Search results

I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Den här artikeln publicerades ursprungligen

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2025-12-19

I en ny artikel undersöks hur arbetsrelationer förändrades under pandemin och det påtvingade hemarbetet. Hur nära kommer man sina kollegor när man inte längre träffas fysiskt och vems ansvar är det att bibehålla den sociala gemenskapen? Artikeln hade som syfte att ta reda på hur anställda upplever att relationen till deras kollegor förändrades när de inte längre kunde träffas fysiskt. Studien base

https://www.sam.lu.se/artikel/urholkade-sociala-relationer-i-distansarbete-under-pandemin - 2025-12-19

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2025-12-19

Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet, har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning. Syftet med forskningen är att ytterligare undersöka målstyrd feberbehandling och tidigt uppvaknande efter hjärtstillestånd i en klinisk randomiserad studie. Grattis till anslaget! Vad innebär detta för er forskning och hjärtstoppspatientvården? Tack, det var oerhört glädjande

https://www.medicin.lu.se/artikel/20-miljoner-till-klinisk-behandlingsforskning-om-hjartstoppsvard - 2025-12-19

– I det lokala hållbarhetsarbetet finns en kraft som ger hopp, menar Johan Bergström och Lena Neij, forskare som jobbar med både organisationer och myndigheter utanför universitetet. – Vi forskare måste vara beredda att ingå i många olika konstellationer inom och utanför akademin. Och vi behöver inse att människor ser saker på olika sätt och därför tillåta fler än ett perspektiv. Forskare möts av

https://www.lu.se/artikel/att-jobba-lokalt-ger-hopp-och-energi - 2025-12-20

Den drygt tre veckor gamla uggleungen kisar lätt med ögonen innan Hannah Watson placerar den på rygg i en plastburk som innehållit vaniljglass. Där verkar den trivas. Lite jobbigare blir det när det ska mätas och vägas och tas bakterieprov med tops både där fram och där bak. Till sist ett litet stick med nålen för att se om det är en kille eller en tjej och om mössen som föräldrarna serverat till

https://www.lu.se/artikel/foljer-ugglor-far-sms-fran-holken - 2025-12-20

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR När Elin Bommenel som 28-åring skrev sin kandidatuppsats om kariesexperimenten på Vipeholm, insåg hon inte hur stor påverkan det skulle ha på hennes liv. År efter år fortsätter Vipeholmsforskningen att engagera. – Det har väckt så mycket känslor att jag nu ska utbilda mig till kognitiv beteendeterapeut för att kunna hantera dem, säger hon. I slutet av 90-talet sku

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/kariesexperimenten-fortsatter-att-upprora - 2025-12-20

Elisabeth Melander, lektor i sång på Musikhögskolan i Malmö drog i gång Sveriges första musikhögskoleutbildning i sångstilar inom jazz-, pop-, och rockgenren. Nu har det gått 30 år och utbildningarna är mer eftertraktade än någonsin. Som sångpedagog ligger hennes fokus på att se människan snarare än bara struphuvudet. Elisabeth Melander. Elisabeth Melander har jobbat på Musikhögskolan utan uppehål

https://www.lu.se/artikel/sanglararpionjaren-trettioarsjubilerar - 2025-12-19

Nanoforskare är på god väg att utveckla LED-lampor som lyser i grönt och rött. Dagens varianter lyser nästan alla i blått, men med ett vitt lyspulver penslat utanpå dioden uppfattar vi skenet som vitt. Fördelarna med ”färgäkta” dioder blir behovsanpassat ljus, halverad strömförbrukning – och AR/VR utan yrsel. Nu får forskarna ett tillskott på fem miljoner kronor från LMK-stiftelsen till utrustning

https://www.lu.se/artikel/donation-till-valgorande-lysdioder - 2025-12-19

Vilken roll spelar ett inflammatoriskt protein i sjukdomens utveckling? Vilka nervkretsar orsakar olika symtom? Hur kan diabetes påverka Parkinsons sjukdom? Går det att identifiera tidiga motoriska tecken hos personer som löper risk att utveckla sjukdomen? Och hur bör patienter i de mest avancerade stadierna av sjukdomen behandlas för att bibehålla sin livskvalitet? Dessa frågor kan snart få svar

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/fran-molekyl-till-patient-sex-lovande-forskningsprojekt-okad-kunskap-om-parkinsons - 2025-12-19

Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar molnbildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Moln påverkarAerosoler är m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2025-12-19

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustn

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2025-12-19

Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensamma mål för hållbar utveckling i flera dimensioner: ekonomiska, sociala och miljömäs

https://www.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2025-12-19

Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensamma mål för hållbar utveckling i flera dimensioner: ekonomiska, sociala och miljömäs

https://www.svet.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2025-12-19

Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensamma mål för hållbar utveckling i flera dimensioner: ekonomiska, sociala och miljömäs

https://www.sam.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2025-12-19

Hur påverkar en liten genetisk skillnad kroppens förmåga att hantera socker? Forskare vid Lunds universitet har använt stamcellsteknik för att ta reda på det. Genom att skapa två versioner av samma celltyp – en med och en utan den genetiska skillnaden – kan de följa hur melatoninets signaler påverkar de insulinproducerande cellerna och på så vis förstå mer om hur detta påverkar risken för typ 2-di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stamcellsteknik-ger-nya-svar-om-melatonin-och-diabetes - 2025-12-20

En följd av att vi lever längre är att antalet dementa ökar. Det är en växande grupp som kommer i kläm med nuvarande lagar som inte tar hänsyn till människor som förlorat förmågan att fatta självständiga beslut Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, ska titta närmare på det problemet i ett nytt projekt. Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, tycker att det är problematiskt att lagstiftar

https://www.lu.se/artikel/dementa-i-klam-med-dagens-lagstiftning - 2025-12-20

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-12-20

Ovariecancer (OC) upptäcks vanligtvis i sena kliniska stadier och snabb omfattande operation är avgörande för överlevnaden. Docent Päivi Kannisto använder flera verktyg för att flera patienter vid avancerad äggstockscancer skall få bästa individuella bedömning inför terapi. Multifaktoriella orsaker till äggstockscancer grundar sig på genetiska, immunologiska och miljömässiga förutsättningar hos re

https://www.epihealth.lu.se/artikel/bradskande-behov-av-tidig-upptackt-av-aggstockscancer-med-multipla-verktyg - 2025-12-19

Cancer i urinblåsan är lika vanligt som malignt melanom. Men de senaste tre decennierna har dödligheten varit oförändrat hög och behandlingen är densamma sedan 70-talet. Ändå går bara en ytterst liten del av forskningsanslagen till urinblåsecancer. Genom ett unikt samarbete vill man nu ta ny vetenskap om sjukdomen vidare till ­klinik. Men först måste man hitta ett sätt att ta sig över ”den transla

https://www.lu.se/artikel/cancervarldens-bortglomda-sjukdom - 2025-12-20