En miljözon i Malmö skulle kunna rädda upp till 26 liv varje år, enligt en studie publicerad av forskare vid Arbete- och miljömedicin. Illustration: Catrin Jakobsson, Lunds universitet Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensan

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2025-08-29

Bild: iStock/gorodenkoff Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lungin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2025-08-29

Sara Alkner, docent och specialistläkare, prisas för projektet T-REX. Foto: Tove Smeds. Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus.

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2025-08-29

Anja Schmidt-Christensen undersöker vilka förändringar som sker i njuren på mikrostrukturell nivå vid diabetisk njursjukdom. Hon fick nyligen ett stipendium av Hjelt Diabetes Foundation för sitt forskningsprojekt. Foto: Petra Olsson. Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med pro

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-08-29

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-08-29

Malin Parmar. Foto: Kennet Ruona. Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinson

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-08-29

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-08-29

Nya lungor byggs med 3D-skrivare i labbet. Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lung

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-08-29

Lungforskarnas kamp för patienterna. Del 3. Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom d

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-08-29

Marju Orho-Melander är en av de ledande författarna till studien i Nature Communications, som bygger på storskaliga analyser av avförings- och blodprover. Foto: Petra Olsson En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemed

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-08-29

Rita Charon, läkare, doktor, professor och ledare för Columbia Narrative Medicine vid Columbia University. Narrativ medicin använder konst, musik och litteratur som verktyg för att förstå patienter. En av de främsta pionjärerna inom ämnet heter professor Rita Charon från Columbia University och hon kommer att hålla årets Sandblom Prize Lecture den 4 oktober. Vårdpersonal som fått utbildning i narr

https://www.medicin.lu.se/artikel/sandblom-prisforelasning-narrativ-medicin-bidrar-till-battre-moten-mellan-vardande-och-vardad - 2025-08-29

Bild: iStock/33karen33 Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-08-29

Forskare vid Lunds universitet har inlett ett nytt forskningsprojekt om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att vår röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion. När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andn

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-08-29

Marianne Alanko Blomé, är forskare vid Lunds universitet samt infektionsläkare och enhetsansvarig läkare för Sprutbytet vid SUS, Malmö. Foto: Åsa Hansdotter. Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2025-08-29

Tidiga tecken på döende missas lätt av boendepersonalen, visar Helene Åvik Perssons arbete. Foto: Philip Persson. Äldre har sämre tillgång till palliativ vård. En anledning till det är att personalen saknar kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Döden ses som en händelse, inte som den process det är. Genom utbildning i palliativ vård kan boendepersonalen bli tryggare och mer kompetent i

https://www.medicin.lu.se/artikel/kunskap-om-doende-ger-tryggare-boendepersonal - 2025-08-29

Döendet är en process och ska hanteras som en sådan. Så kallade brytpunktssamtal bör hållas när palliativ vård går från en fas till en annan. Foto: iStock/Pornpak Khunatorn Läkare ska hålla så kallade brytpunktssamtal i livets slutskede med obotligt sjuka patienter. Men många gånger ges inga sådana samtal, visar en ny studie vid Lunds universitet. Ett tidsperspektiv skulle kunna hjälpa läkarna att

https://www.medicin.lu.se/artikel/patienter-gar-miste-om-samtal-i-livets-slutskede - 2025-08-29

Genom mätinstrumentet Real Ear Measurement kan man mäta in i hörselgången och anpassa hörapparaten till varje person och på så vis dämpa av tinnitus-besvären. Foto: Åsa Hansdotter. En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att höra

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2025-08-29

Enming Zhang gör mätningar av insulinutsöndringen hos langerhanska öar från friska människor där Piezo1 har blockerats. Foto: Petra Olsson Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som är ännu inte helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringe

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2025-08-29

Samarbetsavtal undertecknas av Erik Renström, Pancras Hogendoorn och Björn Ekmehag. I bakgrunden utbildningsminister Anna Ekström och hennes nederländske motsvarighet Robbert Dijkgraaf. Foto Chris Jonker © MinBZ Lunds universitet , Skånes universitetssjukhus och Leiden University Medical Center i Nederländerna, ska samarbeta för att utveckla forskning, utbildning och sjukvård inom området ATMP (Ad

https://www.medicin.lu.se/artikel/internationellt-samarbete-ska-starka-utvecklingen-inom-atmp - 2025-08-29

Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, vid Institutionen för hälsovetenskaper. Foto: Helen Wolgers. LMK-stiftelsens tema för årets medicinpris är ”Trygg förlossningsvård” och tilldelas barnmorskan Christine Rubertsson, professor vid "Barnmorskans forskningsområde – reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa". Christine Rubertsson belönas för sina forskningsstudie

https://www.medicin.lu.se/artikel/lmk-stiftelsens-medicinpris-forskning-om-forlossningsskador - 2025-08-29