Search results

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska mi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor nordisk studie visar att användning av liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Studien, ledd av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology. Antalet patie

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-risk-allvarliga-hjartkarlhandelser-med-vanligt-diabeteslakemedel - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Receptet för den som vill leva länge med sin typ 1 diabetes utan alltför allvarliga komplikationer är, förutom långlivade föräldrar, normal kroppsvikt, bra insulinkänslighet och framför allt höga halter av det goda HDL-kolesterolet. Engelska forskare har undersökt typ 1 diabetiker som haft sin sjukdom i mer än 50 år

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesveteranernas-kanntecken - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Symtomen vid insulinkänningar är väl kända av många diabetiker, svårigheten att koncentrera sig, fumligheten, mattheten och de skakiga händerna. Ändå verkar det som om diabetiker presterar bättre vid låga blodsocker än icke-diabetiker. Det finns stora variationer mellan hur olika personer upplever alltför låga blods

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiker-klarar-lagt-socker-battre-friska - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar dyngbaggarna ut riktningen med hjälp av vinden. Det är ett internationellt forskarlag bestående av biologer

https://www.lu.se/artikel/djur-kopplar-pa-reservkompassen-nar-solen-star-hogt - 2026-10-10

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett av kroppens mättnadshormon, neurotensin, kan öka risken för kvinnor att drabbas av de tre stora folksjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt och bröstcancer. Det finns också ett samband mellan mättnadshormonet och förtida död hos kvinnor, i synnerhet vid hjärt-kärlsjukdom. - Det var överraskande med en så tydlig koppl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mattnadshormon-bakom-flera-folksjukdomar-hos-kvinnor - 2026-10-10

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. EU:s nästa ramprogram fokuserar på missioner istället för som tidigare samhällsutmaningar. Det i sig kommer att bli en utmaning för ett grundforskningsorienterat universitet som LU och kräver nya arbetsmetoder bland finansiärer och forskare som söker anslag. Det skriver forskningshandläggaren Sophie Hydén Picasso. J

https://www.lu.se/artikel/nar-challenges-blir-missions-vad-blir-lus-del-av-kakan - 2026-10-09

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2026-10-10

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år. Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och häls

https://www.medicin.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens - 2026-10-08

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år. Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och häls

https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens - 2026-10-08

Dryga tre veckor har gått sedan vårt symposium: "Conducting research in interdisciplinary teams". Den 21 oktober hade vi det stora nöjet att välkomna både Martin Cloonan och Britta Padberg, två av våra externa utvärderare, tillbaka till Lund. Och båda var vänliga nog att tala på symposiet. Martin Cloonan inledde med att ta publiken tillbaka till maj 2024 och det arbete som de externa utvärderarna

https://www.pi.lu.se/artikel/konstruktiv-friktion - 2026-10-09

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2026-10-08

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2026-10-10

https://www.medicin.lu.se/artikel/nanopartiklar-kommer-lastade-med-lakemedel-till-hjarnan - 2026-10-09

För att köra bil behöver man en bra balans mellan gas och broms. Likadant är det i den del av hjärnan, striatum, som har kontroll över våra rörelser. Forskning vid Lunds universitet har gett nya rön om samverkan mellan ”gasen” och ”bromsen” i striatum, som på sikt kan underlätta utvecklingen av läkemedel mot framför allt Parkinsons sjukdom. I det första stadiet av Parkinsons sjukdom har patientern

https://www.lu.se/artikel/bade-gas-och-broms-behovs-vara-rorelser - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Dålig blodtillförsel på grund av åderförkalkning och diabetes kan göra en benamputation nödvändig. Ny forskning vid Lunds universitet visar att livskvaliteten ofta ökar efter ett sådant ingrepp – men att den fysiska förmågan i många fall försämras. Forskaren Ulla Riis Madsen ser en lågt prioriterad patientgrupp som

https://www.lu.se/artikel/samre-fysisk-formaga-men-okad-livskvalitet-efter-benamputation - 2026-10-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. CenCIP anordnar en gemensam ISF-workshop med Skövde Högskola kring Kritiska Infrastrukturer, 28 november, Stockholm. Skydd av kritiska infrastrukturer och samhällsviktiga verksamheterStockholm, 7A Centralen, 2019-11-28, 9:00-16:00  Kritiska infrastrukturer, såsom elnät, vägnät, telekommunikation, sjukvård eller vatt

https://www.cencip.lu.se/artikel/delta-vid-gemensam-isf-critical-infrastructure-workshop - 2026-10-09

Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tänkbara konsekvenser för skogen och hur gödsling skulle kunna leda till övergödning och försurning istället för trädtillväxt i södra Sverige. Höjda temperatur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2026-10-09