Search results

https://www.lu.se/artikel/gladjen-i-topp-over-anne-lhuilliers-nobelpris - 2025-12-20

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70 år bör begränsa sina kontakter med andra människor så långt det går under en tid, vars längd är oviss. Hur ska de äldre och deras nära förhålla sig under denna kris? Äldreforskaren Lisa Ekstam vid CASE försöker råda och ge svar. Av Agata GarpenlindEnligt Folkhälsomyndighetens direktiv bör äldre alltså undvika att träffa släktingar och vänner

https://www.case.lu.se/artikel/aldre-i-corona-tider-strava-efter-att-bibehalla-rutiner-i-vardagen-och-aktivitetsbalans - 2025-12-19

I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Den här artikeln publicerades ursprungligen

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2025-12-19

”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden...” Så heter det i Sveriges nationalsång, i ett försök att bygga upp minnet av ett ärorikt nationellt förflutet. Den sortens försök är inte ovanliga, och inte heller deras motsats: att minnena av skamliga händelser tonas ner eller förändras. Vi tänker oss gärna att historien är huggen i sten. Men den är snarare en sandskul

https://www.lu.se/artikel/tema-det-kollektiva-minnet-kan-byggas-om - 2025-12-19

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke. – Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon. Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Christina Isaxon är

https://www.lu.se/artikel/prisade-popularvetare-om-konsten-att-presentera-forskning - 2025-12-19

Sedan 1980-talet har gränspolitiken i både Mexiko och USA förändrat utflödet av migranter från Centralamerika. I början av 2000-talet började utflödet av migranter kallas för en humanitär kris av det civila samhället. Priscilla Solano vid Sociologiska institutionen i Lund har publicerat artikeln "Migration through the Corridor of Death: The Making of a Complex Humanitarian Crisis" tillsammans med

https://www.soc.lu.se/artikel/migration-som-overgar-i-kris - 2025-12-19

I en ny artikel undersöks hur arbetsrelationer förändrades under pandemin och det påtvingade hemarbetet. Hur nära kommer man sina kollegor när man inte längre träffas fysiskt och vems ansvar är det att bibehålla den sociala gemenskapen? Artikeln hade som syfte att ta reda på hur anställda upplever att relationen till deras kollegor förändrades när de inte längre kunde träffas fysiskt. Studien base

https://www.sam.lu.se/artikel/urholkade-sociala-relationer-i-distansarbete-under-pandemin - 2025-12-19

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2025-12-19

En vetenskaplig studie av regeringsbildningen 2018-2019 ska kartlägga och analysera skeendet samt sammanfatta erfarenheterna av processen. Forskarnas utgångspunkt för studien utgörs av tre frågeställningar: Varför bildades just den nuvarande regeringen? Varför tog det så lång tid? Hur väl fungerade det formella regelverket för regeringsbildning i praktiken? Talman Andreas Norlén föreslog i januari

https://www.svet.lu.se/artikel/analys-av-regeringsbildningen - 2025-12-19

I det nyligen sammanställda forskningsprojekt som våra forskare Michael Johansson och Torleif Bramryd gjort tillsammans med Helsingborgs stad, NSR, SLU Alnarp och LRF kommungrupp Helsingborg, studeras långgräs till biogasproduktion från urbana gräsytor i Helsingborg. Studien visar på ekosystemtjänsternas nytta tillsammans med biologisk mångfald inom hållbar samhällsplanering. Intervju med Michael

https://www.ses.lu.se/artikel/nytt-forskningsprojekt-om-ekosystemtjanster-inom-hallbar-samhallsplanering - 2025-12-19

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd.

https://www.lu.se/artikel/ny-och-battre-markor-att-bedoma-patienter-efter-hjartstillestand - 2025-12-19

https://www.lu.se/artikel/appar-larande-bade-hjalper-och-stjalper - 2025-12-19

Det måste inte alltid till nya substanser för att få fram nya läkemedel. Istället kan man använda befintliga på nya sätt och se till att de når dit de ska verka, exempelvis i tumörceller. Då kan man samtidigt lättare skräddarsy medicinerna så att de passar patienternas gen- och marköruttryck samt sjukdomstyp. Kirurgiprofessor Roland Andersson leder det tvärtvetenskapliga projektet ”Drug delivery a

https://www.lu.se/artikel/befintliga-lakemedel-kan-utvecklas-till-nya - 2025-12-19

Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet, har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning. Syftet med forskningen är att ytterligare undersöka målstyrd feberbehandling och tidigt uppvaknande efter hjärtstillestånd i en klinisk randomiserad studie. Grattis till anslaget! Vad innebär detta för er forskning och hjärtstoppspatientvården? Tack, det var oerhört glädjande

https://www.medicin.lu.se/artikel/20-miljoner-till-klinisk-behandlingsforskning-om-hjartstoppsvard - 2025-12-19

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-12-20

Lunds universitets investeringsbolag, LU Holding AB söker nu en portföljansvarig för life science-bolag. LU Holding är ett av Sveriges ledande universitetsholdingbolag och vi arbetar aktivt med att starta och bygga jämställda och hållbara tillväxtbolag baserade på framgångsrika forskningsresultat och kunskaper från Lunds universitet. Vi investerar i tidiga skeden, i innovativa bolag med stor tillv

https://www.innovation.lu.se/artikel/ledig-tjanst-portfoljansvarig-life-science - 2025-12-19

– I det lokala hållbarhetsarbetet finns en kraft som ger hopp, menar Johan Bergström och Lena Neij, forskare som jobbar med både organisationer och myndigheter utanför universitetet. – Vi forskare måste vara beredda att ingå i många olika konstellationer inom och utanför akademin. Och vi behöver inse att människor ser saker på olika sätt och därför tillåta fler än ett perspektiv. Forskare möts av

https://www.lu.se/artikel/att-jobba-lokalt-ger-hopp-och-energi - 2025-12-20

När Jonas Hafström svingar ordförandeklubban på styrelsemötet i juni gör han det inför en nästan helt ny universitetsstyrelse. Själv sitter han kvar, bekväm i sin ordföranderoll. Universitetsstyrelsens ordförande Jonas Hafström sitter kvar när övriga styrelsen byts ut. När förra styrelseordföranden Margot Wallström hoppade av mitt en mandatperiod för att bli utrikesminister föll valet på Jonas Haf

https://www.lu.se/artikel/donald-trump-och-brexit-paverkar-styrelsens-agenda - 2025-12-20

Kollegor som tar ansvar för helheten på sin arbetsplats odlar den ledarskapskultur som Torbjörn von Schantz vill se på sitt universitet. Framtidens prefekter, chefer och dekaner behöver än mer se till hela universitets bästa utöver sin egen verksamhet. Rektor Torbjörn von Schantz vill utveckla ledarskapskulturen inom universitetet. Foto: Gunnar Menander – Vi är inte framme än, men på väg åt rätt h

https://www.lu.se/artikel/framtidens-ledare-bor-kunna-ta-ansvar-hela-universitetet - 2025-12-20

Nyfikenhet, öppenhet och medmänsklighet är ledord för Sylvia Schwaag Serger, som blir ny prorektor från årsskiftet. Hon tycker att alla har ett samhällsansvar och måste vara drivande, men samtidigt vara medvetna om att man faktiskt kan ha fel. Sylvia Schwaag Serger kommer närmast från Vinnova. Parallellt har hon arbetat som adjungerad professor vid Ekonomihögskolan i Lund. Hon kommer närmast från

https://www.lu.se/artikel/nya-prorektorn-lamnar-sin-bekvamlighetszon-lu - 2025-12-20