Filetype
Säkerhetsläget i Europa har förändrats drastiskt under de senaste åren, med de två största förändringarna i Rysslands invasion av Ukraina, och NATO:s expandering med Sverige och Finland som nya medlemsstater. Den ökade militariseringen i Europa har också resulterat i att en gammal fråga nu igen dykt upp i den allmänna debatten, nämligen frågan om Åland borde remili-tariseras i syfte att säkra Öste
Den 1 juli 2020 infördes hedersmotiv som försvårande omständighet i 29 kap. 2 § 10 p. BrB. Lagändringen syftade till att tydligare markera brottslighetens särskilda klandervärdhet när gärningen begåtts med hedersmotiv och att möjliggöra ett strängare straff för sådan brottslighet. Mot denna bakgrund undersöker uppsatsen om bestämmelsen har fått det genomslag i rättstillämpningen som lagstiftaren a
Fastställande av faderskap har historiskt haft stor betydelse i Sverige och varit avgörande för barns rättsliga och sociala ställning. Under lång tid gjordes en tydlig åtskillnad mellan barn födda inom och utom äktenskap, där barn utom äktenskap hade begränsade rättigheter. Sexuella relationer utom äktenskap var länge kriminaliserade och det kvarlevande stigmat kom även att prägla lagstiftningen o
Uppsatsen behandlar domstolens skyldighet att utöva materiell processledning i förhållande till parternas åberopade rättsfakta i dispositiva tvistemål. Utgångspunkten är den spänning som råder mellan dispositionsprincipen, enligt vilken parterna bestämmer processens ram, och domstolens ansvar för att genom materiell processledning klarlägga processmaterialet. Rättegångsbalken ger begränsad väglednThe thesis examines the court’s duty to exercise direction of proceedings in relation to the parties’ referred circumstances in civil cases amenable to out-of-court settlement. The point of departure is the tension between the principle of party disposition, according to which the parties determine the framework of the proceedings, and the court’s responsibility to clarify the procedural material.
Utgångspunkten i svensk avtalsrätt är att rättsverkningar förutsätter aktiva handlingar. Avtal anses normalt uppkomma genom ett utbyte av samstämmiga viljeförklaringar i form av anbud och accept. Passivitet, dvs. underlåtenhet att handla, leder som huvudregel inte till avtalsbundenhet. Denna ordning vilar på avtalsfriheten och viljeprincipen, enligt vilken en part endast blir bunden till vad denne
Ett stort antal barn i Sverige uppger att de utsätts för våld eller andra övergrepp i sitt eget hem. Detta trots att principen om barnets bästa utgör en viktig grundläggande princip och ska vara avgörande i alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vad som rent faktiskt utgör barnets bästa framkommer inte uttryckligen av lagtexten, utan ska bedömas utifrån varje barns enskilda situation. Lagtext
I uppsatsen undersöks flyktingdefinitionen i ljuset av intersektionalitet som teoretiskt ramverk utifrån 4 kap. 1 § utlänningslagen och mot bakgrund av artikel 1A(2) i flyktingkonventionen. Analysen omfattar flyktingdefinitionen i gällande rätt och dess tillämpning i svenska migrationsdomstolar. Fokus är på de två elementen förföljelsegrunderna och förföljelse på kumulativa grunder i definitionen.
