Filetype
Genom åren har det fångats och ringmärkts många tiotusentals fåglar inom LUVREs olika delprojekt. Ringmärkningen och de undersökningar som samtidigt görs på fågeln i handen fyller flera funktioner i vår strävan efter att förstå fjällfåglarnas ekologi. Från infångade fåglar får vi information om ålder, kön, energireserver och ruggning (fjäderbyte). Genom att fånga fåglar på samma sätt varje sensomm
https://www.luvre.lu.se/projekt/ringmarkning - 2026-06-21
Vill du delta i LUVRE? LUVREs verksamhet har först och främst kännetecknats av deltagarnas nyfikenhet, envishet och entusiasm för fåglarna och naturen. Det har forskningsmässigt varit högt i tak - det är många nya forskningsidéer och metoder som setts dagens ljus inom LUVRE. Några har lett fram till banbrytande upptäckter, andra är för evigt glömda. Antalet deltagare i LUVRE har varierat starkt ge
https://www.luvre.lu.se/hjalp-till - 2026-06-21
Här listas de publikationer som producerats inom LUVRE genom åren. Kontakta oss om du är intresserad av en artikel som inte är länkad till en pdf-fil, så skickar vi en pdf till dig.Green, M. & Lindström, Å. 2025. (pdf; 1,3 MB, ny flik). LUVRE. – Vår Fågelvärld, suppl. 65, pp.80–82Green, M & Lindström, Å. 2025 (pdf; 2,8 MB, ny flik). LUVRE – ett annorlunda och långvarigt projekt i Vindelfjällen. –
https://www.luvre.lu.se/publikationer - 2026-06-21
Vi övervakar och studerar fåglar, insekter och träd i Vindelfjällens naturreservat i Västerbottens län. LUVRE står för Lund University Vindel River Expedition. Inventeringar har löpt oavbrutet sedan 1963 och ger fortlöpande information om tillståndet i vår fjällfauna.Projektet har sin bas vid biologiska Institutionen, Lunds universitet, men drivs som ett löst sammanhållet projekt med proffs- och a
https://www.luvre.lu.se/om-luvre - 2026-06-21
LUVRE Vi övervakar och studerar fåglar, insekter och träd i Vindelfjällens naturreservat i Västerbottens län. Projekt Proffs- och amatörforskare driver våra projekt tillsammans. Publikationer Det här har vi gjort hittills. Hjälp till Har du lust att hjälpa oss! Läs hur du gör.
https://www.luvre.lu.se/start - 2026-06-21
Behandling av personuppgifterLunds universitet behandlar personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning 2016/679, dataskyddslagen 2018:218 och annan relevant lagstiftning.Mer om hur vi behandlar personuppgifter finns på Lunds universitets centrala webbplats.Kakor (cookies)Den här webbplatsen använder kakor. En kaka är en liten textfil som lagras på din dator när du besöker en webbplats.
https://www.luvre.lu.se/om-webbplatsen - 2026-06-21
Fjällbjörkskogen är en vegetationszon som särskilt präglar de norra fjälltrakterna. I många andra bergskedjor är det barrskog som går högst upp. Så är det även i delar av södra fjällkedjan. I Ammarnästrakten är björkzonen synnerligen välutvecklad med både högvuxen och frodig ängsskog och mera lågvuxen och magrare hedskog. Liksom fjällheden är fjällbjörkskogen förhållandevis orörd av mänskliga akti
https://www.luvre.lu.se/projekt/fjallbjorkskogen - 2026-06-21
I fjällbjörkskogen finns ett mycket rikt fågelliv, både art- och antalsmässigt. Här samsas typiska norrlandssarter såsom blåhake och bergfink med arter som även finns långt söderut i landet, till exempel lövsångare och sävsparv. Vi räknar främst björkskogens tättingar (utom kråkfåglarna) varje år inom ett nio kvadratkilometer stort område, från barrskogens övre gräns upp till där björkskogen överg
https://www.luvre.lu.se/projekt/fjallbjorkskogen/fjallbjorkskogens-faglar - 2026-06-21
Den svartvita flugsnapparen är en ganska vanlig häckfågel i fjällbjörkskogen, men som i Ammarnäs befinner sig i randzonen av sin utbredning. Den häckar gärna i fågelholkar och blir därmed lätt att studera. På så sätt bidrar flugsnapparna i Ammarnäs sedan 1965 med viktig kunskap om hur faktorer såsom klimat, födotillgång, rovdjur, konkurrens och miljögifter påverkar småfåglarnas häckning i fjällbjö
https://www.luvre.lu.se/projekt/fjallbjorkskogen/svartvita-flugsnapparens-hackningsbiologi - 2026-06-21
Historiska museet erbjuder visningar i samtliga salar. Visningarna är ca 45 min långa och hålls av museets värdar och antikvarier. Visning kan ske för högst 25 personer åt gången, större grupper ombeds att boka flera visningar.Boka senast 14 dagar i förväg genom att fylla i vårt formulär. Du kan även kontakta receptionen för att få hjälp med din bokning. Observera att alla bokningar är bindande, b
https://www.historiskamuseet.lu.se/visningar - 2026-06-21
