Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mer än hälften av vårt genom består av transposoner, DNA-sekvenser som påminner om gamla, utdöda virus. Transposonerna är normalt sett nedtystade av en process som kallas DNA-metylering, men om de aktiveras kan det leda till allvarliga sjukdomar. Mycket lite är känt om transposonerna, men nu har forskare i ett inter

https://www.medicin.lu.se/artikel/studie-kastar-ljus-over-de-morka-delarna-av-vart-arvsanlag - 2026-04-24

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För att våra celler ska fungera behöver de hålla en noggrann balans mellan nyttiga och skadliga syremolekyler, så kallade fria radikaler. En av de mest centr

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-04-24

Med hjälp av maskininlärning och en stor mängd data om gener och befintliga läkemedel, har lundaforskare identifierat en kombination av statiner och fentiaziner som särskilt lovande vid behandling av den aggressiva formen av neuroblastom. I experimentella studier – i möss med mänskliga tumörceller – visade resultaten på bromsad tumörtillväxt och längre överlevnad. Ovanlig men allvarlig form av bar

https://www.medicin.lu.se/artikel/maskininlarning-identifierar-nya-lakemedelskombinationer-mot-neuroblastom - 2026-04-24

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller. Dessa celler fungerar som hjärnans supersnabba bromssystem och har betydelse bland annat vid schizofreni och epilepsi. Parvalbuminceller har en central roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De styr tempot, dämpar överaktivitet och ser till att hjärnan arbet

https://www.medicin.lu.se/artikel/celler-som-stoppar-kaos-i-hjarnan-nu-kan-de-skapas - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sammanlagt 100 000 nyfödda barn har nu screenats för typ 1-diabetes inom ramen för GPPAD (The Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes), en stor europeisk satsning för att finna barn med hög ärftlig risk att utveckla sjukdomen. Nummer 100 000 blev Arthur från Dresden i Tyskland som föddes den 15 jul

https://www.medicin.lu.se/artikel/100-000-bebisar-screenade-hog-risk-typ-1-diabetes - 2026-04-24

En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan visar positiva tendenser när den för första gången testas i en randomiserad studie i svenska lågstadieklassrum. Studien, som är publicerad i PLOS Mental Health, är ledd från Lunds universitet. Forskarna undersökte metoden Good Behavior Game (GBG) och resultaten pekar mot bättre studiero, mer fokus på undervisningen och e

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-studiero-i-klassrummet-forebyggande-metod-testad-i-svenska-skolor - 2026-04-24

För att kunna programmera om lättillgängliga celler till specifika immunceller som bekämpar olika sjukdomar, måste man känna till “receptet” för omvandlingen. Nu har forskare vid Lunds universitet skapat ett bibliotek av de 400 faktorer som behövs för omprogrammering och påbörjat arbetet med att hitta rätt kombination – recept – för varje typ av immuncell. Vårt immunförsvar består av skilda typer

https://www.medicin.lu.se/artikel/receptbok-omprogrammering-av-immunceller - 2026-04-24

Centre for Research Infrastructure in Health and Life Sciences (CRI), har gått live och leds av SciLifeLab Lunds föreståndare, Markus Heidenblad. Nytt år, nytt jobb, ny direktör för vår nya organisation CRI, Center for Research Infrastructure in Health and Life Sciences. Vi säger grattis till Markus Heidenblad!– Tack! Det känns både hedrande och väldigt inspirerande. CRI är en viktig och långsikti

https://www.medicin.lu.se/artikel/centre-research-infrastructure-health-and-life-sciences-cri-nytt-centrum-samlar-fakultetens - 2026-04-24

Tre forskargrupper vid Lunds universitets diabetescentrum har tilldelats nya forskningsanslag för projekt inom precisionsmedicin. Målsättningen är att utveckla individanpassade behandlingar för personer med typ 2-diabetes. Ett av de nystartade projekten handlar om att undersöka nya metoder som kan göra det möjligt att individanpassa behandlingen i samband med typ 2-diabetes. Projektet EPIPREDIA le

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-individanpassad-behandling-vid-typ-2-diabetes-och-demens-far-stod - 2026-04-24

Stadsplanerare har det inte helt lätt. Städer måste byggas tätare eftersom omgivande jordbruksmark och natur måste skyddas - samtidigt som hälsokraven är högt ställda. Under fem år har forskare närstuderat förtätningsplaner i tre städer och hittat nycklar till hur den svåra ekvationen kan lösas. Lösningen är i korthet att fokusera på invånarnas välmående samt att inte bara följa befintliga standar

https://www.medicin.lu.se/artikel/halsovinster-om-stader-fortatas-pa-ratt-satt - 2026-04-24

