Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 132700 hits

Ny studie: Barns perspektiv på upprepade familjehemsbyten

Var tredje av Sveriges 18 800 familjehemsplacerade barn tvingas flytta oväntat när en placering bryts. En ny intervjustudie från Lunds universitet visar hur barn själva upplever dessa plötsliga uppbrott – och vad som kan hjälpa dem att läka, återfå trygghet och gå vidare. – När vi intervjuade barnen om deras relationer, vardagsliv och strategier för att må bra, stod det klart att barn som har tryg

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-barns-perspektiv-pa-upprepade-familjehemsbyten - 2026-05-27

Varför vi bor ensamma – och vad det betyder för klimat och gemenskap

Att bo ensam i eget boende sliter mer på jordens resurser än att bo med andra, eftersom alla ska ha egna utrustningar – brödrost, tvättmaskin och så vidare. De nordiska länderna sticker ut: nästan hälften är ensamhushåll. Hållbarhetsforskaren Tullia Jack har intervjuat ensamboende om orsakerna och hoppas på nya former av kollektivboenden. – Delat boende är en lågt hängande frukt för att sänka kold

https://www.sam.lu.se/artikel/varfor-vi-bor-ensamma-och-vad-det-betyder-klimat-och-gemenskap - 2026-05-27

Lundin Oil-målet kan förändra synen på företags ansvar för krigsbrott

Lundin Oil-rättegången är inne i sitt slutskede. Rättprocessen kan få betydelse för hur domstolar bedömer företags ansvar för krigsförbrytelser och hur bolag väger risker i konfliktområden. Det menar rättssociologer vid Lunds universitet som har följt rättegången sedan starten 2023. Två tidigare bolagschefer misstänks för att genom avtal med Sudans regering ha främjat militära operationer som lett

https://www.sam.lu.se/artikel/lundin-oil-malet-kan-forandra-synen-pa-foretags-ansvar-krigsbrott - 2026-05-27

Debatt i Lund: Vem bryr sig om Europa längre?

När allt fler länder rör sig bort från demokrati och bara sju procent av världens befolkning lever i liberala demokratier prövas Europas självbild. Under universitetets debattforum Debatt i Lund möttes journalister och forskare för att diskutera om EU:s värderingar och soft power fortfarande spelar någon roll – eller om världen redan har gått vidare. Se det timmeslånga samtalet, som anordnades i L

https://www.sam.lu.se/artikel/debatt-i-lund-vem-bryr-sig-om-europa-langre - 2026-05-27

Socialantropolog levde med ansvariga för folkmord

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hutumilisen FDLR som låg bakom folkmordet i Rwanda lever numera i östra Kongo, som en av flera rebellgrupper i det krigshärjade landet. Socialantropologen Anna Hedlund har levt med gruppen och beskriver de systematiska attackerna på den kongolesiska befolkningen, men också en hopplös situation där folkgruppen lever

https://www.sam.lu.se/artikel/socialantropolog-levde-med-ansvariga-folkmord - 2026-05-27

Livet går vidare – men ärren sitter kvar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Drygt tio år efter att Goran Basic kommit till Sverige som flykting från det forna Jugoslavien åkte han tillbaka till sin etniskt rensade hemby. Som forskare i sociologi ville han försöka göra en värderingsfri studie och intervjua överlevande om förlåtelse, försoning och offerskap. En avhandling och tio år senare pu

https://www.sam.lu.se/artikel/livet-gar-vidare-men-arren-sitter-kvar - 2026-05-27

Från vattenvärld till fnösktorr planet – Mars geologiska historia kartlagd

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-05-27

Kraftfulla åtgärder brådskar enligt Klimatpolitiska rådets rapport

Klimatpolitiska rådet släppte den 21 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraftfulla-atgarder-bradskar-enligt-klimatpolitiska-radets-rapport - 2026-05-27

Urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-05-27

Aggressiva fiskhonor sätter stopp för parning – kan driva fram nya arter

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-27

Tre matematiker får fina anslag

I år får sexton matematiker totalt 35 miljoner kronor i forskningsanslag genom matematikprogrammet, ett samarbete mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungl. Vetenskapsakademien. Tre Lundamatematiker hör till de lyckliga. Sedan starten 2014 har matematikprogrammet bidragit till att vitalisera svensk matematisk forskning. Varje år ges ett antal matematiker möjlighet att åka utomlands för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-matematiker-far-fina-anslag - 2026-05-27

Huttrande harkrank trotsar vargavintern med värdefull värmestrategi

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-27

Ny DNA-teknik kan hjälpa polisen

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-05-27

Fysiska institutionens forskning bidrar till två nya strategiska forskningsområden

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-05-27

Så påverkar bilavgaser stadens fåglar

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-05-27

Näktergalens extremflyttar genom öknen kartlagda

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-05-27

Fosforbrist kan förvärra klimatproblemen

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-05-27

Internationell lagtävling i naturvetenskap hålls i Lund

Den 2–9 maj välkomnar Lunds universitet naturvetenskapliga talanger från hela Europa. Ungdomar från 23 länder ska då delta i European Olympiad of Experimental Science (EOES). Att samarbeta lär bli ett vinnande nyckelord. EOES är en europeisk tävling i naturvetenskap. Alla tävlingsmoment bygger på experimentellt arbete i laboratoriemiljö, och eleverna tävlar i lag istället för individuellt. Tävling

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-lagtavling-i-naturvetenskap-halls-i-lund - 2026-05-27

Marksvampar avgörande för öars återhämtning

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-05-27

Nyktofila flyttfåglar styrs av månen

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En banbrytande långtidsstudie från Lunds universitet visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm. ”… det stilla, sorgsna och sköna månskenet, som får fåglarna att drömma i träden…”Den franske poeten Paul Verlaine hade fel i sin berömda dikt Clair de Lune. Månskenet får inte alls fåglarna att drönaraktigt drömma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyktofila-flyttfaglar-styrs-av-manen - 2026-05-27