Visning i Etnografiska salen Åt man verkligen mumier förr i tiden? Välkommen in i den hemlighetsfulla samling som förut kallades ”kuriosakabinettet”. Här finns ett myller av etnografiska föremål insamlade under 1600–1800-talen! Tillsammans undersöker vi de konstiga och spännande föremålen som vittnar om märkliga idéströmningar, dramatiska livsöden och själva början till Historiska Museets verksamh
https://www.historiskamuseet.lu.se/visningar/etnografiska-salen - 2026-06-21
Visning i medeltidssalarna Varför ser Jesusbarnet ofta ut som en liten vuxen gubbe i medeltidskonsten? Upptäck och lär dig tolka medeltidens uttrycksfulla formspråk, där de olika symbolerna genomsyrade allt från helgonskulpturer till kalkmålningar. I en resa som spänner från 1000-talet ända till 1500-talet möts vi av allt från fromma Mariamotiv till ihjälskjutna helgonmartyrer. Boka en visning Pri
https://www.historiskamuseet.lu.se/visningar/medeltidssalarna - 2026-06-21
Visning i sten- och bronsålderssalen I vår sten- och bronsålderssal är yxorna snyggt uppradade. Det finns inte plats för en enda yxa till, precis som det ska vara - eller?Den här utställningen är något av en metautställning, byggd efter mellankrigstidens ideal. Här finns allt från den 7000 år gamla Skateholmsmannens grav till bronsålderns praktfulla föremål. Tillsammans utforskar vi en samling av
https://www.historiskamuseet.lu.se/visningar/sten-och-bronsalderssalen - 2026-06-21
Visning i myntkabinettet Pengar är makt, det är sedan gammalt! Länge var mynten ett sätt för kungen att kommunicera med sina undersåtar, därför kan vi hitta exempel på propaganda på mynten. I den här visningen följer vi den danska kungalängden från danagälder till de skånska krigen och plåtmynt, vidare till 1700-talets pestoffer. Hör mer om spännande berättelser som bland annat hur drottning Filip
https://www.historiskamuseet.lu.se/visningar/myntkabinettet - 2026-06-21
UTSTÄLLNINGEN ÄR STÄNGD Målningar och grafiska blad från 1600-talet i Lunds universitets konstsamling Unikt tillfälle att se konst från 1600-talet Som en del i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet kring Peder Winstrup (1605-1679) behandlar denna utställning konsten som kom till i Peder Winstrups tid. Med konsten som källmaterial presenteras 1600-talet utförligt. Bilderna berättar om politik
https://www.historiskamuseet.lu.se/tidigare-utstallning-peder-winstrup-och-konsten-i-hans-tid - 2026-06-21
Birgit RausingEbbe Kocks stiftelseBirgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelseRune Andersson, Mellby gård
https://www.historiskamuseet.lu.se/vara-donatorer - 2026-06-21
Följ i historiens fotspår Arbetet i projektet baseras på resultatet från vår referensgrupp. Totalt 11 lärare med klasser valdes ut där lärrarna har fått delta i en enkätundersökning angående digitala verktyg och läromedel. Eleverna har fått möjlighet att lämna feedback och önskemål muntligt och i skrift vid ett besök av museipedagogen. Resultat Under februari och mars har vi besökt de 11 klasser s
https://www.historiskamuseet.lu.se/undervisning/folj-i-historiens-fotspar/referensgruppen - 2026-06-21
Microglial neuroinflammation The inflammatory response in the brain, neuroinflammation, is implicated in many brain disorders. Several studies suggest that neuroinflammation contributes to disease progression. Our main research focus is to investigate the role of neuroinflammation in the diseased and healthy brain. Microglia are the major immune cells in the brain. Therefore, the majority of our p
https://www.neuroinflammation.lu.se/research-areas - 2026-06-21
How running affects the brain cells Physical activity seems to be a promising preventive strategy to reduce the risk of developing certain brain disorders. Still, how exercise affects molecular processes in the brain is largely unknown. To determine the molecular effects of exercise in the brain, we use mouse models of different brain disorders, including Alzheimer's disease, vascular dementia, an
https://www.neuroinflammation.lu.se/experimental-exercise-research - 2026-06-21
How a physically active lifestyle affects the risk of developing brain disorders Physical activity has been pointed out as a promising preventive strategy to reduce the risk of developing certain brain disorders. Nevertheless, the effect of having a physically active lifestyle on the risk of developing brain disorders may differ depending on sex, age, and other factors. We study how a physically
https://www.neuroinflammation.lu.se/epidemiological-studies-physically-active-lifestyles - 2026-06-21
