Search results

En ny studie av Nitin Chaudhary, forskare vid MGeo (Miljö-och geovetenskapliga institutionen), visar hur klimatförändringar kan påverka koldioxidlagringen i Indiens skogar – och har rönt stor uppmärksamhet i de stora indiska medierna. I denna Q&A (frågor och svar) förklarar Nitin varför resultaten är viktiga, vad som gör studien nyskapande och varför resultaten måste förmedlas med försiktighet. He

https://www.mgeo.lu.se/artikel/overraskande-resultat-i-en-ny-studie-om-framtida-koldioxidlagring-i-indiska-skogar - 2026-06-01

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.mgeo.lu.se/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-06-01

EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från Miljö- och geovetenskapliga institutionen tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. EU:s förordning om att restau

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-eu-krav-till-verklighet-sa-kan-sverige-lyckas-med-naturrestaurering-i-jordbrukslandskapet - 2026-06-01

Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-06-01

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-06-01

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-06-01

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-06-01

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-06-01

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats. 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-06-01

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 juni 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör

https://www.mgeo.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2026-06-01

Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och invasiva fiskarter. Han betonade forskningens avgörande roll för Östersjöns framtid. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 och finns på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.De senaste åren har Östersjön huvud

https://www.mgeo.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2026-06-01

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-06-01

Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 september 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MIC

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nya-perspektiv-pa-naturens-former-tvarvetenskapligt-projekt-far-startpengar-fran-universitetet - 2026-06-01

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Denna artikel publicerades ursprungligen den 20 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.D

https://www.mgeo.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-06-01

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. Denna artikel publicerades ursprungligen den 15 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.I mitten av 1990-talet

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2026-06-01

Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Grattis till stipendiet Petter, hur

https://www.mgeo.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2026-06-01

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2026-06-01

Lina Eklund, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, har tilldelats Europeiska rymdorganisationens pris Earth Observations Excellence Award. Hon får priset tillsammans med sitt forskningskollektiv Decentralized Damage Mapping Group (DDMG) som karterar krigsrelaterad förstörelse. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 april 2025 på naturvetenskapliga fakultetens

https://www.mgeo.lu.se/artikel/naturgeograf-far-prestigefyllt-pris - 2026-06-01

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-06-01

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2026-06-01