Uppsatsen syftar till att undersöka lojalitetspliktens innebörd och omfattning i entreprenadavtal, enligt ABT 06. Fokus i uppsatsen ligger på hur lojalitetsplikten kommer till uttryck i standardavtalet, särskilt genom entreprenörens upplysningsplikt och parternas samverkansskyldighet. Uppsatsen tittar även på hur lojalitetsplikten har utvecklats genom Högsta domstolens praxis. Syftet har varit att
Skiljeförfarandet kategoriseras som en judiciell tvistlösningsmetod i Sverige och dess avgöranden går att verkställa enligt 3 kap. 15 § utsökningsbalken. Trots dessa förhållanden finns det inte i lagen (1999:116) om skiljeförfarande någon bestämmelse med innebörden att en skiljedom är förenad med rätts-kraft. Högsta domstolen har genom avgörandena NJA 1953 s. 751 och NJA 1998 s. 189 klargjort att
Inom den svenska civilprocessrätten kan svaranden välja att antingen medge eller bestrida kärandens yrkande. För det fall kärandens yrkande medges ska den prövande domstolen, i ett dispositivt mål, meddela dom med anledning av medgivandet utan att pröva grunden för yrkandet. Detta följer av dispositionsprincipen, vilken är en grundläggande princip som innebär att rätten inte får meddela dom över m
Under sommaren 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning i syfte att reformera vissa delar av straffrätten. Reformerna avsåg att förebygga återfall i brott, höja nivån av samhällsskyddet samt skärpa restriktionerna för lagöverträdare som misskött sig. Ett av utredningens mest centrala inslag var förslaget om ett säkerhetsstraff – en ny typ av påföljd med preventiv karaktär. Säkerhetsstr
När EU-kommissionens direktiv Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) röstades igenom i juli 2024 förändrades spelplanen för företag verksamma inom den Europeiska unionen (EU). CSDDD omvandlar det tidigare frivilliga ansvaret att leva upp till Corporate Social Responsibility (CSR) till att bli juridiskt bindande regler. Företag som omfattas av CSDDD är skyldiga att utföra tillbörlWhen the European Commission’s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) was voted through in July 2024, the playing field for companies operating within the European Union (EU) changed. The CSDDD transforms the previously voluntary responsibility to adhere to Corporate Social Responsibility (CSR) into legally binding regulations. Companies subject to the CSDDD are required to perfo
Den svenska kommersiella entreprenadrätten är huvudsakligen reglerad av framförhandlade standardavtal. Standardavtalen förhandlas fram av branschen genom representation i BKK. Idag finns två standardavtal för de två största entreprenadformerna. AB 04 reglerar standardavtalsvillkoren för utförandeentreprenader och ABT 06 reglerar villkoren för totalentreprenader. I denna uppsats är entreprenadforme
Den svenska insolvensrätten har två tillvägagångssätt för företag som inte längre kan betala sina skulder, ett av dessa förfaranden är att bolaget blir föremål för företagsrekonstruktion. I samband med företagsrekonstruktioner drabbas inte minst arbetstagare som arbetar hos konkursgäldenären när deras lön och annan ersättning inte längre kan betalas ut. Inte sällan blir arbetstagarna uppsagda och
Denna uppsats undersöker möjligheten till straffrättsligt ansvar vid använd-ning av högautomatiserade fordon (nivå 4–5 enligt SAE:s indelning) enligt svensk rätt. Specifikt fokuserar uppsatsen på tillämpligheten av 1 § Trafik-brottslagen (TBL) och undersöker om en fysisk person kan hållas ansvarig för vårdslöshet i trafik när ett autonomt körsystem är i kontroll. En rättsdogmatisk metod används me
Bakgrund: Byggsektorn står för en väsentlig del av Sveriges växthusgasutsläpp, motsvarande 21% enligt Boverket. För att nå Sveriges klimatmål med minst 85% minskning av nettoutsläppen till 2045 krävs hållbara byggnader och installationsdesign, särskilt inom ventilation och komfortkyla. Livscykelanalys (LCA) är en metod som stödjer bedömningen av produkters miljöpåverkan och leder byggbranschen mot
Förevarande uppsats syftar till att analysera godtagbarheten av en kriminali-sering av rymning från fängelse i svensk rätt. I den större delen av uppsatsen analyseras godtagbarheten utifrån de fem kriterier som satts upp i SOU 2013:38 Vad bör straffas? (Straffrättsutredningen). Därefter diskuteras huruvida det finns andra överväganden som behöver göras innan en eventuell kriminalisering beslutas.
Syftet med uppsatsen är att ur ett kritiskt perspektiv granska dagens rättsläge och klargöra om bolaget kan bli ansvarigt för fel eller brister i prospekt. Sverige har sedan en lång tid tillbaka haft en haft en restriktiv inställning till att ålägga någon person ansvar för rena förmögenhetsskador. Ansvaret för fel eller brister i prospekt är ett område där restriktiviteten blir tydlig. Endast fö
Det är en grundidé i aktiebolagslagen att bolagsformen i stor utsträckning skall utgöra en riskbegränsad form av företagande. Det finns dock situationer där denna idé frångås och fysiska personer blir ansvariga för bolagets skulder. Uppsatsen skall utreda sådana situationer i anslutning till ABL:s regler om kritisk kapitalbrist. Reglerna riktar till stor del in sig på styrelsen och dennes agerande
