Filetype
GDPR har fått en betydande påverkan på företag och organisationers arbete med dataskydd och utvecklats till en central aspekt att beakta vid företagsförvärv. Trots detta har betydelsen av GDPR i transaktionssammanhang fått ytterst lite uppmärksamhet i den svenska doktrinen. I uppsatsen granskas översiktligt de risker som GDPR innebär vid företagsförvärv, särskilt med avseende på risken för förvä
Denna uppsats behandlar frågan om den svenska regleringen av kvinnlig könsstympning överensstämmer med internationella och europeiska människorättsstandarder. Könsstympning är förbjudet enligt internationell rätt och länder är skyldiga att kriminalisera och förebygga det, samt att skydda flickor från att utsättas för det. Uppsatsen redogör för de rättsliga ramarna som är relevanta för bedömningen
Syftet med uppsatsen är att analysera och problematisera på vilket sätt den svenska regleringen av ersättning vid arbetsförbud av gravida arbetstagare inte uppfyller de krav på bibehållen lön eller skälig ersättning som följer av artikel 11.1 i mödraskyddsdirektivet 92/85/EEG. För att besvara frågeställningen utgår uppsatsen från rättsdogmatisk metod med rättssociologiska och kritiska inslag. En
Denna uppsats analyserar aktsamhetskravet i penningtvättslagen (2017:630) och hur kravet ges innehåll genom lagens konstruktion, förarbeten samt Finansinspektionens föreskrifter och tillsyn. Penningtvättslagen är utformad som en ramlag, vilket innebär att centrala skyldigheter formuleras genom öppna värdeord såsom ”tillräckliga”, ”ändamålsenliga” och ”anpassade”. Aktsamhet framträder därmed inte s
Denna uppsats undersöker den historiska och juridiska utvecklingen av principen att domstolar ska beakta barns åsikter i vårdnadstvister i Sverige. Genom en rättshistorisk metod granskar studien utvecklingen av lagstiftningen från tidigt 1900-tal till nutid. Analysen identifierar centrala reformer som in-förde och stärkte kravet på att domstolar ska beakta barns åsikter och diskuterar anledningarn
Denna uppsats undersöker det föränderliga landskapet kring integritet och individens rättigheter i dagens digitala samhälle, med fokus på intresseavvägningen mellan integritet och statlig övervakning som exemplifieras av förslag som Chat Control 2. Vi accepterar att staten kan och gör intrång i vår integritet för att skydda oss, men dessa intrång ses nu som ett större hot för personlig autonomi. This thesis explores the evolving landscape of privacy and individual rights in today’s digital society, focusing on the tension between privacy and state surveillance, as exemplified by proposals like Chat Control 2. We acknowledge that the state can and does infringe upon our privacy to ensure our safety, yet these intrusions are increasingly perceived as a significant threat to personal autonom
I juli 2024 lämnade Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet sitt betänkande, SOU 2024:48, vari ett förslag är att införa en preventivt inriktad tidsobestämd frihetsberövande påföljd, så kallat säkerhetsstraff. Syftet med förslaget är att i särskilt allvarliga situationer, när påföljden inte kan bestämmas till fängelse på livstid eller rättspsykiatrisk vård, ändå kunna frihetsberöva eIn July 2024, the Inquiry on Sanctions, Recidivism, and Enforcement submit-ted its report, SOU 2024:48, which includes a proposal to introduce a preventively oriented, indefinite deprivation of liberty as a sanction, referred to as a security sentence. The purpose of the proposal is to enable the indefinite detention of an offender in particularly serious situations, where the sanction cannot be d
Satsningen på vindkraft som en del av Sveriges gröna omställning har lett till ökade etableringar i Sápmi, med konsekvenser för den samiska kulturen. Samiska företrädare har kopplat denna exploatering till det historiska fråntagandet av samisk mark och benämnt detta som grön kolonialism. Samtidigt är samerna särskilt drabbade av de klimatförändringar vindkraften är tänkt att motverka. Denna uppsa
Våldsutvecklingen i Sverige kan spåras till de förorts- och stadsdelsbaserade gängen och den organiserade brottsligheten i landet anses vara ett av samtidens största problem. För att inte skada grundläggande värden, som demokrati och rättssäkerhet, är det nödvändigt att motverka den organiserade brottsligheten. Oaktat hur brottslig en verksamhet är, saknas det förutsättningar enligt svensk gälland
De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna introducerades 2009 i inkomstskattelagen (IL) för att motverka skatteplanering mellan bolag inom samma intressegemenskap och skydda den svenska skattebasen. Reglerna har sedan dess ändrats två gånger varav den senaste versionen introducerades 2019. Huvudregeln i 2019 års regler är att ränteutgifter kopplade till en koncernintern skuld endast är avdragsgi
Sedan Sveriges etikprövningslag började gälla år 2004 har kritiken mot den varit omfattande. På senare år har debatten kring lagen varit extra intensiv, och kritiken kommer framför allt från forskare inom samhällsvetenskap, rättsvetenskap och humaniora. Kritiken mot lagen och Sveriges etikprövningssystem går i första hand ut på att etikprövningslagen försvårar vissa typer av forskning till den gra
Denna uppsats syftar till att undersöka om en återinförd revisionsplikt för små aktiebolag är en effektiv och proportionerlig åtgärd för att motverka att aktiebolag används för att begå brott. År 2010 avskaffades generell revisionsplikt i Sverige. En generell revisionsplikt innebär att samtliga aktiebolag är skyldiga att ha minst en revisor. I stället infördes vissa gränsvärden som stadgar när rev
