Search results

Ny forskning visar att en stor andel av de som dör av överdoser haft minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Studien understryker behovet av att hitta nya metoder för att nå ut med insatser till människor som riskerar att dö av överdos. – Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor. Nästan hälften av alla som dör av överdos tillhör denna grupp, säger Björn Johnson, en

https://www.sam.lu.se/artikel/nya-ron-ifragasatter-dagens-arbete-mot-overdoser - 2025-12-19

Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hållbarhetsvetenskap, kulturgeografi, miljö- och energisystem, humanekologi och miljöe

https://www.pi.lu.se/artikel/ett-rattviseperspektiv-pa-energi - 2025-12-19

– Med små medel och god vilja kan man åstadkomma mycket på kort tid, menar Henrik Lundgren, VD på EFL, Ekonomihögskolans stiftelse för executive education. På sex veckor fick stiftelsen i våras igång sitt integrationsprojekt för nyanlända akademiker och redan nu har flera fått fasta jobb… Henrik Lundgren (till vänster), Anna Glenngård och Erik Larsson tycker det är kul att kursen kom igång så snab

https://www.lu.se/artikel/integrationskurs-leder-till-jobb-nyanlanda - 2025-12-20

Svenska hushåll har stora skulder och att vara skuldsatt förväntas ofta leda till ohälsa. Men nationalekonom Therese Nilsson på Ekonomihögskolan konstaterar att vi fortfarande vet för lite för att säga om det är skuldsättningen i sig som skapar ohälsa – eller om det är ohälsan som skapar skulderna. Nationalekonomen Therese Nilsson forskar om skulder och ohälsa. FOTO: APELÖGA Den som någon gång lev

https://www.lu.se/artikel/skapar-skulder-ohalsa-eller-ohalsa-skulder - 2025-12-20

I övergången till fossilfria lösningar är biobaserade produkter och bränslen en nyckelfråga, menar många. Till årsskiftet startar en ny forskarskola vid Lunds universitet som banar vägen för ett större helhetstänkande inom detta område, ofta kallat cirkulär bioekonomi. Deniz Koca. Foto: Helena Bergström Deniz Koca är forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, och har med några andra

https://www.lu.se/artikel/ny-tvarvetenskaplig-forskarskola-i-bioekonomi - 2025-12-20

Att öppet visa sina åsikter i sociala medier är svårt – det tycker till och med unga som är politiskt aktiva. Det visar en studie där 110 tonåringar och unga vuxna intervjuats. – Det är ett demokratiskt problem att samtalet i sociala medier upplevs som så hårt och avskräckande, säger statsvetaren Malena Rosén Sundström.   Sociala medier väntas få en central roll inför höstens val och det gäller in

https://www.lu.se/artikel/hart-debattklimat-pa-sociala-medier-tystar-unga - 2025-12-20

Vilken roll spelar ett inflammatoriskt protein i sjukdomens utveckling? Vilka nervkretsar orsakar olika symtom? Hur kan diabetes påverka Parkinsons sjukdom? Går det att identifiera tidiga motoriska tecken hos personer som löper risk att utveckla sjukdomen? Och hur bör patienter i de mest avancerade stadierna av sjukdomen behandlas för att bibehålla sin livskvalitet? Dessa frågor kan snart få svar

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-molekyl-till-patient-sex-lovande-forskningsprojekt-okad-kunskap-om-parkinsons - 2025-12-20

I somras publicerades en uppmärksammad forskningsstudie om hur trädplantering kan bidra till att rädda klimatet. Men många forskare har kritiserat trädplantering som en problematisk metod, som istället riskerar att ta fokus från att vi drastiskt måste minska utsläppen om vi ska klara klimatet. Hållbarhetsforskaren Wim Carton förklarar vad det finns för nackdelar med storskaliga trädplanteringar. Ä

https://www.lu.se/artikel/tradplantering-ingen-universallosning-klimatet - 2025-12-20

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Vissa forskningsområden består över tid, andra försvinner och nya tillkommer. Reaktionerna och känslorna som forskningen väcker är olika och beror ofta på vems känslor och reaktioner som avses: den stora allmänheten, en enskild grupp eller forskarkollektivet. Idéhistorikern Anna Tunlid disputerade på den svenska genetikens framväxt, från sent 1800-tal till runt 19

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/reaktioner-pa-forskning-forandras-ofta-over-tid - 2025-12-20

