Search results

3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil e

https://www.svet.lu.se/artikel/trots-satsningar-pa-fornybart-fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2025-10-03

Jakob Skovgaard och Åsa Knaggård har skrivit artikeln “Mapping and clustering the adoption of carbon pricing policies: what polities price carbon and why?” tillsammans med Sofía Sacks Ferrari (SIPRI, tidigare vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet). Artikeln är publicerad i tidskriften Climate Policy och handlar om vilka länder, delstater och övernationella organisationer (som EU)

https://www.svet.lu.se/artikel/skovgaard-och-knaggard-om-politiska-beslut-att-minska-koldioxidutslapp - 2025-10-03

I en ny rapport från Lunds klimatpolitiska råd utvärderas klimatpolitiken i Lund. Forskarna har i år fokuserat på transportsystemet. Trots höga ambitioner och flertalet insatser för att minska utsläppen behöver det lokala klimatarbetet accelereras för att nå de utsatta målen. Rapporten som överlämnades till kommunstyrelsen den 1 april är den andra sedan rådet bildades 2018. Rådet, som består av åt

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lunds-klimatpolitik-utvarderas-av-forskare - 2025-10-03

Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar molnbildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Moln påverkarAerosoler är m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2025-10-03

Uteupplevelser har trendat så här i coronatider, när familjemedlemmar ska rastas och social distansering samtidigt tillämpas. Varför inte bota din eller barnens artblindhet när ni ändå är ute? All forskning visar att ju mer man vet om naturen, desto mer villig är man att värna den. Här kommer tips på tio vanliga – och de flesta även ätbara – växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/upptack-naturen-runt-husknuten-tio-vaxter-att-spana-efter-eller-smaka-pa - 2025-10-03

Hur oroliga och rädda är människor i olika länder för COVID-19? Och vad anser de om deras myndigheters åtgärder? Sydkoreaner instämmer mest i påståendet att deras regering är effektiv medan japaner gör det i minst grad. Detta och mycket annat visar en studie från Cambridge universitet. Lundaforskare har bidragit med uppgifter från Sverige, samt genom att visualisera insamlade data. Cirka 7 000 per

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/internationell-jamforelse-av-virusradsla-och-syn-pa-myndigheters-atgarder - 2025-10-03

Statsvetaren Åsa Knaggård om hur politiker fattar beslut under stor osäkerhet: ”I Ungern använder man smittspridningsbegränsande politik för att montera ned demokratin ytterligare. Det är riktigt oroväckande.” Med anledning av coronakrisen intervjuar Lunds universitet en rad forskare som kan kommentera och bidra med kunskaper kring coronaviruset ur olika aspekter.Statsvetaren Åsa Knaggård är knute

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sa-fattar-politiker-beslut-under-coronakrisen - 2025-10-03

Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne. – Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet. Forskarnas studie baseras på inventeringar av ört

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/drastiskt-forandrad-flora-i-skane - 2025-10-03

Forskarskolorna ClimBEco vid CEC och Bolincentrets Climate Research School (CRS) har nyligen utvecklat ett samarbete med flera miljö- och klimatfokuserade avsikter. De gemensamma aktiviteterna ska stärka kursutbudet och nätverksmöjligheterna för respektive doktorander och bidra till att driva forskningsfronten om klimat och biologisk mångfald framåt. – Det här är ett fantastiskt sätt att dra nytta

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-samarbete-starker-forskning-om-klimat-och-biologisk-mangfald - 2025-10-03

I fjol knöts Lunds universitet till Marint centrum i Simrishamn för ett samarbete kring havs- och vattenforskning i Hanöbukten och södra Östersjön. Nu bildas Hanöbuktsstiftelsen som grundarna hoppas ska kunna bidra till forskning som blir till gagn för framtida generationer. Initiativet har möjliggjorts tack vare en privat donation. I fjol tecknade Lunds universitet och Simrishamns kommun ett unik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-stiftelse-ska-bidra-till-forskning-om-hanobuktens-miljo - 2025-10-03