I-PROTECT är ett nytt skadepreventionsprogram för ungdomshandboll i Sverige som utvecklats av forskare vid Lunds universitet i nära samarbete med spelare och tränare. Programmet genomförs inom den ordinarie träningen och kombinerar fysiska och mentala övningar. En studie visar nu att I-PROTECT är minst lika lätt att följa som handbollens etablerade uppvärmningsprogram. Skador inom handbollen är va

https://www.medicin.lu.se/artikel/ungdomshandboll-nytt-skadeforebyggande-program-som-fungerar-i-praktiken - 2026-04-24

Nästan hälften av alla demensfall kan bero på riskfaktorer som vi själva kan påverka, till exempel rökning och högt blodtryck. En ny studie från Lunds universitet visar vilka riskfaktorer som är förknippade med två av våra vanligaste demenssjukdomar - Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Under livet påverkas risken att utveckla demens av aspekter som vi inte kan förändra – såsom ålder, kön och

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-din-livsstil-paverka-risken-demens - 2026-04-24

I en nyligen publicerad översiktsartikel från Lunds universitet, har forskare analyserat förekomsten av kejsarsnitt i olika europeiska länder. Resultaten visar att privata sjukhus i flera länder har en högre andel kejsarsnitt än offentliga sjukhus, även bland kvinnor i lågriskgrupper. Kejsarsnittsfrekvensen varierade från cirka 17 procent i norra Europa till över 50 procent i södra Europa. Kejsars

https://www.medicin.lu.se/artikel/kejsarsnitt-till-salu - 2026-04-24

Ben- och skelettskador orsakar omfattande och långvariga funktionsnedsättningar globalt. I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet hur en cellfri broskstruktur kan styra benläkning på ett säkert sätt, utan att framkalla starka immunsvar. Transplantatet är framgångsrikt testat i djurmodeller och nästa steg är att utvärdera vävnadstekniken i människa. I korthet: Sammantaget visar studien a

https://www.medicin.lu.se/artikel/universell-metod-kan-forandra-framtidens-bentransplantationer - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Anna Forsberg leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation vid Lunds universitet, har utsetts till ledamot i regeringens nya forskningsberedning. – Det känns fantastiskt hedrande och stort. Jag känner mig stolt och tar uppdraget på stort allvar. Beredningen ska ledas av fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/omvardnadsprofessor-i-regeringens-nya-forskningsberedning - 2026-04-24

Fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta med AI-stödd bröstcancerscreening. Studien har redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-stod-vid-brostcancerscreening-farre-missade-cancerfall - 2026-04-24

Var står cancerforskningen just nu? I samband med Världscancerdagen den 4 februari, får fyra cancerforskare vid Lunds universitet berätta om önskningar, utmaningar och sia om potentiella genombrott inom den egna forskningsdisciplinen. I din roll som cancerforskare: Vad önskar du dig allra mest nu? – Minskad byråkrati vad gäller ansökningar och biobanker, och förbättrade stödfunktioner, exempelvis

https://www.medicin.lu.se/artikel/varldscancerdagen-fyra-roster-om-vad-som-saknas-inom-forskningen - 2026-04-24

Vad innehåller egentligen ett andetag – och hur påverkar luften vi andas vår hälsa och samhället i stort? Och hur skyddar vi oss från eventuella hot i den livsnödvändiga luften? Det är frågor som det nya forskningsprojekt ATLAS vill besvara genom att följa luftens påverkan från molekyl till samhälle. Projektet har fått Vetenskapsrådets ”Nätverksbidrag för planering av framtida excellenskluster för

https://www.medicin.lu.se/artikel/luften-vi-andas-fran-molekyl-till-samhalle - 2026-04-24

Taking the step from studies to working life can feel both exciting and challenging. The LUSEM mentor programme can serve as a valuable support along the way. By bringing together students with experienced professionals, it creates a platform for knowledge exchange, personal development, and inspiring encounters. Lund University School of Economics and Management (LUSEM) offers a mentor programme

https://www.lusem.lu.se/article/mentor-programme-strengthens-future - 2026-04-24

Hi Karim! You graduated from the MSc programme in Managing People Knowledge and Change in 2017. What have you been up to since your graduation?Hello! I would like to start by thanking you for reaching out and giving me the opportunity to share my experience with current and recently graduated students.Since graduating from the Managing People, Knowledge and Change programme, my career has focused

https://www.lusem.lu.se/article/karim-akiki-alumnus-msc-managing-people-knowledge-and-change-2017 - 2026-04-24