Published 1 November 2018 Article in Arctic Yearbook 2018 – Chinese Mining in Greenland: Arctic Access or Access to Minerals? Alumnus Patrik Andersson, who studied at the center from 2014 to 2016, has published an article in the 2018 edition of the Arctic Yearbook together with co-authors Jesper Zeuthen and Per Kalvig. The article, titled “Chinese Mining in Greenland: Arctic Access or Access to Mi

https://www.ace.lu.se/article/journal-article-alumnus-patrik-andersson - 2025-07-05

Published 4 March 2020 Our Master Programme in Geology (start 31st of August) will be open for late applications from the 6th of April to the 31st of May: https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-BERG https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-BIGE https://www.lunduniversity.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NAGEL-KVRT

https://www.geology.lu.se/article/our-master-programme-geology-start-31st-august-will-be-open-late-applications-6th-april-31st-may - 2025-07-05

Published 25 March 2020 Dr. John Cherry received the world's most prestigious water award, the Stockholm Water Prize for his lifelong contributions to groundwater science, education, practice and for translating his well-earned stature into a passionate and highly effective advocacy for groundwater science.    Please see the live video announcement from Sweden by the Stockholm International Water

https://www.geology.lu.se/article/first-time-groundwater-researcher-receives-stockholm-water-price - 2025-07-05

Published 9 June 2020  

https://www.geology.lu.se/article/graduation-speech-faculty-leadership - 2025-07-05

Av Jan [dot] Olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 15 september 2020 Forskarna har följt 102 tornseglare på deras flytt från Europa till södra Afrika. Foto: Aron Hejdström Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor i

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-kartlagger-unik-kedjeflytt-i-luften - 2025-07-05

Av Jan [dot] Olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 oktober 2020 Allan Rasmusson. Foto: Inger Ekström. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och biologiska institutionen i Lund får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men

https://www.biologi.lu.se/artikel/286-miljoner-att-studera-vaxters-overlevnadsstrategier - 2025-07-05

Av Jan [dot] Olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 3 november 2020 Anders Hedenström får 22,9 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Foto: Astrid Hedenström Anders Hedenström vid biologiska institutionen får 22,9 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tillsammans med kollegorna Christoffer Johansson och Susanne Åkesson ska han ta ett h

https://www.biologi.lu.se/artikel/229-miljoner-mojliggor-helhetsgrepp-pa-flyttfaglar - 2025-07-05

Av Jan [dot] Olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 10 november 2020 Hane av arten blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens), en av de två arter som den aktuella studien fokuserar på. Foto: Erik Svensson Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påve

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 19 november 2020 Johannes Rousk under ett fältarbete i Norrland. Foto: Kathrin Rousk Knappt 6400 forskare i världen har fått bevis på att de tillhör de allra mest citerade. Johannes Rousk är en av dem. The Web of Science Group står bakom utnämningen Highly cited researcher 2020. Endast omkring en procent av forskarna inom et

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ar-en-av-varldens-mest-citerade-forskare - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 10 december 2020 Svålen från julskinkan, smör och feta fröer. Det är bra mat för småfåglar vintertid. Foto: Johan Nilsson Svålen på julskinkan är bättre än saffransgula lussekatter. Det säger Andreas Nord om vad som är bra respektive mindre bra fågelmat i vinterkylan. Det är en myt att saffransbullar dödar fåglar. Långt inna

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-tipsar-om-julgottis-faglar - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 januari 2021 Silverstreckad pärlemorfjäril. Foto: Per Henningsson Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan

https://www.biologi.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 26 januari 2021 Forskarna har upptäckt individuella karaktärsdrag hos svampar när de letar föda. Fotot visar ett utsnitt av en "hinderbana" tillverkad i silikonpolymer. Foto: Kristin Aleklett Kadish Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svam

https://www.biologi.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 4 februari 2021 Struts på farmen i Sydafrika. Foto: Charlie Cornwallis Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resul

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 9 februari 2021 Studien visar att djur och växter kan genomgå evolutionära storleksförändringar om de utnyttjas för hårt i livsmedelsproduktionen. Något som drabbade torsken utanför Newfoundlands kust. Foto: Creative Commons Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall b

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 15 februari 2021 Granbarkborre. Foto: Erling Jirle För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använ

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 23 februari 2021 Bananfluga. Foto: Qinyang Li Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i de

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 mars 2021 Atalafjärilen (Eumaeus atala). Fotot är taget i Florida. Foto: Nanfang Yu I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 8 mars 2021 Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-07-05

Publicerad 19 mars 2021 Jordhumla. Foto: Kennet Ruona Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och kli

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-07-05

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 31 mars 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fis

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-07-05