Search results

De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. I en ny studie kan ett forskarlag slå fast att en del arter av denna amöba troligtvis kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid. Detta tack vare sin förmåga att respirera nitrat. En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Detta ä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mikroskopiska-skalamobor-troliga-vinnare-i-framtidens-syrefattigare-hav - 2025-10-29

Torbjörn Sjöstrand, seniorprofessor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, har tilldelas EPS High Energy and Particle Physics prize. Det åtråvärda priset, som tidigare gått till en rad Nobelpristagare, delas ut av European Physical Society. Grattis till priset Torbjörn, hur känns det? – Jo, det är naturligtvis jättetrevligt. I vardagen, som ju blivit extra grå det senaste året, är va

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-pris-till-partikelfysiker - 2025-10-29

Ett forskarlag har för första gången lyckats kartlägga det ovanliga materialet perovskit och dess laddningsbärande egenskaper. Genom en ny spektroskopiteknik har forskarna lyckats få fram hästliknande 2D-diagram som i framtiden kan bidra till effektivare solceller. Perovskit är ett nytt material som lämpar sig ypperligt för produktion av solceller och lysdioder tack vare sina attraktiva optoelektr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-rider-ut-pa-okanda-solcellsterritorier-med-hjalp-av-ny-teknik - 2025-10-29

I en unik studie kan forskare vid Lunds universitet för första gången visa hur meteoritflödet till jorden sett ut de senaste 500 miljoner åren. Stick i stäv mot rådande teorier kan forskarna slå fast att stora kollisioner i asteroidbältet generellt inte påverkat antalet nedslag på jorden nämnvärt. Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djur

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-500-miljoner-ars-meteoritflode-till-jorden - 2025-10-29

Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter före

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-10-29

Astronomer vid Lunds universitet har spelat en central roll i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nu står det klart att ett nytt forskningsprojekt från Gaia-gruppen i Lund valts ut som en av två toppkandidater till Europeiska rymdorganisationens prestigefyllda satsning Voyage 2050. Sedan Gaia sköts upp 2013 har teleskopet gett oss helt ny kunskap om Vintergatan. Totalt har nästan två miljarder stjärn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lund-far-nyckelroll-i-prestigefyllt-uppdrag-att-kartlagga-galaxen - 2025-10-29

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-10-29

Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osynliga livet synligt. Forskarna har grävt ner specialkonstruerade mikrochipp i marken samt tagit jord till laboratoriet. Allt för att i realtid kunna studera myllret i jorden och hur b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-10-29

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-10-29

För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig. En del djur, bland andra flyttfåglar, sälar och nattfjärilar, använder ljuset från stjärnor, månen och vintergat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-10-29

Genom att fånga upp en svag signal från yttre rymden har ett forskarlag kunnat studera atmosfären hos en exoplanet 300 ljusår från jorden. Studien visar att himlakroppens gashölje innehåller en specifik isotop av kol, vilket tyder på att den bildats långt från sin värdstjärna. Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Se

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-forsta-gangen-upptackt-kolisotoper-i-en-exoplanets-atmosfar - 2025-10-29

Tio postdoktortjänster och minst åtta doktorandtjänster med hållbarhetsfokus utlyses vid Lunds universitet den 30 augusti. Utlysningen är en del av universitetets forskningsprogram för excellens med fokus på Agenda 2030 och hållbar utveckling. Lunds universitet strävar efter att vara en del av en hållbar utveckling och bidra till hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Universitetet har därför initierat e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-tjanster-inom-forskning-och-forskarutbildning-hallbar-utveckling - 2025-10-29

Genom avancerade sedimentanalyser har ett forskarlag kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Forskarna kan bland annat slå fast att det förekommit oförklarliga klimatsvängningar som varat mellan 20 och 150 år. I studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience kan forskarna presentera helt nya uppgifter om Europas historiska klimat. Tack vare sed

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tyska-och-gronlandska-borrkarnor-skvallrar-om-mystiska-klimatsvangningar - 2025-10-29

Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Henningsson vid Lunds universitet på innan han gjorde slag i saken och tog hjälp av familjens egen tama undulat för att ta reda på svaren. Pandemirestriktionerna med uppmaningen att jobba hemma bl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-10-29

Med hjälp av en superdatorsimulering har ett forskarlag lyckats följa en galax utveckling under 13,8 miljarder år. Studien visar hur unga och kaotiska galaxer, tack vare interstellära frontalkrockar, med tiden mognar till stabila spiralgalaxer, som exempelvis Vintergatan. Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett veritabelt vilda västern. Galaxer kolliderade. Stjärnor bildade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-hur-obstinata-ungdomsgalaxer-vaxer-upp-och-mognar - 2025-10-29

Lunds universitet har rekryterat den internationella toppforskaren Trevor Forsyth för att leda utvecklingen av institutet LINXS, Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Rekryteringen är ett led i Lunds universitets arbete med att utveckla ny forskning med hjälp av neutron- och synkrotronljustekniker – ett viktigt steg för att bättre nyttja potentialen i de stora forskningsanläggninga

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-toppforskare-ska-vaxla-upp-potentialen-i-ess-och-max-iv - 2025-10-29

Genom ett banbrytande nanoexperiment har en forskargrupp i Lund lyckats konstruera en ny mycket effektiv detektor för mikrovågsfotoner. Upptäckten kan skynda på utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Mikrovågor är ett samlingsnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden och kan användas till allt ifrån att värma mediokra fiskrätter till att söka efter utomjordiskt liv i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lyckat-experiment-med-mikrovagor-kan-ge-battre-kvantdatorer - 2025-10-29

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-10-29

En katalysator som kommer att modernisera naturvetenskapliga fakulteten, både i Brunnshög och på Sölvegatan. Dekan Sven Lidin må ha blivit ”närsynt, lönnfet och medelålders” under sina tio år i symbios med Science Village. Men hans framtidsvisioner är vitalare än någonsin. Det är en sådan där blek septemberförmiddag då de digitala mötena avlöser varandra. Men några minuter över 11 kommer naturvete

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-fard-mot-vetenskapsbyn-i-brunnshog - 2025-10-29

Forskare lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framgångs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-10-29