Search results

Denna uppsats analyserar parlamentariska spärregler i svensk, norsk och dansk rätt. Analysen omfattar de olika spärreglerna i gällande rätt, hur spärrarna tillkommit och legitimerats i förarbeten, samt vilka parlamentariska kon-sekvenser spärrarna har genererat. Sverige, Danmark och Norge har alla olika spärregler. Sverige och Norge har högst procentuell spärr på fyra procent. Den norska spärren o

Varje år publicerar Socialstyrelsen en kartläggning av den svenska förlossningsvården. Kartläggningen heter “Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn” och beskriver, bland annat, hur ofta den födande drabbas av en allvarliga bristning. Statistiken för hur ofta en allvarlig bristning uppstår i varje svensk region har skiljt sig mellan regionerna sedan 1990. Socialstyrelsen själva u

Sverige har satt som klimatmål att 2030 ha minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent. För att uppnå detta mål så kommer det enligt vattenfall att krävas en miljon laddbara bilar. En sådan ökning av laddbara bilar kan leda till en betydande påfrestning på våra svenska el- och vägnät Syftet med detta examensarbete var att undersöka om dagens svenska el- och väg-nätet kommer att klara

Uppsatsens målsättning är att undersöka om patientens rätt till självbestämmande enligt svensk och europeisk rätt kan motivera en tvingande legalisering av dödshjälp. Frågeställningen behandlar gränsen för patientens rätt till självbestämmande i livets slutskede samt dess innebörd för lagstiftningen. Det används så en rättsdogmatiska metod med ett kritiskt förhållningssätt till gällande rätt för a

Denna uppsats redogör för förhållandet mellan kulturella normer och svensk straffrätt. Först genom att analysera ämnet från ett de lega lata-perspektiv och sedan från ett de lega ferenda-perspektiv. De lega lata-utredningen analyserar delar av straffrättens allmänna del och allmänna bestämmelser såsom regeringsformens bestämmelser med koppling till kultur och minoriteter. Resultatet visar att str

Uppsatsen är en rättsdogmatisk och komparativ undersökning av regleringen kring personliga skäl som uppsägningsgrund i dansk och svensk rätt. I Sverige finns kravet på saklig grund vid uppsägningar i 7 § LAS, i Danmark finns det såväl i speciallagar för olika arbetstagargrupper som i kollektivavtal. Skillnader finns i tolkningen av personliga skäl i förhållande till saklighetskravet samt vilken pr

Sverige införde den 1 januari 2007 dokumentationskrav av multinationella företags internprissättning. Internprissättningsproblematiken hade uppmärksammats internationellt och många stater hade redan infört dokumentationskrav i sina lagstiftningar. Danmark hade nio år tidigare infört krav om dokumentation. Denna uppsats kommer således behandla de svenska och danska dokumentationskraven. Syftet är a

Denna uppsats utforskar Protokoll till Konvention nr 29 (P029) och rekommendation nr 203 om tvångsarbete (R203). Syftet med denna uppsats är att svara på följande frågor, vad skiljer Protokollet och Rekommendationen från ILO Konventionerna om tvångsarbete i skrift och omfång samt vilken inverkan kommer Protokollet och Rekommendationen att ha internationellt, nationellt i Sverige och nationellt i TThis master thesis examines the Protocol of 2014 to the Forced Labour Convention, 1930 (P029) and the Recommendation on supplementary measures for the effective suppression of forced labour (R203). The objective of this thesis is to answer the following questions: what differentiates the Protocol and the Recommendation from the Conventions 29 and 105 in text and scope? And; what impact will the Pr

Den här uppsatsen handlar om de förändringar på bästa tillgängliga teknik, d.v.s. BAT, som implementeringen av industriutsläppsdirektivet (IED) har inneburit. Syftet är att diskutera hur och på vilket sätt BAT har utvecklats i Sverige till följd av IED. BAT tillhör de allmänna hänsynsreglerna vilket gör den central vid all form av yrkesmässig verksamhet. I sammanhanget är principen om BAT tillämp

Den svenska Kriminalvården och kriminalpolitiken har genom åren genomgått övergripande förändringar som efterhand inneburit hårdare straff och större fokus på säkerheten. Samtidigt som Kriminalvården har ansvar för verkställande av straff genom frihetsberövande har man även ett ansvar för behandling under och återanpassning efter frihetsberövandet. Kriminalvårdens verksamhet regleras av en lång ra

Detta arbetet undersöker hur skogsbruk i Skåne kan bidra till uppfyllanden utav fem av de regionala miljökvalitetsmålen för länet. Detta gjordes genom att se över skogsbruket i helhet samt dess utveckling i Sverige och sedan, genom att samarbeta med ett riktigt skogsbruksföretag, undersöka möjligheter och hinder det finns för ett förbättrat miljöarbete inom denna näring. De valda miljökvalitetsmål