Mer än hälften av vårt genom består av transposoner, DNA-sekvenser som påminner om gamla, utdöda virus. Transposonerna är normalt sett nedtystade av en process som kallas DNA-metylering, men om de aktiveras kan det leda till allvarliga sjukdomar. Mycket lite är känt om transposonerna, men nu har forskare i ett internationellt samarbetsprojekt för första gången lyckats studera vad som sker när den

https://www.medicin.lu.se/artikel/studie-kastar-ljus-over-de-morka-delarna-av-vart-arvsanlag - 2025-12-20

Om vi kan förstå hur och varför ljus och materia beter sig som de gör är vi ett steg närmare att lösa några av fysikens mest grundläggande problem. Att finna svaren på dessa frågor driver Ville Maisi, biträdande lektor i fasta tillståndets fysik vid fysiska institutionen. Så länge han kan minnas har han varit intresserad av elektronik och fysik. Med stöd av European Research Councils Consolidator

https://www.fysik.lu.se/artikel/att-forsta-hur-ljus-och-materia-beter-sig-nyckeln-till-framtidens-teknik - 2025-12-19

Supraledare är en hörnsten i bland annat kvantdatorer och partikeldetektorer. Ett vanligt problem är dock att effektiviteten försämras av olika störningar. Nu har forskare vid bland annat naturvetenskapliga fakulteten genom högprecisionsmätningar kommit ett steg närmare en förklaring till vad det är som händer. Supraledning är beroende av närvaron av elektroner bundna i så kallade Cooper-par. Två

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ogonblick-av-tystnad-visar-vagen-mot-battre-supraledare - 2025-12-19

Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och rekreation. Ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2025-12-19

Riksdagsvalet är också ett EU-val. På bordet i Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som de partier som bildar regering ska besluta om i EU:s ministerråd. En ny studie från Lunds universitet visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av dessa frågor. Idag presenteras en omfattande webbplats där riksdagspartierna

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-omojligt-ta-reda-pa-vad-riksdagspartierna-tanker-bestamma-i-bryssel - 2025-12-19

Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opartisk granskning av realismen i förslagen. I sitt avhandlingsarbete har Ina Möller v

https://www.sam.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2025-12-19

I somras publicerades en uppmärksammad forskningsstudie om hur trädplantering kan bidra till att rädda klimatet. Men många forskare har kritiserat trädplantering som en problematisk metod, som istället riskerar att ta fokus från att vi drastiskt måste minska utsläppen om vi ska klara klimatet. Hållbarhetsforskaren Wim Carton förklarar vad det finns för nackdelar med storskaliga trädplanteringar. Ä

https://www.sam.lu.se/artikel/tradplantering-ingen-universallosning-klimatet - 2025-12-19

Plaståtervinning och avfallshantering i all ära, men vad blir den egentliga miljövinsten om plastproduktionen fördubblas inom den närmaste 20-årsperioden? Den frågan ställer sig forskare som menar att mer fokus måste läggas på hur plasten produceras. En ny forskningsstudie visar att det inte finns något politiskt intresse för de initiala stegen plastens livscykel; det vill säga vilka råvaror använ

https://www.sam.lu.se/artikel/atervinning-hjalper-inte-om-produktionen-av-plast-fordubblas - 2025-12-19

Riksdagsvalet är också ett EU-val. På bordet i Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som de partier som bildar regering ska besluta om i EU:s ministerråd. En ny studie från Lunds universitet visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av dessa frågor. Idag presenteras en omfattande webbplats där riksdagspartierna

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-omojligt-ta-reda-pa-vad-riksdagspartierna-tanker-bestamma-i-bryssel - 2025-12-19

Klädindustrin är ett hållbarhetsproblem och samtidigt som cirkulär ekonomi kan vara lösningen är det svårt att skapa en omställning som passar konsumenten. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt undersöktes det hur konsumenten ställer sig till cirkulär modekonsumtion och vilka hinder det finns för att ställa om. Dagens modebransch står inför flera hållbarhetsutmaningar. Fast fashion och överprod

https://www.ses.lu.se/artikel/hinder-och-mojligheter-cirkular-modekonsumtion - 2025-12-20

I dagarna har EU-parlamentets miljöutskott lämnat ett förslag att grödobaserade biodrivmedel inte ska få räknas som förnybara, vilket skulle påverka bland annat Sveriges strategi att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta. Det är bra att EU ser över lagstiftningen kring biodrivmedel, menar två Lundaforskare. Ökad hänsyn måste tas till de långtgående konsekvenser som biodrivmedel har på markanvändn

https://www.lu.se/artikel/storsatsningar-pa-biodrivmedel-skapar-svarigheter-smajordbrukare - 2025-12-19