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-03

Befolkningstäthet, och inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen av pollinatörer i bostadsområden. Det visar en studie från Lunds universitet där trädgårdar och innergårdar i och omkring Malmö undersökts. Resultatet förvånar forskarna, som hade väntat sig att vegetationstäckningen skulle ha större betydelse.– Vi ser att desto mer tätbefolkat, desto färre arter av både vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hog-befolkningstathet-negativt-pollinatorer - 2025-10-03

Nu kan forskare i Lund avslöja vad danske kung Hans tänkte bjuda på när han skulle göra anspråk på den svenska tronen i Kalmar år 1495: en två meter lång atlantisk stör. De välbevarade fiskdelarna hittades i ett vrak på Östersjöns botten förra året och har nu kunnat artbestämmas genom DNA-analys. Vid midsommar år 1495 var danske kung Hans på väg från Köpenhamn till Kalmar på det påkostade flaggske

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/atlantisk-stor-i-kungens-matforrad-unikt-fynd-i-ostersjovrak-fran-1495 - 2025-10-03

CEC är en av aktörerna bakom ett nytt internationellt utbildningsprogram som syftar till att främja innovation inom offentlig sektor och stödja genomförandet av Agenda 2030. Målgruppen är yrkesverksamma i Indonesien och Turkiet och nu är anmälan öppen. Satsningen är en del av Svenska institutets Public Sector Innovation Programme och det är andra året som CEC valts ut som medverkande arrangör. En

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-utbildar-samdesign-och-inkluderande-offentliga-miljoer - 2025-10-03

Klimatkrisen har fått mindre mediefokus under coronapandemin trots att många menar att klimatutmaningarna är minst lika brådskande och kräver global uppmärksamhet. Under de kommande två veckorna samlar FN världen i digitala klimatdialoger för att “öka drivkraften för större klimatambitioner”. Vår klimatforskare Markku Rummukainen kommenterar arrangemanget. När världen fokuserar på att hantera coro

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/globala-klimatdialoger-kan-ge-skjuts-till-klimatarbetet - 2025-10-03

Forskare inom temat Perspektiv på invasiva arter vid Pufendorfinstitutet vill veta hur allmänheten, och olika experter, ser på växter i privata trädgårdar och i offentliga miljöer. Varför definieras vissa växter som mer önskvärda än andra, av vem, och hur? – Från myndighetshåll skapas det listor över växter som man inte vill ska sprida sig, och växter som man menar är hotade, med uppmaning till al

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-vill-veta-hur-allmanheten-ser-pa-invasiva-vaxter - 2025-10-03

Hur påverkar mikroplaster marken? Vilken är urbaniseringens inverkan på den biologiska mångfalden? Och hur kan man använda drönare för mätning av kolflöden från svenska torvmarker? Det var några av frågorna som diskuterades vid årets första doktorandmöte vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC). Nyligen presenterades den första mellanstatliga och globala rapporten om biologisk mångfald och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/med-malet-att-utveckla-ny-miljovetenskaplig-kunskap - 2025-10-03

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-enkla-tips-biologisk-mangfald-i-tradgarden - 2025-10-03

Enskilda EU-parlamentariker kan, och har lyckats, driva på i miljö- och klimatfrågor. Men även parlamentets sammansättning har stor betydelse. Det skriver Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatforksning, CEC, och Roger Hildingsson, statsvetare och forskare i klimatpolitik vid Lunds universitet, i en gemensam debattartikel i Sydsvenskan.EU-parlamentet består a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/din-rost-i-eu-valet-har-betydelse-klimatet - 2025-10-03

FN:s panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IBPES, slår fast i en rapport att fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning. Grundläggande förändringar behövs för att vända utvecklingen, skriver bland annat CEC:s föreståndare Henrik Smith i en debattartikel. En rad svenska forskare står bakom artikeln, där man bland annat konstaterar att förändrad användning av m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kris-biologisk-mangfald - 2025-10-03