Search results

En galaktisk tidsresa genom Vintergatans historia och flyttfåglars övermänskliga krafter. Det är två spännande forskningsprojekt som snart kan starta vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, tack vare en mångmiljonsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tidsresa genom VintergatanDe två Lundaastronomerna Sofia Feltzing och Oscar Agertz ska tillsammans med samarbetspartners

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskning-pa-galaxer-och-flyttfaglar-far-mangmiljonbelopp - 2025-10-05

Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har forskarna kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar som tros skada nervcellerna i hjärnan. Forskarna hoppas nu att deras metod kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel mot demenssjukdomen. Närmare 50 miljoner männi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-kan-utvardera-lakemedel-mot-alzheimers - 2025-10-05

Ett litet pollenfrö uppgrävt från en europeisk sjö kan ge svar om både vårt förflutna och vår framtid. Forskare vid Lunds universitet använder sig av 12 000 år gammalt pollen för att förutsäga vårt framtida klimat och studera ekologiska och historiska förändringar. Forskarna Esther Githumbi och Johan Lindström studerar pollen från istiden till nutid för att förbättra vegetationsmodeller och hitta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-gammalt-pollenfro-kan-forutsaga-morgondagens-klimat - 2025-10-05

Plastskatt, förbud mot engångsartiklar och alternativa material: att få bukt med plastnedskräpningen ligger högt på den politiska agendan. Men hur hanterar vi nanoplaster som kan tas upp av vattenlevande djur och människor? Forskare vid Lunds universitet undersöker riskerna med dessa ytterst små partiklar. – Nanoplaster reagerar med naturen på ett helt annat sätt än mikroplaster. Det beror på att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-undersoker-hur-plast-i-nanostorlek-paverkar-djur-och-natur - 2025-10-05

Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktuell forskningsstudie. För första gången har man satt fingret på sambandet mellan vissa dubbelstjärnors omloppstider och mängden järn i stjärnornas inre. Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare en gemensam tyngdpunkt. Det finns en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jarn-i-dubbelstjarna-speglar-galaxens-kemiska-evolution - 2025-10-05

Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på biologiska institutionen ligger en gråmelerad anolisödla och blickar ut över de tomma kaffekopparna, böckerna och högarna med vetenska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2025-10-05

Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe på norra halvklotet, enligt en ny studie från Lunds universitet. Insekter kan inte reglera sin egen kroppstemperatur, som istället starkt påverkas av temperaturen i den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-10-05

En röd superjätte i Orions stjärnbild har gäckat forskarvärlden det senaste året. Ska den stora stjärnan explodera? Eller är det bara damm som skymmer? Nu menar astronomer från bland annat Lunds universitet att de har löst gåtan. Den aktuella stjärnan, Betelgeuse, syns i stjärnbilden Orion. Dock har den minskat kraftigt i ljusstyrka på kort tid. I februari i år var ljusstyrkan nere på ett minimum,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kand-stjarna-lyser-samre-av-kallare-gas - 2025-10-05

Analysföretaget Clarivate Analytics, listar varje år världens mest inflytelserika forskare. Med på listan finns bland andra lundaforskarna Sara Linse och Johannes Rousk. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi – Det här visar att vår forskning är viktig och intressant, och att människor läser om den. Vi publicerade en banbrytande upptäckt 2013 kopplad till Alzheimers sjukdom som mång

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-de-tre-mest-citerade-lundaforskarna-ar-naturvetare - 2025-10-05

Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partiklar som kan ge ledtrådar till den mystiska mörka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2025-10-05

Hur kommer det sig att bin alltid hittar hem igen – den rakaste vägen, till och med? Vad är det i insektshjärnan som gör navigationen så lätt? Och kan man kopiera den funktionen? Det har en grupp forskare undersökt i ett projekt som förenar kunskaperna från biologi, fysik, nanovetenskap och informatik. Först ser linjen ut som ett virrvarr. Den svänger än hit, än dit, till synes slumpartat. Sedan h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biets-lokalsinne-kan-ge-nytt-navigationssystem - 2025-10-05

Hon är kemist. Han är medicinare. Tillsammans ligger de bakom några av den senaste tidens stora forskningsgenombrott kring Alzheimers sjukdom. Sara Linse och Oskar Hansson hoppas kunna lägga grunden för framtidens läkemedel och diagnosmetoder. Det är en sådan där ovanlig morgon sent i november då solen inte behöver kämpa mot sjok av stålgråa moln. I Kemicentrums entré väntar Sara Linse, professor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/toppduo-vill-losa-alzheimers-gata - 2025-10-05

Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. Ny forskning drar slutsatsen att skogar och skogsbruket också är nyckelaspekter i minskningen av klimatpåverkan. De nya forskningsresultaten bidrar med kunskap relevant för markanvändar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2025-10-05

Kan framtidens vindkraftverk bli effektivare genom analyser av iskärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd? Det menar geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som nyligen tilldelades 5,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för att leverera maximalt med energi i takt med att klimatet förändras är en komplex fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/1-000-ar-gammalt-vader-ska-anvandas-att-framja-framtidens-vindkraft - 2025-10-05

2016 påträffades en bortglömd arkivskatt i geologiska institutionens källare. Bland materialet fanns bland annat en unik Islandskarta från 1844 och en geologiskt heltäckande karta över Nya Zeeland daterad 1869. Nu har 322 alster restaurerats och det smids planer på en utställning. Ett blekt novemberljus faller in genom de välvda fönstren i konferensrummet Hansen på fjärde våningen i Universitetsbi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/glomd-kartskatt-har-aterfatt-sin-forna-glans - 2025-10-05

Nu har forskare från Lunds universitet dragit en spännande slutsats angående massiva stjärnor som kan observeras i ytterområdena hos många spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara så kallade skenstjärnor som har flyttat sig till platser där det inte kan bildas några stjärnor alls. För ungefär tio år sedan upptäckte forskarvärlden att ultraviolett ljus strålar ut från ytterområdena i många spiralgal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-hittar-forklaring-pa-gatfulla-stjarnor - 2025-10-05

En folkbildande partikelfysiker med en rad världsupptäckter i forskarportföljen och en experimentell professor som utvecklat teoretiska modeller i gränslandet mellan kemi och fysik. Melissa Franklin och Clifford Woodward har utsetts till hedersdoktorer vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Melissa Franklin, partikelfysiker vid Harvard University, har gjort betydande insatser i f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ledande-partikelfysiker-och-banbrytande-kemist-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-05

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare. Lundaforskarna har i detalj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-10-05

Redan i slutet av 1960-talet lanserades teorier om en möjlig förekomst av supertunga grundämnen. Deras mest långlivade atomkärnor skulle kunna ge upphov till en så kallad ”stabilitetsö” långt bortom grundämnet uran. Men nu visar en studie, som letts av kärnfysiker vid Lunds universitet, att ett 50 år gammalt kärnfysikmanifest måste revideras. Det tyngsta grundämnet som finns i naturen är uran, var

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfysikalisk-seglats-mot-mytomspunnen-o - 2025-10-05

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna har tillverkats syntetiskt av silikonpolymer. I mikroskop har forskarna kunnat följa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-10-05