Search results

För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig. En del djur, bland andra flyttfåglar, sälar och nattfjärilar, använder ljuset från stjärnor, månen och vintergat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-09-27

Genom att fånga upp en svag signal från yttre rymden har ett forskarlag kunnat studera atmosfären hos en exoplanet 300 ljusår från jorden. Studien visar att himlakroppens gashölje innehåller en specifik isotop av kol, vilket tyder på att den bildats långt från sin värdstjärna. Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Se

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-forsta-gangen-upptackt-kolisotoper-i-en-exoplanets-atmosfar - 2025-09-27

Tio postdoktortjänster och minst åtta doktorandtjänster med hållbarhetsfokus utlyses vid Lunds universitet den 30 augusti. Utlysningen är en del av universitetets forskningsprogram för excellens med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. Lunds universitet strävar efter att vara en del av en hållbar utveckling och bidra till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Universitetet har därför initierat e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-tjanster-inom-forskning-och-forskarutbildning-hallbar-utveckling - 2025-09-27

Genom avancerade sedimentanalyser har ett forskarlag kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Forskarna kan bland annat slå fast att det förekommit oförklarliga klimatsvängningar som varat mellan 20 och 150 år. I studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience kan forskarna presentera helt nya uppgifter om Europas historiska klimat. Tack vare sed

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tyska-och-gronlandska-borrkarnor-skvallrar-om-mystiska-klimatsvangningar - 2025-09-27

Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Henningsson vid Lunds universitet på innan han gjorde slag i saken och tog hjälp av familjens egen tama undulat för att ta reda på svaren. Pandemirestriktionerna med uppmaningen att jobba hemma bl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-09-27

Med hjälp av en superdatorsimulering har ett forskarlag lyckats följa en galax utveckling under 13,8 miljarder år. Studien visar hur unga och kaotiska galaxer, tack vare interstellära frontalkrockar, med tiden mognar till stabila spiralgalaxer, som exempelvis Vintergatan. Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett veritabelt vilda västern. Galaxer kolliderade. Stjärnor bildade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-hur-obstinata-ungdomsgalaxer-vaxer-upp-och-mognar - 2025-09-27

Lunds universitet har rekryterat den internationella toppforskaren Trevor Forsyth för att leda utvecklingen av institutet LINXS, Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Rekryteringen är ett led i Lunds universitets arbete med att utveckla ny forskning med hjälp av neutron- och synkrotronljustekniker – ett viktigt steg för att bättre nyttja potentialen i de stora forskningsanläggninga

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-toppforskare-ska-vaxla-upp-potentialen-i-ess-och-max-iv - 2025-09-27

Genom ett banbrytande nanoexperiment har en forskargrupp i Lund lyckats konstruera en ny mycket effektiv detektor för mikrovågsfotoner. Upptäckten kan skynda på utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Mikrovågor är ett samlingsnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden och kan användas till allt ifrån att värma mediokra fiskrätter till att söka efter utomjordiskt liv i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lyckat-experiment-med-mikrovagor-kan-ge-battre-kvantdatorer - 2025-09-27

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-09-27

En katalysator som kommer att modernisera naturvetenskapliga fakulteten, både i Brunnshög och på Sölvegatan. Dekan Sven Lidin må ha blivit ”närsynt, lönnfet och medelålders” under sina tio år i symbios med Science Village. Men hans framtidsvisioner är vitalare än någonsin. Det är en sådan där blek septemberförmiddag då de digitala mötena avlöser varandra. Men några minuter över 11 kommer naturvete

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-fard-mot-vetenskapsbyn-i-brunnshog - 2025-09-27

Forskare lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framgångs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-09-27

20 år av mätningar är bara början. Långtidsmätningar som sträcker sig över flera årtionden är helt avgörande för att kunna förutse hur luftburna partiklar påverkar framtidens klimat menar lundaforskaren Erik Ahlberg. – Långtidsmätningar är viktiga för att få ett kvitto på att olika insatser för klimatet faktiskt fungerar. Säg att vi skulle stänga alla kolkraftverk idag – då kan vi om tio år ta red

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/langtidsmatningar-visar-hur-klimatet-forandras - 2025-09-27

Oscar Agertz, biträdande universitetslektor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har valts in i Sveriges unga akademi. Under de kommande fem åren ska han arbeta för att inspirera unga och stärka forskningens roll i samhället. – Jag blev väldigt glad och hedrad när jag fick beskedet, säger Oscar Agertz. Sveriges unga akademi samlar yngre, ledande forskare från alla discipliner och d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomiforskare-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-09-27

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-09-27

Årets Nobelpris i fysik gick i klimatmodelleringens tecken. Birgitta Svenningsson, lektor i fysik och biträdande koordinator vid MERGE (Modelling the Regional and Global Earth system), gläds åt Syokuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi som delar årets pris. Det blev storslam för klimatmodelleringen i år, är du förvånad? – Det är mycket positivt att den uppmärksammas på detta sätt. Dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-hyllar-arets-fysikpristagare - 2025-09-27

Med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance har ett internationellt forskarlag kunnat identifiera en tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan på Mars. Den nya upptäckten ger inte bara viktiga nycklar till vår grannplanets geologiska historia utan intensifierar också sökandet efter utomjordiskt organiskt liv. Ett moln av röd rök. Och ett par sekunder av ovisshet. Så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-36-miljarder-ar-gammal-insjo-intensifierar-sokandet-efter-liv-pa-mars - 2025-09-27

I en ny studie presenterar en grupp heavy metal-bitna geologiforskare vid Lunds universitet tre nyupptäckta arter av konodonter, en sorts käklösa urtidsfiskar. En av arterna har fått namnet Drepanoistodus iommii – en hommage till Black Sabbath-gitarristen Tony Iommi. För cirka 470 miljoner år sedan simmade ålliknande fiskar omkring i den Baltoskandiska bassängen – ett grunt hav som täckte delar av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-namnger-ryskt-fiskfossil-efter-brittisk-heavy-metal-gitarrist - 2025-09-27

För över hundra miljoner år sedan slog en himlakropp ned på månen och bildade den från jorden synliga jättekratern Tycho. Den vedertagna dateringen är 109 miljoner år. Men en ny avhandling från Lunds universitet visar att kratern troligtvis är betydligt äldre än så. Den 85 kilometer breda och 4,8 kilometer djupa Tychokratern har under flera hundra år fascinerat människan. Likt ett stekt ägg har de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/datering-av-kand-mankrater-ifragasatts-i-ny-avhandling - 2025-09-27

I en ny sammanfattande studie har ett forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, undersökt hur mäktiga bergskedjor av Himalayatyp bildats genom historien. Resultaten visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1800 miljoner åren. Kaledonierna och den Svekonorvegiska provinsen kan för den oinvigda låta som två självutnämnda fantasiländer. Men den geol

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bergskedjor-av-himalayatyp-har-bildats-pa-liknande-satt-under-armiljonerna - 2025-09-27

Med hjälp av DNA-teknik har forskare lyckats skapa en unik bild av hur Arktis vegetation och djurliv utvecklats under de senaste 50 000 åren. Studien visar att den ullhåriga mammuten överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än vad som tidigare varit känt. Samt att de mäktiga elefantdjuren med största sannolikhet dog ut på grund av brist på tillräckligt med föda snarare än på grund av blodtörsti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/detaljerad-dna-studie-ger-ny-kunskap-om-seglivad-sibirisk-mammut - 2025-09-27